Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
. jaü i 3,1-2.0,100
•’ K ~r~i ■ 1 = v/ TrfK ä––n • 0,1» = 0,93.
V l ■ f V 175 • 0,ioo • 0,ooi
-.- enl. kurvan i fig. 16 m = —— = 0,78
^vSgg " riir
§
OCh - = 0,67.
" rör
Antages ørör = 20° erhålles = 15,6° och vid
flänsarnas fria ändar = 13,4°.
•.• totalt temp.-fall = 6,ß° ut till flänsarnas ändkanter.
3. Avkylningars och uppvärmningars tidsförlopp.
Vid ej stationära avkylningar, såsom när en
mjölkflaska nedsattes i ett vattenbad, kan man, om den
’so
rso
A
Fig. 17.
kropp, som skall kylas, är i gas- eller vätskeform,
antaga att hela dess mängd har samma temperatur,
medan vid fasta kroppar en ojämn temperatur
förefinnes, så att temperaturen vid ytan är helt annan
än inuti.
a) Om kroppen är gas eller vätska.
Med!} = temperaturdifferensen mellan kroppens
temp. och omgivningen,
z = tiden mellan begynnelse och sluttillstånd,
M = kroppens vikt,
cp = kroppens sp. värme,
F = värmeöverföringsyta mellan kropp och
omgivning,
Q = avgiven värmemängd under tiden r,
Q0 — total möjlig avgivna värmemängd=Mcp-#1,
och index
1 = begynnelsetillståndet,
2 = sluttillståndet,
m = medelvärdet,
erhålles:
(1)
(2)
(3)
k F
02 = 1 / • e
Q = Q„(l k F \ — e~«vJ;
ø™ Mcp ( k F 1 — e .1/ c p
Øi kF T \
samt även
ø =
um -
Øi — Ø,
lOÉ
02 ’
(4)
Således kunna för detta fall kurvorna i fig. 12 och
13 direkt användas, om man endast sätter
G = M.
T
...... f . 1 1 , 1 . v (5
Har ar givetvis – = - -:-/..
k antv «i„v ’ ^
b) Om kroppen är fast och av platt form, som
kanske motsvarar de vanligaste problemen, ger en
approximativ beräkningsmetod (se IVA:s handlingar
136), att formlerna under a) även kunna användas,
om
$ = temp.-differensen mellan temperaturen i
b
en punkt, som ligger — från plattans yta,
där 2 b = plattans tjocklek,
och k = en tänkt värmeövergångskoeff.,
1 1 36
0Ch + 81
med ~k — fasta kroppens värmeledningsförmåga,
och a = värmeövergångstalet vid plattans yta.
Då visar det sig, att formlerna (1), (2) och (3) utan
vidare kunna tillämpas, och kurvorna i fig. 13 äro
användbara.
Ett temperaturfall av
1 q a u
J,. ’i
2 K
förefinnes mellan plattans innersta delar och plattans
ytor. Där är temperaturdifferensen mellan ytans
temperatur och omgivningens.
En temperaturskillnad av
3 i a h
8 i,
förefinnes åter mellan ytan och punkten, som ligga
- från plattans yta.
£
Dessa temperaturfall förefinnas först sedan
krop-c v
pen avkylts en tid 0,1 p. b2, så att en temperatur-
K
sänkning kan spåras i plattans mitt.
V. Erfarenhetsrön å värmegenomgångskoefficienter.
1. Vid kondensorer och evaporatorer.
Dessa, som bruka betecknas med k, bestämmas
som bekant av att totala värmemotståndet ^ = 2
k
av alla delmotstånd och blir vid plana väggar
uttryckt av formeln
1 1 1 W
IT = — + — + 2,7
K at a2 t-* i.
och vid rör erhålles en annan formel (se Hütte), men
man kan dock vanligen nöja sig med ovanstående.
Vid järnväggar blir -v— av storleksordningen
/
10 000’ Dessutom tillkommer emellertid efter en
tids användning det extra motstånd, som alstras av
avlagringar på ytorna, som vid såväl kondensorer
som evaporatorer dels äro vanliga oljelagringar på
kylmediesidan, dels pannsten, dels korrosionsrester
på den vattenberörda sidan.
Därför falla lätt de vid t. e. nya kondensorer
uppmätta År-värdena med tiden, och reningar måste göras
för att icke de allt större och större erforderliga
temperaturdifferenserna skola fördärva ekonomien. Ett
bevis på huru denna gradvisa försämring försiggår
lämna exempelvis amerikanarna Kratz, Macintire och
Gould i Mechan. Engineering. Det meddelas, att
man i en horisontell mantel-tiibkondensor funnit:
64
19 juni 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
