Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Värdet av skiffern som användes till bränsle beror
på dess innehåll av organisk substans och fukt.
Värmevärdet hos den rena organiska substansen är
8 500 kcal, det av själva skiffern mellan 2 700 och
3 700 kcal. De olika skiffersorternas egenskaper
framgå av följande tabell 1.
Tabell 1. Genomsnittsanalys av olika sorters skiffer.
Sort: I a I b II ni
Organisk sub- 37,4 39,4 31,7
stans............X 46,6
Asksubstans % 40,8 48,3 46,8 48,1
Fukt................X 12,6 14,3 13,8 20,2
Värmevärde \ 100,o 100,0 100,0 100,o
kcal................i 3 700 3 200 3 300 2 700
Skiffern är inte motståndskraftig mot atmosfärisk
inverkan och måste därför vid längre tids
lagring-förvaras under tak. Förvittrad skiffer har genomgått
en oxidationsprocess och har lägre värmevärde och
ger också mindre utbyte -as^olja vid destillationen.
Skifferns oljeinnehåll föreligger inte so"3T~sa3ànt,
utan oljan bildas av skifferns organiska substans
genom torrdestillation. Estländska oljeskiffern är
mycket olika andra skiffrar, vilka finnas i Skottland,
Frankrike, Colorado (U. S. A.), Mandshukuo o. a.
länder. Av detta skäl äro de flesta utländska
oljeframställningssätt för den inte användbara, och egna
destillationsmetoder hava måst utarbetas.
Vid upphettning utan lufttillträde påbörjar från
skiffern vid 200°C gasutveckling, vid 360°C börjar
oljeutveckling, vid 400—450°C är denna intensivast
och sker med_30=40_itcabsL värmeutv^clding. Vid
500 °C är torrdestillationen praktiskt taget avslutad.
Sker uppvärmningen i saktare tempo, smälter på
organisk substans rik skiffer vid 400°C och fastnar vid
retortväggarna, varigenom svårigheter i driften
kunna inträda, för såvitt destillationsugnen icke är
konstruerad för att undvika dessa svårigheter.
För destillation och eldning användes skiffern i
bitar av ca 5 cm storlek. Vid sönderdelning erhålles
omkring 10 % avfall i storlek under 1 cm, vilket kan
briketteras och sedan användas lika bra som
styckeskiffer.
Användningen av skiffern.
1) Eldning. Stor betydelse som bränsle i
obearbetat tillstånd intog skiffern genast efter
påbörjandet av dess exploatering år 1918. De flesta större
kraftanläggningarna inom industrien drivas för
närvarande med skiffer, medan för mindre industrier,
sjöfart, lokomotiv och centraluppvärmning i hus
användes inte så mycket skiffer som skifferolja. Tabell
2 visar Estlands förbrukning av fasta bränslen år
1936.
Tabell 2. Estlands förbrukning av fasta bränslen år
1936.
mänffd % (efter
manSa kalorievärde)
Ved ........................2 400 000 m3 53,3
Skiffer ..................422 000 t 25,6
Torv ......................550 000 t 10,7
Kol ........................48 000 t 7,0
Koks ......................3 000 t 0,4
Användningen av skiffern som bränsle erfordrar
särskilt byggda, för dess egenart anpassade
mekaniska eldningsanordningar. Bäst har en rörlig
snedställd trapprost visat sig vara, på vilken skiffern i
styckestorlek av 10—50 mm rullar ned och därvid
allsidigt förbrinner. Viktigt är ett högvälvt
eldnings-rum med tillförsel av förvärmd sekundärluft. I
sådana eldstäder sker förbränningen utan sotbildning,
vilken jämte den stora askmängden omöjliggör
an-vädningen av vanliga spisar och ugnar för
hushålls-ändamål. Transporten över långa distanser bär sig
inte, ty nästan två tredjedelar av skiffern utgöras av
icke brännbara ämnen. Inom järnvägarnas
trafikområde bildar skiffern Estlands billigaste och
lämpligaste bränsle för industri- och kraftanläggningar.
En industrigren, som drar nytta av skifferns höga
askinnehåll, är cementindustrien. Dammformigt mald
Sjjdffer3vjj^ilj£_süi±^^ till bränsle i cement-
ugnarna med gott resultat. Askan, som innehåller
alla beståndsdelar av cementet, övergår till största
delen i dess sammansättning. Tabell 3 visar
förbrukningen av oljeskiffer som bränsle år 1936.
Tabell 3. Förbrukningen av oljeskiffer till bränslen
1936.
Förbrukare Antal företag Ton
Cellulosaindustrien........................ 1 143 000
Järnvägarna.................................... 1 71 700
Cementindustrien ........................ 1 58 000
Åtskilliga storindustrier ............ 7 46 600
Elektriska kraftverk och gas-
fabriker ........................................ 3 21900
Medel- och småindustrier ........ 48 9 200
Andra konsumenter .................... 13 400
2) Gasfabrikatwn. Gasverket i Tallin använder
utom stenkol också skiffer för gasalstring. Genom
det vanliga tillvägagångssättet fås mycket högvärdig
gas i tillfredsställande utbyte, vilket kan betydligen
ökas genom inblåsning av ånga i de upphettade
re-torterna med skifferkoks. Därigenom bildas
vattengas, som blandas med destillationsgasen.
Gasverket avstår emellertid icke från användningen
av stenkol, ty marknadspriset för koks står
gynnsamt.
När estländska oljeindustrien utbyggts i planerad
omfattning kommer ett stort överskott av högvärdig
gas att alstras som biprodukt vid oljedestillation och
bensinkrackning, varigenom städerna kunna förses
med billig gas för belysning och till bränsle.
3) Oljeutvinning. Större betydelse än den direkta
användningen som bränsle har utvinningen ur
skiffern av mineraloljor, ty för sådana står öppen inte
blott den jämförelsevis begränsade inlandsmarknaden
utan också världsmarknaden. Tabell 4 visar
brytning och förbrukning av oljeskiffer åren 1932—36.
Tabell 4. Brytning och förbrukning av oljeskiffer
åren 1932—1936.
År 1932 1933 1934 1935 1936
72
Utbruten mängd
ton ........................ 502 000 500 000 589 000 604 300 765 500
Förbrukad till
oljeutvinning ton .... 198 000 202 000 243 000 251 000 343 400
Förbrukad till
bränsle ton ........303 300 297 900 345 500 354 300 422 100
11 dec. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
