Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
som i brist på annat fått sådana namn som
hormoner, enzymer och vitaminer.
Saknas t. e. järn hos vår egen
"stofthydda", inträder ett svaghetstillstånd,
kallat anemi, och individen för därvid en
tynande tillvaro.
Förr i världen brukade herrar läkare
mata dylika patienter med järnpreparat i både
oorganisk och organisk form med mer eller
mindre hälsosam verkan.
Först på allra sista åren har man
emellertid funnit att järnets absorbering i den
levande organismen verkligen sker på ett
synnerligen effektivt sätt, om minimala mängder
koppar i någon form samtidigt är närvarande
(koppar-sulfat, kopparklorid eller rent av metallisk koppar).
På samma sätt verkar t. e. D-vitamin vid
assimilering av kalcium och fosfor, då sagda D-vitamin på
ett eller annat sätt är närvarande i kosten. En
ansenligt större kvantitet kalcium och fosfor i den
dagliga födan kan sålunda assimileras av den levande
organismen vid närvaro av D-vitamin, än om detta
saknas.
Växterna och träden äro för sina livsfunktioner
även beroende av visst antal grundämnen, som
förekomma i mineralhaltig jordmån — förutom de förut
omnämnda kol, syre, väte och kväve.
För att återvända till hybridträdens
näringsassimilation ligger det i ljuset av föregående paralleller
snubblande nära till hands, att orsaken, varför
hybrider och träd i allmänhet överhuvud taget trivas
och frodas på mineralhaltig, men normalt
kvävefat-tig jordmån, är den, att vissa mera anspråkslösa
kvävebakterier i dylik mineralhaltig jordmån, vilken
innehåller järn, kalcium, magnesium, mangan,
aluminium, kalium, fosfor m. fi. ämnen, vilka verka som
katalysatorer, i närvaro av andra bakterier, som för
Fig. 14. Toppskott av en hybrid P. nigra x P. laurifolia samt
bilden av en cell tagen från den yttre zonen av en rotspets
av en växande stickling färgad med Flemming &
Heiden-hain’s färgämnen. Kärnan befinner sig i ekvatorialstadiet
av mitosis och visar 38 kromosomer (3 500 x orig.).
Jag hade nämligen i somras under Nordiska
Skogsmötet nöjet och förmånen att lära känna de av
docent Tamm framförda teorierna i samband med de
lågproduktiva sandmarkerna å Hökensås, att det är
den mineralogiska sammansättningen i jordmånen
som i första hand sätter sin prägel på markens
produktionsförmåga.
Iakttagandet av denna teori i praktiken anser jag
vara en av de viktigaste betingelserna för framtida
skogsbruk.
Kromosomtalet och kromosomernas utseende.
Dubbla kromosomtalet hos de av McKee och Stout
uppdragna hybridpopplarna är 2 X 19 — 38 i likhet
med fader- och moderträden av de använda
popplarna. Åtminstone är detta fallet vid de hittills
undersökta hybriderna.
Fig. 15. Cell med kromosomer P.
angulata x P. trichoearpa. 3 400 x
orig.
sina livsfunktioner fordra dessa mineralier, kunna
genom syntes direkt binda det luftens kväve, som
förefinnes i porösa jordlager och i övre lagren av
rörligt grundvatten.
Detta är som sagt endast en hypotes, som jag förut
icke sett eller hört framställas av någon, men i ljuset
av denna hypotes, få de av docent Olof Tamm vid
Statens skogsförsöksanstalt under de senaste åren,
gjorda rönen, beträffande stark skogsväxt på
förvånansvärt magra, men på mineralämnen relativt rika
jordmåner sin naturliga förklaring.
Fig. 16. Kromosomer (3 700 x orig.) och toppskott.
Taca-mahaca candicans x P. berolinensis.
Man har således icke på något som helst sätt
försökt att artificiellt öka kromosomtalet i likhet med
de av professor Nilsson-Ehle gjorda korsningarna
mellan den triploida Bosjöklosterjätteaspen och den
diploida aspen, utan helt andra synpunkter ha varit
utslagsgivande vid försökens genomförande, såsom
jag tidigare haft äran omnämna.
Vi se av figurerna 14—16, att varje poppelhybrid
har sitt särskilda bomärke eller "fingeravtryck", som
ingen kan taga ifrån den, och som kännemärker den
för ali framtid, så länge den fortplantas vegetativt.
11 dec. 1937
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
