Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ha varit flygdirektör E. Sjögren, civilingenjör N.
Gustafsson med civilingenjör C. G. Brodén som suppleant.
övriga funktionärer ha varit: ceremonimästare
ingenjör Aug. V. Jansson, klubbmästare civilingenjör B.
Löfgren och v. klubbmästare civilingenjör S. Romedahl.
Avdelningens representant i biblioteksnämnden har
under året varit diplomingenjör Edv. Lundgren och i
Svenska studiekommissionen för svetsfrågor
diplomingenjör O. Hallström.
Stockholm den 31 december 1936.
E. 8 jögr e n.
/ G. G. Brodén.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll den 19 januari 1937 ordinarie sammanträde på
föreningens lokal.
Ordföranden, flygdirektör E. Sjögren, förklarade
sammanträdet öppnat och hälsade de närvarande välkomna,
därvid särskilt riktande sig till de till aftonens
diskussion inbjudna. — Att jämte ordföranden justera dagens
protokoll utsagos professor Hjalmar O. Dahl och
myntdirektör Alf Grabe. — Styrelsens berättelse för år
1936 föredrogs icke i sin helhet, då densamma kommer
att införas i Teknisk tidskrift. Automobil- och
motortekniska kommitténs berättelse hade redan publicerats i
tidskriften. Av årsberättelsens innehåll refererades
valda delar, varjämte namnen på de under året med döden
avgångna medlemmarna upplästes. Avdelningen ägnade
dessas minne en tyst hyllning.
I avdelningen inträdde genom anmälan
civilingenjörerna David Boberg, Stig Fröderström, Holger
Ohlsson och Bjarne Zachariassén. Genom inval inträdde i
avdelningen ingenjör Andrew Erikson, fil. kand. Håkan
Swedenborg och kapten Carl Tegnér.
Professor E. Hubendick lämnade härefter en
kortfattad orientering över de idéer, som legat till grund för
det till diskussion framlagda "Yttrande rörande den
högre tekniska undervisningen vid fackskolan för
maskinbyggnad och mekanisk teknologi". Talaren slutade
med den förhoppningen, att de kommitterades arbete
skulle giva ett fruktbärande resultat. Efter professor
Hubendicks inledningsanförande följde en livlig
diskussion, vari framkom såväl kritik som erkännanden. I
diskussionen yttrade sig myntdirektör A. Grabe,
Tekniska högskolans rektor, professor H. Kreuger,
professorerna G. Borelius, Hj. O. Dahl och S. Velander,
direktör A. Björklund samt civilingenjörerna F. Berthelius
och K. A. Wessblad. Från civilingenjör A. Engvall hade
inkommit ett skriftligt diskussionsinlägg. Tekniska
högskolans studentkår och dess mekaniska sektion
representerades av kårens vice ordförande, teknolog E.
Cak-nell, samt sektionens ordförande och vice ordförande,
teknologerna S. Vickhoff och N. Edholm, varjämte ett
25-tal teknologer närvoro. Avdelningen beslöt tillställa
Svenska teknologföreningens styrelse kommitténs
yttrande jämte referat av den vid sammanträdet förda
diskussionen med tillstyrkan om dess vidare befordring till
"Elvamannakommittén". Yttrandet återfinnes i Allm.
avd. i detta häfte och diskussionen kommer att införas
senare i Teknisk tidskrift.
Efter sammanträdet, som varade till nära kl. 23, följde
gemensam supé och samkväm, varvid hrr Carnell och
Vickhoff tolkade de studerandes tillfredsställelse över
att studiefrågan förts ett stort steg framåt.
Bou.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll den 9 februari 1937 ordinarie sammanträde på
föreningens lokal.
Ordföranden, flygdirektör E. Sjögren, öppnade
sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna.
—-Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsagos civilingenjörerna Karl J. F. Bergström och Åke
Björkman.
I avdelningen inträdde genom anmälan
civilingenjörerna Gunnar L. Engellau och Karl Vilhelm
Wiberg. I avdelningen invaldes civilingenjör Sven C.
Carlson och överstelöjtnant Carl Gustaf Wibeck.
Civilingenjör Stig K. M. Billman höll därefter
föredrag över ämnet: "Regulatorer med elektrisk
servo-kraft, några principer och tillämpningar."
Inledningsvis framhöll föredragshållaren av vilken
utomordentligt stor betydelse elektriciteten varit såsom
hjälpmedel vid lösandet av en mångfald regleringsproblem.
Föredraget begränsades därför till att omfatta
elektriska regulatoranläggningar. I varje sådan
regulator kan man särskilja tre huvuddelar, impulsorganet,
manöverorganet och reläsystemet, det senare vid enkla
regulatorer obetydligt utvecklat men vid mera
komplicerade regulatorer dominerande. Med hänsyn till
regulatorernas användning indelade talaren dessa i
regulatorer med uppgift att förbättra en
fabrikationsprocess, regulatorer med uppgift att höja säkerheten,
t. e. brandalarm, kortslutningsskydd och regulatorer
med uppgift att höja människans komfort, t. e. vid
luftbehandlingsanläggningar, oljeeldning, kylskåp.
Regulatorerna arbeta antingen intermittent eller
diskontinuerligt. De flesta industriregulatorer äro
utförda för kontinuerlig reglering, vars princip är, att
regulatormotorn arbetar ett par sekunder, varpå
impulsorganet "känner efter" och förloppet upprepas.
Såsom exempel nämnde talaren tryck- och
temperaturregulatorer för ånga. En svårighet, vilken man ej
funnit något generellt botemedel för, vore pendlingen.
Exempelvis hade, vid en fabrik för
konstsilkecellu-losa, där stora fordringar på viss fuktighet hos
massan efter torkningen stipulerats, pendlingar
uppkommit därigenom, att tiden från massans införande pä
maskinen tills den färdiga produkten erhölls, var
betydande. I detta fall hade problemet lösts genom att
impulsorganet fick träda i funktion en viss beräknad
tid efter påspädningen. Föredragshållaren anförde en
mångfald områden, där regulatorer numera användas,
såsom vid olje- eller gaseldade industriugnar för
reglering av temperaturen, ångpanneanläggningar för
reglering av lufttillförsel, COo-halt i rökgaserna m. m.,
vid träsliperier för fördelning av effekten, vid
cellulosafabriker för koncentrationsreglering,
luftfuktighetsreglering m. m. och för vattenrening. Fotocellens
mångsidiga användning och särskilt dess lämplighet
för utväxling av mycket små rörelser betonades.
Talaren omnämnde i detta sammanhang fjärrmätning
och fjärreglering. Ett fjärregleringssystem kunde
vara försett med elektrisk motor eller elektromagnet,
vid större krafter dock ofta elektriskt styrd
pneumatisk eller hydraulisk hjälpkraft. Slutligen gav
talaren några exempel på säkerhetsanordningar, baserade
på termostat, smältmetall och fotocell såsom
impulsorgan samt anordningar för luftbehandling,
automatisk eldning, kylning m. m. Föredraget, belyst
av ett 30-tal skioptikonbilder, åhördes med stort
intresse av ett talrikt auditorium.
Aftonens andra föredrag, "Undersökning av
gjutjärnsnormer", hölls av bergsingenjör Bengt Kjerrman.
Efter föredraget följde diskussion, i vilken yttrade sig
disponent Sixten Nilsson, myntdirektör A. Grabe,
bergsingenjörerna Axel Hultgren och Stig
Leijonhufvud samt diplomingenjör Otto Hallström.
Kvällen avslutades med gemensam supé och
nach-spiel med väl avvägda njutningsnormer och under
särdeles oreglerad stämning, tills återföringen
började ingripa framemot 2-tiden. Bou.
24
20 febr. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
