Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn isk Tidskrift
till att materialets föregående "historia", åtminstone
beträffande stål, är av synnerligen stor betydelse vid
djup dragning.
Med ali önskvärd tydlighet följer härav att
materialets tillstånd är av avgörande betydelse vid
uppskattningen av dess djupdragbarhet, varvid man även
bör komma ihåg, att det icke vid varje tillfälle är
det fullt utglödgade tillståndet, som är det
fördelaktigaste. Både teoretiska undersökningar av
författaren (2) samt även experiment, som utförts av
Eisenkolb (18), på stål, hava bekräftat det i
praktiken redan välkända faktum, att en ringa
kallbearbetning har en fördelaktig inverkan på
tänjbarheten. Då det är fråga om stål som
bearbetningsmaterial och detta förfaringssätt användes, vinner
man dessutom en annan fördel, nämligen att de
störande flytfigurer, som uppträda vid de högt påkända
ställena på bottnen och vid stämpelavrundningen,
försvinna.
Enligt tillförlitliga undersökningar framgår till
slut, att såväl tillräcklig smörjning som lämplig
beskaffenhet hos ytorna både på arbetsmaterialet och
verktyget äro viktiga förutsättningar för erhållande
av ett gott resultat och som därför måste noga
beaktas. Några exakta data på det otvivelaktigt
betydande inflytandet av dessa faktorer hava
emellertid ännu ej framkommit.
Som avslutning bör även omnämnas en företeelse,
som har en synnerligen menlig inverkan på
dragningens resultat, nämligen bildandet av öron, dvs.
ändar eller utväxter. Som resultat av en serie
noggranna undersökningar, utförda av Kaiser (36),
Göler och författaren (37), Phillips (38), Bassett
och Bradley (39) och andra, har framkommit, att
denna företeelse orsakas av en parallell orientering
av kristallerna i plåtstrukturen, som i sin tur
uppkommit genom olämplig behandling av plåtmaterialet
vid valsnings- och värmebehandlingsprocesserna. I
dessa uppsatser hava även angivits metoder och
hjälpmedel, varigenom, under förutsättning av lämpligt
val av material och arbetsbetingelser i övrigt, dylika
öronbildningar kunna förebyggas.
Litteraturförteckning.
1. Walter Sellin, Handbuch der Ziehtechnik, Berlin, 1931.
2. G. Sachs, Mitt. D. Materialprüfungsanst. Sonderh. 16
(1931), S. 11/38 ; vgl. W. Riem, Z. Metallkde. Bd. 24 (1932),
S. 157/61.
3. Walter Sellin, Ber. Betriebswiss. Arb. Bd. 3 (1930),
S. 18/34.
4. L. Herrman und G. Sachs, Metallw. Bd. 13 (1934),
S. 687/92, 705/10.
5. J. W. Geckeler, Z. Angew. Math. Mech. Bd. 8 (1928),
S. 341/52.
6. Taschenbucli für wirtschaftliche Blechbearbeitung, L.
Schuler, Göppingen, 2, Aufl., 1932.
7. W. Linicus und G. Sachs, Werkstattstechn. Bd. 26
(1932), S. 233/35.
8. W. Lode, Z. Physik, Bd. 36 (1926), S. 913/39 ;
Forsch-ungsarb., V. D. I. (1928), Heft 303.
9. M. Sommer, Forschungsarb., V. D. I. (1926), Heft 286 ;
Maschinenbau, Bd. 4 (1925), S. 1171/78; Z. V. D. I., Bd. 78
(1934), S. 1189/93; Träns., Am. Inst. Min. Met. Eng., Iron
Steel Div. (1934)
10. C. L. Eksergian, Metal Ind., Bd. 30 (1927), S. 405/08,
433/36, 4596/2, 483/84.
11. E. Siebel, Ståhl Eisen, Bd. 47 (1927), S. 1340/41: E.
Siebel und A. Pomp, Mitt. K. W. 1. Eisenforsch, Bd. 11 (1929),
S. 139/53.
12. G. Sachs, Z. V. D. 1., Bd. 72 (1928), S. 734/36.
13. H. Draeger. Ber. Betriebswiss. Arb., Bd. 2 (1929), S.
1/19.
14. E. Siebel und A. Pomp, Mitt. K. W. 1. Eisenforsch., Bd.
11 (1929), S. 139/53.
15. F. Dörge, Z. Metallkde., Bd. 25 (1933), S. 165/68,
210/14.
16. G. R. Fischer, A. E. G.-Mitt. (1927), S. 419/20 ;
(1929), S. 483/86.
17. H. Kummer, Maschinenbau, Bd. 5 (1926), S. 657/61 ;
Bd. 6 (1927), S. 764/67.
18. F. Eisenkolb, Ståhl Eisen, Bd. 52 (1932), S. 357/64.
19. F. Fischer, Diss. Stuttgart (1927).
20. O. Kühner, Werkstattstechn., Bd. 21 (1927), S. 629/35
21. P. W. Döhmer, Maschinenbau, Bd. 8 (1929), S. 172/73.
22. A. H. F. Goederitz, Z. Metallkde., Bd. 26 (1934), S.
49/55.
23. G. Sachs, Metallw., Bd. 9 (1930), S. 213/18.
24. H. W. Gillet, Met. Alloys, Bd. 2 (1931), S. 215/22.
25. O. Bauer, J. Weerts und F. Beck, Metallwirtsch., Bd.
12 (1933), 615/18.
26. H. Kayseler, Mitt. Ver. Stahlw., Bd. 4 (1934), S. 39/82 ;
H. Kayseler, H. Lassek, W. Püngel und E. H. Schulz, Ståhl
Eisen, Bd. 54 (1934), S. 993/98.
27. G. Sachs und H. Sieglerschmidt, Metallwirtsch., Bd. 8
(1929), S. 129/38.
28. H. W. van Deusen, L. J. Shaw and C. H. Davis, Proc.,
Am. Soc. Test. Mat., Bd. 27, II (1927), S. 173/211.
29. E. Siebel und A. Pomp, Mitt. K. W. I. Eisenforsch., Bd.
11 (1929), S. 287/91; Bd. 12 (1930), S. 115/25.
30. J. Cournot, Rev. Métallurgie, Bd. 28 (1931), S. 254/58.
31. H. Fournier, Compt. Rend., Bd. 195 (1932), S. 142/44,
327/29.
32. G. Sachs, Metallwirtsch., Bd. 13 (1934), S. 79/81.
33. A. Pomp und W. Albert, Mitt. K. W. I. Eisenforsch.,
Bd. 9 (1927), S. 53/111.
34. A. Pomp und U. Schylla, Mitt. K. W. I. Eisenforsch.,
Bd. 16 (1934), S. 51/64.
35. W. Jung-König, W. Einicus und G. Sachs,
Metallwirtsch., Bd. 11 (1932), S. 395/401.
36. K. Kaiser, Z. Metallkde, Bd. 19 (1927), S. 435/37.
37. Frhr. v. Göler und G. Sachs, Z. Phys., Bd. 56 (1929),
S. 495/502.
38. A. Phillips and G. Edmunds, Proc., Am. Soc. Test.
Mat., Bd. 29, II (1929), S. 438/49 ; A. Phillips and E. S.
Bunn, Träns., Am. Inst. Min. Met. Eng., Inst. Metal Div.
(1931), S. 353/72 ; A. Phillips and H. Samans, Träns., Am.
Inst. Min. Met. Eng., Inst. Met. Div. (1933), S. 171/180.
39. W. H. Bassett and J. C. Bradley, Träns, Am. Inst. Min.
Met. Eng., Inst. Met. Div. (1933), S. 181/93.
Steglös hastighetsreglering med speciell hänsyn till
mekan isk reglering och verktygsmaski ner.
Av R. NICOLAISEN, B. Sc„ Köpenhamn.
Ofta ställes man inför problemet att reglera
hastigheten hos en maskin kontinuerligt, medan denna är
i gång och under belastning, och det finnes då ett
antal lösningar, varav en är den mest räntabla för
varje speciellt fall.
Följande maskiner kunna anföras, för vilka steglös
hastighetsreglering är av stor betydelse:
verktygsmaskiner, transportband, vandringsrostar,
textilmaskiner, en del maskiner för papperstillverkning,
tryckerimaskiner, moderna bakugnar m. fi. Till verk-
38
17 aphil 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
