Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
1, 3 och 6 månader samt 1 år samt därefter eventuellt
1 gång varje år. Om iakttagelserna så föranleda,
utföras tätare granskningar.
Vid granskningarna göras iakttagelser beträffande
följande egenskaper hos färgskiktet, varvid desamma
jämföras med motsvarande egenskaper vid
frilufts-provningens igångsättande:
1. Färgnyans.
2. Glansighet.
3. Konsistens (hårdhet).
4. Vidhäftning.
5. Rostbildning (varvid "rostgraden" bedömes
genom jämförelse med den i Korrosionsnämndens
handbok angivna rostskalan eller graderas såsom mycket
svag, svag, tämligen stark, stark, om i form av
punkter, fläckar, strimmor o. d. med angivande av
stället på plåten.)
6. Färgskiktets beskaffenhet i övrigt såsom
av-stoftning, skrumpning, veckbildning, uppkomst av
ytfåror, sprickbildning, blåsbildning, avflagring m. m.
Vid en friluftsprovning spelar färgskiktets ålder
vid exponeringens början en viss roll, dvs. om
färgskiktet genom tillräcklig torkningstid inomhus har
givits tillfälle att stabilisera sig eller ej. Frågan är,
huruvida friluftsprovningen motsvarande praktiken
bör igångsättas omedelbart efter färdigbestrykningen,
då färgens mottaglighet för påverkningar under
tork-ningsperioden framträder, eller om färgerna bliva
rättvisare jämförda, om de exponeras, sedan samtliga
fått torka tillräckligt inomhus och alltså kunna visa
sina bästa egenskaper under friluftsexponeringen. En
exponering under torkningsperioden torde emellertid
alltför mycket prisgiva färgen åt tillfälligheter i
väderleksväxlingarna.
Man har ofta gjort den iakttagelsen, att
färgskiktets förstörelse inträder först på de sneda, mot
solstrålarna nära vinkelräta ytorna, därnäst på de
horisontala och vertikala ytorna. Vid
provningsanstaltens plåtform hava alla slags ytor en solsida
och en skuggsida. Vattenfickor bruka ju undvikas
vid järnkonstruktioner men hava medtagits på
provningsanstaltens plåtar för att skärpa provningen.
Vid såväl den kombinerade laboratorieprovningen
som friluftsprovningen är den frågan också
diskuterad, huruvida plåtarnas kanter böra skyddas av
särskilt överdrag eller ej. Bestrykningen blir ju i
kanterna i regel tunnare och förstörelsen börjar ju i regel
även där. Vid tidigare laboratorieprovning med
skilda provningar för olika plåtar använde
provnings-anstalten kantskydd av asfalt, där så var möjligt.
Paraffin visade sig olämpligt, enär den vid
upphettningsförsöken flöt ut över hela plåten. Numera
använder provningsanstalten intet kantskydd, utan vid
plåtarnas granskning bortses från förstörelsen i
kant-områdena, när det framgår tydligt, att densamma är
orsakad av färgskiktets tjocklek. Andra svaga
ställen på plåten äro den konkava och den konvexa
bockningen mellan de olika planen. På dessa ställen
brukar ofta förstörelseverkan tidigt framträda.
Beträffande resultaten av de vid
provnings-anstalten utförda 4 serierna provningar med
kombinerade laboratoriemetoder för sig och i jämförelse
med de samtidiga friluftsprovningarna kan följande
meddelas.
Den första provserien omfattade uteslutande myc-
Fig. 5. Friluftsprovning av målacle plåtar.
ket goda Al- och pansarfärger, vilka alla visade god
motståndsförmåga mot påkänningarna och vilka
likaledes vid friluftsprovningen, som nu pågått 2 år, icke
visade några nämnvärda förändringar.
Vid den andra provserien, vilken utfördes såsom
metodprövning utan samtidig friluftsprovning,
framgick emellertid, att metoden för kombinerad
laboratorieprovning borde skärpas, dels ifråga om vissa på
känningars intensitet, dels genom en mera på
frestande ordningsföljd av desamma.
Vid den tredje provserien, vid vilken dessa
förändringar vidtagits, erhölls en genomgående
differentiering mellan de 11 olika färgerna. Vissa färger
voro representerade av 3 plåtar, av vilka 1 genomgick
hela serien påkänningar, vid 1 annan uteslöts
belysningsprovet och vid 1 tredje uteslöts
svavelsyrlighets-provet. I serien hade medtagits:
Statens vattenfallsverks pansarfärg på
blymönje-färg,
blyvittfärg på prima blymönjefärg,
en asfalt-tjärfärg med 15 % Al,
zinkvittfärg på järnmön jefärg,
zinkvittfärg på vanlig blymön jefärg med tungspat,
vanlig blymön jefärg, 1 bestrykning,
samt 5 i handeln förekommande färger med
fantasi-namn, insända av uppdragsgivare.
4 av färgerna utstodo 12 veckors kombinerad
laboratorieprovning utan nämnvärd förstörelse,
nämligen Statens vattenfallsverks pansarfärg,
asfalt-tjär-färgen med aluminium samt två färger med
fantasinamn.
De övriga förstördes på tidrymder, som ligga
jämnt fördelade på tidsområdet 4—11 veckor, alltså
en mycket god differentiering. De väsentligaste
förändringarna hos färgskikten voro sprödhet,
sprickbildning, blåsbildning, rostbildning.
De iakttagelser, som gjordes ifråga om den
speciella verkan av S02-provet, visade, att påkänningen
av 2 %-ig S02 i luftblandningen icke hade det
dominerande inflytande på den kombinerade
laboratorieprovningens resultat, som man kunde befara. Någon
säker bedömning av inflytandet av belysningen med
kvartslampor kunde icke göras.
Den till denna provserie hörande friluftsprovningen
har pågått endast relativt kort tid och kau alltså
giva endast ringa ledning för jämförelse. En del
resultat ha emellertid framkommit.
12 juni 1937
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
