Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
skärhastighet. Arbetstidsberäkningen blir härvid
betydligt förenklad, i det att formeln för arbetstiden
kan reduceras till t — C X t X d, där C är en
erfarenhetskonstant. Friheten i val av skärhastighet har
också en psykologisk verkan: ökat intresse för
arbetet, då arbetaren genom noga anpassning av
hastigheten kan öka sin förtjänst, vilket förr kunde uppnås
endast genom att förkorta uppspänningstiden. Skulle
resonanssvängningar uppstå under bearbetningen,
kan hastigheten i en handvändning ändras i
erforderlig mån. Plansvarvning med konstant skärhastighet
kan ske automatiskt (fig. 6). Mycket hastig
manövrering kan ske, varvid motorn går med nästan
konstant hastighet, och maskinens hastighet noga följer
regleringsspaken. Vid hastig nedreglering regenererar
motorn och bromsar, vare sig den är för lik- eller
växelström.
Vid en räntabilitetsberäkning för en variabel växel
kan man dessutom taga i betraktande, att den
erfarenhet man vinner med hänsyn till mest ekonomiska
skärhastighet kommer alla företagets
verktygsmaskiner tillgodo.
Ombyggnad av gamla svarvar till steglös reglering.
Genom att påbygga variabel växel på väl
underhållna svarvar med trappskiva kan man med relativt
små kostnader ofta öka dessa maskiners avkastning
utöver avkastningen hos motsvarande svarvar med
växellåda.
Detta kan göras på så sätt, att växelns sekundära
axel driver trappskivan med hjälp av en rem, under
det att den primära axeln drives från en
transmission eller direkt från motorn. Utväxlingen bibe
hålles.
Då det vid stegreglering är ett fel, att
hastigheterna gå i varandra, är detta önskvärt vid steglös
reglering och kan lätt uppnås med en dubbel utväxling.
Är till exempel utväxlingsförhållandet 1 :3 och 1 :9,
och är växelns regleringsområde 1:4, 5, får man
varvtalen
20 steglös reglering till 90 varv/min. (med andra
växeln).
60 steglös reglering till 270 varv/min. (med första
växeln).
180 steglös reglering till 810 varv/min. (med direkta
växeln).
För svarvar med enkel utväxling betalar det sig
ofta att ändra dessa till dubbel utväxling.
Orsaken till att regleringsområdet ej är valt större
än 1 :4, 5 är den, att remspänningen annars skulle
bliva för stor vid den lägsta hastigheten och remmen
glida.
Undersökning av gjutjärnsnormer.
Av bergsingeniör dr-ing. BENGT KJERRMAN.1
Från Sveriges maskinindustriförenings
gjutjärnskommitté utsändes under mars 1935 ett förslag att
förbereda en standardisering av provnings- och
klassificeringsbestämmelserna för tackjärnsgjutgods.
Kommittén uttrycker däri en anhållan, att förslagets
bestämmelser tillämpas, samt att gjorda erfarenheter,
avvikande meningar och grunderna härför meddelas
kommittén, liksom också sådana provningsresultat,
som kunna tjäna som grundlag för justering och
komplettering av hållfasthetsvärdena i Avd. 3.
I förslaget ges först en uppdelning av gjutgodset
såväl med avseende på textur som
användningsändamål etc. Vissa fordringar på gjutgodsets
beskaffenhet anges, och hur dess dimensioner och vikt skall
undersökas. Därefter kommer förslaget in på
huvudtemat, nämligen gjutgodsets hållfasthetsegenskaper,
och här får man en redogörelse för dels hur
provstavarna skola gjutas, dels hur de därefter skola
behandlas, dragproven t. e. svarvas. Förslaget
omfattar endast separat gjutna provstycken, men det
anmärkes, att beställaren kan fordra vid godset
fast-gjutna sådana, när godskonstruktionen tillåter detta.
Förslaget går in för att endast använda böjprov och
dragprov, och att vid de förra bestämma
böjnings-hållfastheten och nedböjningen och vid de senare
draghållfastheten. Brottarbetet är sålunda uteslutet
vid böjproven.
Innan jag går vidare med att behandla kommitténs
förslag och de prov, som jag utfört för att under-
1 Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik sammanträde den 2 februari 19S7.
söka förslagets tillämplighet, vill jag med några ord
nämna vad som gjorts i världen för övrigt. Jag
stöder mig då praktiskt taget uteslutande på eii
fransk rapport: "Rapport sur la situation des
méthods d’essai des fontes dans les différents pays".
Den är utgiven av "Commission internationale des
méthodes d’essai des fontes" under professor Portevins
presidium. Denna rapport redogör för normer och
försök på gjutjärn från Tyskland, Belgien, Spanien,
U. S. A., Frankrike, England, Holland, Italien, Polen,
Schweiz och Tjeckoslovakien, och den är utgiven i
augusti förra året. Rapporten är sålunda mycket
färsk, men en hel del behandlade normer och prov
äro av äldre datum, givetvis beroende på vid vilken
tidpunkt respektive land sysslat med hithörande
frågor. Redogörelsen slutar med en sammanfattning,
vilken, förutom konstaterandet av att vissa förslag
dominera, även innehåller frågor att besvara av
kommande utredningar. Det anmärkes sålunda, att
böj-provet tycks vara det, som är mest allmänt omfattat,
och att de flesta därvidlag önska använda en relativt
grov provstång. Beträffande dragprovet föreslå
samtliga länder att behålla det, inkluderande även
Frankrike i motsats- till vad som säges i
sammanfattningen. Brinellprovet är antaget som ett medel
att undersöka jämnheten men-icke som en metod att
bestämma, ifall gjutgodset skall godkännas eller
kasseras. Beträffande i en del normer förekommande
skjuvningsprov uttalar den internationella
kommissionen, att detta prov ännu icke studerats tillräckligt
mycket men bör bibehållas som studieobjekt.
Uppgifter angående nötning, karakteristiska elektriska
42
17 apkijl, 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
