Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn isk Tidskrift
Metrovick att företaga samma slags experiment som
de, vilka utförts i laboratoriet med relativt stora
lager. Talaren visade experimentella resultat erhållna
med ett lager 383 mm diam. 560 mm långt, roterande
upp till hastigheter av 3 300 varv/min. Under dessa
prov har max. hastigheten varit 66 m/sek. och
belastningen 21 kg/cm2. Försöksresultaten jämfördes med
HuMiMELS, Haworths och Gümbels analytiska
teorier. Vad dessa förutsagt varierade sins emellan i
fråga om friktionsförlusterna med mera än 2 :1 och
de nuvarande experimentsresultaten voro approx.
medelvärdet mellan dessa teorier, men följde en kurva
av olikartad form.
Den senare utvecklingen av kuggväxlar med hög
hastighet ger exempel på de framsteg man gjort betr.
tillämpningen av ytterst noggranna fysikaliska
mätningar. För att konstruera ett tyst elektriskt
maskineri har Metrovicks försöksavdelning utarbetat en
harmonisk ljudanalys. Denna begagnades för att
mäta det buller, som uppkommer vid turbinväxlar
med höga hastigheter och detta buller kunde delas
upp i mer än 20 olika toner, vars energi mättes var
för sig. Dylika mätningar hava befunnits vara vida
mer noggranna än det mest utarbetade mätsystem.
Talaren visade resultaten av dylika mätningar, vilka
gjorts vid en undersökning för fastställande av de
förändringar, som erfordras i de element, som bilda
en komplett växel, för att åstadkomma en
avsevärd minskning i det avgivna ljudet. Av dessa
resultat framgick att genom förändringar i
konstruktionen kunde allt buller hos experimentväxeln reduceras
från 110 till 97 decibells. Det förra är värdet av
ljudet från en bullrande växel och det senare det av en
god växel för hög hastighet.
Förut förorsakade turbinskivornas vibrationer
mycket allvarliga svårigheter för konstruktören av
aktionsturbiner. Hela problemet låg emellertid
mycket väl till för experimentell behandling. Analytisk
behandling är å andra sidan mycket besvärlig och
jämförelsevis osäker. Fotografier visades av
vibrationer av skivor med omkring 1, 2 och 3 diam. noder
och i ett fall dessutom med en cirkulär nod. Talaren
beskrev de metoder, efter vilka dessa prov utförts
och visade resultaten av dylika prov både vid
stationära och roterande försök. Vidare diskuterades
inverkan av temperaturgradienten mellan periferien
och navet på hjulet.
Svängningsförsök med löpskovlar kunna utan
svårighet utföras med en apparat, i vilken skovelns
rörelse varierar motståndet av en elektrisk spole.
Strömvariationerna, som resultera av detta mycket
varierande motstånd, förstoras i ett rör och påverka
en magnet, som ökar vibrationerna. Ett Stroboskåp
användes för mätning av vibrationernas frekvens.
Resultaten av dylika prov visades, där skovelns
svängningstal kunde varieras genom ändring av läget
på stagningstråden. Genom dylika anordningar kan
skovelns svängningstal ändras, så att risken av
synkronism med rotationshastigheten kan
elimineras.
Några resultat av svängningar mätta med en
portativ och mycket användbar seismograf fabricerad av
Cambridge Scientific Instrument Co. visades. Denna
apparat står med en rörlig spets i kontakt med det.
vibrerande föremålet. Rörelserna överföras till ett
stift, som ritar ett mycket fint spår på en roterande
remsa av celluloid. Apparatens användning
illustrerades av kurvor tagna vid en turbin med ett speciellt
vibrationsfenomen. Yid 7 800 varv var vibrationen
ytterst liten 0,005 mm med samma frekvens som
varvantalet. När hastigheten höjdes till 11 500 varv/min.
ökades vibrationerna kraftigt till 0,100 mm, men
frekvensen befanns vara mindre än halva
hastigheten eller 5100. Denna observation av
skillnaden mellan vibrationsfrekvensen och hastigheten
ledde till en enkel lösning. Till slut demonstrerade
talaren några resultat av en undersökning av
värmeöverföringskoefficienten från vatten till metall i ett
rör. Denna undersökning hade utförts av
kondensor-avdelningen av British Allied Research Ass. Han
visade sedan prov tagna på enstaka rör i en rörgrupp
på en stor kondensor, varav framgick att
värmeöverföringen på ångsidan av röret varierade avsevärt i
olika delar av kondensorn.
Nomogram för skruvväxlars verkningsgrad.
Av civilingeniör ROBERT ENGSTRÖM.
Beteckningarna i nedanstående artikel betyda:
r) = verkningsgraden,
y = snäckans stigningsvinkel i grader,
q = lriktionsvinkeln i grader,
fi = friktionskoefficienten = tg g,
Vmax = maximal verkningsgrad för givet värde å g,
ymax ■= gynnsammaste stigningsvinkel för givet värde å q,
a ’= ymax—y,
x = en hjälpvinkel = —^ - .
eos 2 a
Verkningsgraden för en skruvväxel anges av formeln:
tg V
V =
(1)
tg (y + e)...........................
Denna formel tar endast hänsyn till förlusterna i
själva snäckan men ej till lagerförlusterna. Formeln är
ej fullt matematiskt exakt men avvikelsen är så liten att
den ej spelar någon praktisk roll. Friktionsvinkeln q
är för en viss skruvväxel och en viss olja ej en konstant
storhet utan varierar med oljans temperatur samt
skruvväxelns belastning och varvantal, dvs. kuggtrycket
och glidhastigheten i skruvens anliggningsytor. Är
emellertid värdet à q känt, resp. de faktorer som inverka
på q, är därmed j? entydigt bestämd enligt ekv. 1.
Avsikten med denna artikel är ej att ingå på konstruktiva
detaljer eller de faktorer som inverka på q, utan endast
att genom ett nomogram underlätta studiet av rj som
funktion av g och y enligt ekv. 1.
Hittills ha dylika nomogram uppritats enligt fig. 1.
För praktiska behov nöjer man sig med den prickade
rutan i övre vänstra hörnet, som representerar de i
praktiken förekommande fallen, rj och y avsättas likformigt
som ordinata, resp. abskissa, varefter kurvor uppritas för
olika värden av fi. I fig. 1 är endast uppritad kurvan
för ett värde av fi. Att rita upp ett dylikt nomogram
för ett flertal värden av [i är ett ytterst tidsödande
arbete. För varje värde av fi måste man räkna ut ett stort
antal punkter innan man med tillräcklig noggrannhet
6
17 aphil 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
