Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
iok i m/sek.
Luft Vatten 1ISN SOs CO 2
0° wk 0.41 — 103 wk 0,088 — 10° wk 0,070 - 10° wk 0,027
av 1 atm Vätska + 20° 0,23 + 20° 0,085 + 20° 0,046 + 20° 0,022
Mättad ånga 0° 500
wk + 15° 200
— 10° 3,0 — 10° 1,10 — 10° 0,87 —10° 0,055
+ 20° 3,5 + 100° 5 + 20° 0,45 + 20° 0,38 + 20° 0,025
vid hastigheter liggande över den Reynoldsska
kritiska hastigheten.
Ovanstående tabell å Reynolds’ undre kritiska
hastighet wk vid d — 0,oi meter kan vara till en viss
vägledning för att uppskatta strömningsarten.
2. Nusselt visade, att vid ett strömnings- och ett
temperaturfält vissa samband lätt kunde uppställas
genom likformighetsbetraktelser, och att
värmeövergångstalet a mellan ett fluidum och en kanals
väggar vid ’påtvingad rörelse genom denna för likformiga
sådana kan sättas under formeln
/wd
där
2 /
a = mediets
X
wd\
temperaturledningskoefficient =
yCp
faktorn
wd
Grober sätter för uttrycket
a
wd
(Pe).
där (Pe) av honom benämnes Pecléts karakteristiska
faktor.
a) Yid gaser finner man, att ett samband
wd . wd
–= Å
v a
gäller, där K är endast något beroende på
gasers
atomtal.
Man finner, att
vid atomtal 1
blir K 1,50
2 3 4 5 6
1,24 1,19 0,96 1,00 0,99,
varför man generellt för två- eller fleratomiga gaser
mycket väl kan sätta
a = ~dh«
wd\
a )’
Samlade försök av olika forskare finnas i fig. 5.
b) Yid vätskor åter finnes icke något sådant
samband mellan (Re) och (Pe), varför det fullständigare
uttrycket
X , (wd wd\
a = ~df2 T)
skall komma till användning.
3. Yid icke påtvingad strömning eller egen
konvektion giver likformighetslagarna, att
a (Gr, St),
där enligt Gröbers beteckningssätt
(Gr) = Grashofs karakteristiska faktor,
och (St) = St.antons karakteristiska faktor,
ß{t, — tr)<Py*
och ar (Gr) = -
/« 9
(St) =
där
t.
9
och
tr
ß
och X = mediets värmeledningsförmåga,
samt cp — mediets sp. värme vid konst, tryck.
Sålunda beror a icke endast av den karakteristiska
Reynoldsska faktorn (Re) = —- utan ytterligare av
= väggtemperaturen av den betraktade
kroppen,
= temperaturen på det rörliga mediet
utanför kroppen, i vilket
egenkonvek-tionen uppstår.
= volymsutvidgningskoefficienten hos det
omgivande mediet.
a) Vid gaser finner man (St) — K, som omnämndes
i punkt 2 a) ovan och kan därför för vanliga gaser
anses vara rätt konstant, varför man för dessa vid
egen konvektion har rättighet att sätta, att a endast
är beroende av Grashofs karakteristiska faktor och
sålunda
a = ~ha(Gr)
b) För vätskor däremot måste vi tillgripa den
fullständigare ekvationen, men finner Nusselt, att det
sannolika sambandet är
a=*dhb (i")’
som har verifierats genom undersökningar
sammanfattade i kurvan i fig. 6.
4. För icke stationära temperaturfält, såsom vid
temperaturvandringar inom kroppar, giva
likformighetsbetraktelser, att därest t0 är en viss preciserad
temperatur (exempelvis vid en plattas avkylning den
konstanta begynnelsetemperaturen), så är i likformiga
kroppar temperaturen t å vilken punkt som helst vid
tiden t, därest tr — omgivande mediets temperatur,
tå a-l0 x\
ycpl02’ X ij’
där x = koordinata för punkten,
l0 = en längd hos kroppen, t. e. dess tjocklek,
a = värmeövergångstalet mellan kroppens yta
och utanför befintligt medium,
X = kroppens värmeledningsförmåga.
Formeln omskrives lämpligen till:
i* -T’ ij
där # = temperaturdifferensen till omgivande mediets
temperatur dvs. = t — tT,
och è0— t0 — tr.
Vid ett visst ställe å kroppen såsom vid ytan, blir
temperaturdifferensen över omgivande mediets
temperatur, uttryckt av
t — tr = (t0 — tr)†t
50
15 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
