Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift i^ràf-
KEMI Redaktör: EVERT NORLIN UTGIVEN AV SVENSKA T C. K ISO LOGFÖRE N1 NC E1N. -^M
vsBHffiH[rlS
INNEHÅLL: Aluminiumpulver och dess praktiska användning, av civilingenjör Valde Oskarson. — Förekomsten
av terpentineksem hos svenska målare, av t. f. förste byråingenjören E. Thrysin. — Notiser. —
Föreningsmeddelanden.
Al uminiumpulver och dess praktiska
anva ndning.
Av civilingenjör VALDE OSKARSON.
Till färgbestrykning.
Som färgstoff i bestrykningsmedel ha vanligen
metalloxider eller -sulfider kommit till användning,
vilka i fint fördelat tillstånd med olika slag av oljor
eller läcker bilda ändamålsenliga målarfärger.
Sedan aluminium mot slutet av förra århundradet
blivit tillgängligt till överkomligt pris, upptogs
ganska snart framställning av aluminiumpulver. Det är
här ej meningen att närmare gå in på denna
fabrikation, utan vare det nog sagt, att utgångsmaterialet är
klipp och annat avfall från de valsverk, som
tillverka aluminiumband o. d. samt aluminiumfolium. Dylik
folium framställes som bekant ned till en tjocklek
av 0,006 mm. Avfallet vid utstansning av
aluminiumkapsyler är ävenledes ett utmärkt utgångsmaterial.
Plåttjockleken härvid bör dock helst ligga under
0,15 mm.
I speciella stampverk försiggår finfördelningen av
nämnda utgångsmaterial, varvid metallen stampas
allt tunnare och tunnare, tills den övergår i mycket
tunna fjäll. Fabrikationen är ej helt ofarlig
beroende på metallens särskilt i detta finfördelade tillstånd
starkt framträdande lättantändlighet, varför vid
ganska obetydlig varmgång i stampverken eller om
järn-partiklar medfölja aluminiummaterialet explosioner
lätt kunna inträffa.
Man ställer sig nu gärna den frågan: I vilket
avseende skiljer sig aluminiumfärg såsom skydds- och
målarfärg i väsentlig grad från andra
bestrykningsmedel? Då aluminiumpulvret huvudsakligen består
av fina fjäll, som vid färgens bestrykning lägga sig
ovanpå bindmedlet liksom fjällen på en fisk, bildande
en sammanhängande metallisk yta, skyddas
härigenom den under ytan befintliga oljan från förstöring
genom solljusets och luftens inverkan. På den
spegelbildning eller täckbladsverkan, som härvid uppstår,
beror aluminiumfärgernas utomordentliga hållbarhet.
Fig. 1 visar ett mikrofotografi med 500 ggrs
förstoring av en genomskärning av ett skikt
aluminiumfärg på folium, utvisande, huru metallfjällen orientera
sig parallellt med den bestrukna ytan.
Vid en vanlig bestrykning med oljefärg kommer ju
oljan eller lacket delvis ovanpå pigmentet. Så snart
emellertid oljan eller lacket genom vittringsinverkan
urlakats, avfaller färgstoffet, och underlaget blir di-
rekt utsatt för vittring. Vid aluminiumpulver kan
något sådant ej inträffa, då den metalliska färgen
utgör en sammanhängande yta täckande bindemedlet.
Först sedan metallskiktet under atmosfäriliernas
inverkan blivit förstört, kan något dylikt inträffa,
vilket emellertid tager avsevärd tid i anspråk.
Aluminiumpulvrets ogenomskinlighet för ultravioletta
strålar är även en grund till färgskiktets stora
motståndskraft och hållbarhet.
Enligt Aluminium Limited’s specifikationer skall
aluminiumpulvret framställas av en metall, som
innehåller minst 99 % Al. För att undersöka, om pulvret
är att betrakta som förstklassigt, skall det analyseras
på järn, kisel, koppar, zink och mangan. Totala
mängden av dessa föroreningar får ej överstiga 1 %
av pulvrets vikt, räknat på med aceton behandlat
pulver. Polerat pulver får ej innehålla mer än 4 %
av ämnen, lösliga i aceton, samt opolerat pulver ej
mera än 1,5 %■ De vanligast förekommande
föroreningarna äro järn och kisel, vilka ganska snart göra
aluminiumpulvret blå- eller gråaktigt, när de
förekomma i större mängd.
Givetvis får det ej innehålla några främmande
inblandningar såsom glimmer e. d.
Fig. 1. Tvärsnitt av ett skikt aluminiumfärg’.
500 X.
8 maj 1937. häfte 5
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
