Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och är vid
c b
vatten ........ 349 0,0135
mjölk ......... 297 0,0102
bier ........... 321 0,0101
grädde ........ 160 0,0124.
Formeln giver för vatten och H = 1 meter a av
storhetsordning 2 000 à 3 000 cal/tim.
2. Fri strömning eller egen konvektion.
För gaser gav likformighetsbetraktelsen (punkt
I, 3 a)
= -^fsa[Gr),
där
ß(t-tr)d*y«
"’> = –––,–-,
H- g
medan Nusselt generellt fann (således även för
vätskor)
X /Gr)
aK~dhb {sir
och där
J_= cvng
St X ’
och i fig. 6 är f3b uppdragen.
a) för luft kan sättas förenklat
vid lodräta väggar aK = 3,o + 0,os ■ för # < 10 °C
aK=2för#>10°C
vid vågräta väggar aK = 2,8 (i?)0’2"
0,25
för vågräta rör aÄ = 1,21 ^ 1
där d = rörets diameter i meter,
och?? = C° temperaturskillnad mellan vägg och luft.
Vid flänspaket vid endast egenkonvektion kan vid
lodräta ytor a k f länsbredden b, mätt i
egenström-ningens riktning, och fria spelrummet s mellan två
närliggande flänsar vid olika sättas ungefär som
följande tabell visar. För att på ett givet utrymme
erhålla ett flänselement med största kylning skall,
om flänsarnas tjocklek är 1 mm. tydligen <lK vara
s +1
ett maximum. Detta inträffar enl. tabellen vid
s c\3 8 mm vid den smalare flänsen ocli vid s oo 10
mm vid den bredare.
b — (10 mm b —130 mm
6 = 10° 15° 20° 40° = 10° 15° 20° 40°
s = 2 mm an = 0.6 0,7 | 0,8 1,0
5 •• 2,5 3,0 3.4 4,9 a K = 1,1 1,4 1,6 2,0
8 „ 4,4 4,9 5,2 6,2 2.2 2,6 2,9 3.5
11 „ 4,7 5,2 5,5 6,3 3.6 3,8 4,0 4.4
14 „ 4,9 5,3 5,7 6.4 3,7 3,9 4,1 4,5
Dessa värden äro upptagna å Elektrolux laboratorium..
b) för vätskor kan möjligen följande tabell för
vatten vara till vägledning.
Vid horisontellt rör:
d 0,oi 0,oi 0,08 0,2 m
tf = 5° a = 294 228 213 165
10° 372 265 244 199
20° 430 325 287 228
30° 486 370 322 —
formler och undersöker « för olika kylmedier vid
kondenserande tillstånd finner man vid 20°, att
för h3n so2 co2
är a ........... 85 % 45 % 21 %
av a vid vattenkondensering.
b) Kokande medier såsom i evaporatorn kunna
någorlunda sättas
60
15 maj 1937
och har uppmätts vid i vatten stående kärl vid
& oo 10° a = 165 kcal/m2tim°C.
3. Strålningen från kroppar vid mindre
temperaturdifferenser.
Ihågkommas skall, att utom egenkonvektionen
deltager alltid strålningen, och är denna vid mindre
temperaturdifferenser vid normala ytor vanligen ©i
egen-konvektionens bidrag till värmetransporten.
Sättes exempelvis bidraget av strålningen
Qs = as • {t„—tr) ■ F, är där
( T V (Ty
med Tt = + 273,
m I r
och erhålles vid ej avskärmade ytor, med 80 %
ab-sorptionsförhållande, vilket kan sägas motsvara ett
medeltal av vanliga ytor, och den kalla ytan cvd0°C,
att
as = 3,25 vid r„— Tr = 0°
= 4,2 vid = 50°
= 5,5 vid = 100°.
Vid närliggande flänsar, såsom vid flänspaket, blir
C på grund av de dåliga vinkelförhållandena ofta
oo 0 så att ej något bidrag i värmetransporten
erhålles där av strålningen.
4. Kondenserande ocli kokande medium.
a) Kondenserande medier såsom i huvuddelen av
kondensorn.
För kondenserande medier har Nusselt 1916 uttagit
generella formler:
för lodräta väggar a = 0,945 * / r y} ■ 1/
för horisontella väggar a = 0,73 \ H(tå—tv) /.</
där H — väggens höjd resp. rörets diameter och alla
storheter insättas i samma måttsystem.
yf = sp. vikt hos flytande mediet,
Xf = värmeledningsförmågan hos flytande mediet,
tå = ångans temperatur,
t„ = väggens temperatur,
Hf — viskositeten hos flytande mediet,
r — ångbildningsvärmet.
Som bekant ligger för kondenserande vattenånga
a vid cv> 10 000 kcal/tim.°C. Utgår man från dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
