Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Odling av skog med de nya hybridpopplarna borde
vara en på lång sikt synnerligen förmånlig
kapitalplacering i betraktande av den möjliga höga
avkastningen per hektar.
Eftersom skogen växer, ökas ju kapitalvärdet i
nästan geometrisk proportion. Kommer hög- eller
lågkonjunktur, så behåller den växande skogen sitt
värde.
Skogsodling är nämligen icke beroende på samma
sätt som sädesodling, där skörden måste ske varje
år. av lågkonjunkturerna. Kommer en
lågkonjunktur, låter man helt enkelt bli att hugga, utan nöjer
man sig med att gallra, och kapitalet fortsätter att
förränta sig tills tidpunkten anses lämplig för skörd.
litteraturföi-teckning:
Henry, Aug.: Journal of Linnean Society, Botany 39, sid.
290—300, 1910.
McKee, Ralph H.: Proper reforestation, Paper, 1916.
Stout, A. B., McKee, Ralph H., Schreiner, E. J.: The
breeding of forest trees for pulp wood.
Sutermeister, Chemistry of Pulp and Paper making, 1920.
Journ. of the New York Botanical Garden. Vol. XXVIII,
No. 327, 1927.
Stout, A. B. : The Clon in plant life, Journ. of the New
Tork Botanical Garden, Vol. XXX, No. 350, 1929.
Kinnman, Gunno: Skogsteknologi, 1930.
Maximov, N. A.: Plant Physiology, Chapt. II, III, New
York, 1930.
McKee, Ralph H.: Research in the Cellulose Industries.
Journ. of the Franklin Institute. Vol. 209, No. 6, 1930.
Stout, A. B.: Forestation with poplars in France. Journ.
of the New York Botanical Garden. Vol. XXXI, No. 372, 1930.
Schreiner, E. J.: Two species of Valsa causing disease in
Populus. American Journal of Botany, XVIII, 1—29, Jan. 1931.
Stout, A. B. ; Schreiner, E. J.: Results of a project in
hy-bridizing poplars. Journ. of Heredity, 24 ; 216—229, June 1933.
Schreiner, E. J., Stout, A. B.: Descriptions of ten new
hybrid poplars. Bulletin of the Torrey Botanical Club, 61, 449
—160, 1934.
Wettstein-Westersheim, W. v.: Zuechtungsversuche mit
Forstpflanzen. Forstarchiv, 9. Heft. S, April 1933.
McKee, Ralph H.: U. S. Pat. 1.943.030, Jan. 9, 1934.
Wettstein-Westersheim, W. v.: Welche Pappeln können zur
fortslichen Pflanzung empfohlen werden?^ Forstarchiv, 10
Jahrg. Heft. 7, April 1934.
Rost, H. F. : British Pat. No. 458 388, 1936.
Larsen, C. Syrach: Aarlig höjdtillvaekst paa 171 cm. Dansk
Skovförenings Tidskrift. 5 Haefte, Maj 1936.
Mc Kee, Ralph H.: U. S. Plant Pat. No. 207. — 1936. U. S.
Plant Pat. No. 211, 212, 213, 214, 215, 216, 217, 218, 225, 226,
228, 229, 230. — 1937.
Larsen, C. Syrach: The employment of species, types and
individuals in forestry. — Yearbook Royal Veterinary and
Agricultural College, Copenhagen, p. 81—83, 1937.
Tamm, Olof: Om de lågproduktiva sandmarkerna på
Hö-kensås och i övre Lagadalen. Meddelande fr. Statens
skogsförsöksanstalt. Häft. 30, nr 1. Stockholm 1937.
Diskussion.
Professor H. Mlsson-Ehle framhöll värdet av
kombinerat jord- och skogsbruk med hänsyn till
möjligheten att därigenom åstadkomma arbetskraftens
jämnare sysselsättning under hela året. Talaren
efterlyste emellertid avsättningsmöjligheter för ali den
poppel som genom odlingen kunde komma att
saluföras om 15—20 år. Kan man vänta avsättning av
poppelvirke, så skulle jordbrukarna inte tveka att
försöka poppelodling. Det finnes säkert i vårt land
många platser där det bättre skulle löna sig att odla
poppel än t. e. säd, av vilken vi redan ha
överproduktion.
Ordföranden, dir. G. Magnuson, meddelade, att
frågan om användning av poppel redan får anses
löst såväl 1 Förenta staterna som i Tyskland. Bl. a.
kan detta material användas såväl för tillverkning av
cellulosasocker som konstsilke. Cellulosasockret är
användbart både som kreatursfoder och som
råmaterial för kemisk tillverkning.
Prof. O. Eneroth frågade huruvida den omnämnda
virkesavkastningen av 47 ms/har vore en siffra, som
i verkligheten uppmätts. Tal. var ense med prof.
Nils-son-Ehle rörande önskvärdheten av odlingsförsök i
större skala.
Föredragshållaren svarade, att den angivna siffran
ej var uppmätt utan beräknad, ty komplett skörd av
poppelhybrider i skogsplantering har ännu icke
slutförts. Med ledning av de redan erhållna praktiska
resultaten under den omnämnda beräknade första
växtcykeln finnas emellertid inga skäl, som tala för
att man icke även i praktiken bör kunna t. o. m.
överskrida de siffror som angivits i föredraget.
Prof. T. Jonson betonade, att det vore nödvändigt
att undersöka om de i Kanada och Förenta staterna
framkomna korsningsprodukterna verkligen lämpa sig
i Sverige. Härvid måste olika jordar och lokaliteter
provas. Innan dylika resultat föreligga, kan man
svårligen animera privata företagare att påbörja
odling i förvärvssyfte. Lärk utgör ett varnande
exempel i detta hänseende. Den en gång med sådan
entusiasm omfattade planen att inplantera detta
trädslag har i stort sett misslyckats. Även det bästa
lärk-virke är svårt att avsätta.
Prof. T. Lagerberg. De industrier, som skulle ligga
närmast till att intressera sig för poppelvirke äro
tändsticks- och sliperiindustrierna. Aspvirket börjar
tryta och tändsticksfabrikerna nödgas numera ta sitt
virke från Norrland. Redan en avkastning av 20m3/
/har vore en vacker siffra. Ett moment, som
emellertid bör beaktas, är kärnbildningen. Hos största
antalet kända poppelarter börjar förr eller senare en
brun kärna att bildas, vilket gör virket olämpligt för
tillverkning av tändstickssplint. Möjligen saknar detta
betydelse för cellulosaindustrien.
Prof. Nilsson-Ehle tackade för ordförandens
värdefulla upplysningar beträffande
avsättningsmöjligheterna. Det är tydligt, att huvudvikten beträffande
poppelvirke måste läggas på framställning av kemisk
och slipmassa. Tändsticksindustrien är helt inställd
på användning av asp, som har egenskaper, vilka icke
kunna ersättas av poppel. Tal. betonade den stora
betydelsen av att omfattande praktiska odlingsförsök
med olika europeiska och amerikanska, ur korsningar
framställda högproduktiva nya poppelvarieteter kunde
komma till stånd i Sverige, så att de för våra
klimatiska och andra förhållanden bäst anpassade
variete-terna kunde utväljas och deras värde för olika
industrier noggrant undersökas samt
avsättningsmöjligheterna på grundval därav någorlunda bedömas. I
främsta rummet torde de högproduktiva ur
odlingssynpunkt bästa nya poppelvarieteterna böra
undersökas med avseende på sitt värde för
massaproduktion. Till komplettering av sitt i teknologföreningen i
januari 1937 hållna föredrag framhöll prof.
Nilsson-Ehle i detta sammanhang, att den då utlovade
tetra-ploida aspen (med kromosomtalet 4 X 19 — 76) nu
blivit framställd ur korsning mellan den triploida
aspen (tal 3 X 19 = 57) från Bosjökloster i Skåne
och vanlig, särdeles vacker diploid asp (tal 2 X 19 =
= 38) från Sätra bruk i Skaraborgs län. Härmed
föreligger möjlighet, så snart den tetraploida aspen
genom ympning på vanlig asp bragts till blomning
(vilket efter allt att döma redan efter få år torde
kunna ske), att genom befruktning av värdefull
vanlig asp med den tetraploida (eller omvänt),
framställa fröplantor av högproduktiva triploida aspar i
obegränsad mängd.
106
11 dec. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
