- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Mekanik /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

skall välja för lång längd Lf på fräsen, emedan
densamma i alla händelser i så fall ej kan till fullo
utnyttjas. Ungefär tre delningar räcker gott till. För
mycket små moduler går man dock något högre, för
att fräsen ej skall bli för smal. Ekvationerna (9) och
(10) slutligen få genom insättning av ekv. (7) sin
slutgiltiga form:

C

och
C,

- \ 2

n m] sin ip + V 2 ryS — S2’Cös?/> (12)

’mm — Inni siny> + V2 rf S — S2 • eos </’• ••• (13)
Givetvis möter det inga svårigheter att få fram en
exakt lösning då ju:

C = y0 + n m ............. (14)

där y0 och x0 äro P:s koordinater och utgöra
elimi-nationsresultatet av de bägge ekvationerna (6 a) och

y0 sin yj — x0 eos y) = —L’ . ........ (15)

(15 a)

vid indikering mitt på fräsen eller

y0 sin xp — x0 eos %p — — n m
för C = Cmin.

Detta ger emellertid så invecklade och besvärliga
räkningar att denna metod är opraktisk. Den
föregående metoden är enkel och ger enkla lättberäknade
formler med för praktiskt bruk tillräcklig
noggrannhet.

Av vinden förorsakat bakdrag i
skorstenar.

Den allmänt rådande uppfattningen är, att bakdrag
i skorstenar förorsakas av att vinden så att säga
blåser ner luften i skorstensöppningen. Blåser det
uppåt i förhållande till skorstenen skulle draget
således vara utmärkt, men är vinden nedåtriktad skulle
bakdrag uppstå. (Jfr fig. 1.)

Förhållandena äro i verkligheten vanligtvis icke så
enkla. Bakdrag uppstår nämligen i skorstenen pä
vindsidan, under det att draget i skorstenen pä den
fria läsidan är klanderfritt. Förklaringen härtill
finna vi i fig. 2, där det statiska tryckets fördelning
på tak- och väggytorna angivits. Dragets riktning
bestämmes av tryckdifferensen mellan kanalens båda
ändar. ’



K\ T
+ y \\
I-i i i .

Fig. 1.

Fig. 2.

Fig. 3.

Fig-, 4.

Fig. 5.

Vilket läge byggnaden än må ha i förhållande till
omgivningen, uppträder på läsidan om densamma inga
större differenser mellan trycken vid vägg och tak.
På vindsidan åter kan, beroende på takets lutning och
byggnadens ställning i förhållande till omgivande
vindhinder, antingen övertryck eller undertryck pä
taket i förhållande till väggen förekomma.
Ytterlighetsfallen visas i fig. 3 och 4.

För att förhindra uppkomsten av bakdrag använder
man sughuvar på skorstenarna. Dock får man ej
föreställa sig, att om en sughuv vid ett
vindtunnel-prov suger vid alla lutningsvinklar mot vinden, den
dock under alla förhållanden skall hindra bakdrag.
Tänka vi oss vinden blåsande mot ett vindhinder, t. e.
en gavel, uppkommer framför vindhindret ett
statiskt övertryck, vars styrka blir desto större ju
närmare intill vindhindret man kommer. I samma mån
som trycket tilltager, avtager vindens hastighet och
i den punkt på vindhindrets yta, där vindströmmen
strålformigt utbreder sig, är hastigheten = 0. En
sughuv som placerats i denna punkt påverkas icke av
någon vind och dess sugverkan är följaktligen lika
med noll. Omkring huven råder emellertid ett
statiskt övertryck och på grund därav uppstår bakdrag
i skorstenen.

En sughuvs förmåga att motverka bakdrag beror
på det maximala undertryck huven är i stånd att
alstra vid den reducerade vindhastighet, som påverkar
huven framför vindhindret.

I fig. 5 äro huvarna i förhållande till vindhindret
placerade så, att det huvarna omgivande statiska
övertrycket är lika stort som det av huvarna alstrade
undertrycket i sugröret då resp. huv anblåses med
den reducerade hastighet som förefinnes i den punkt,
där huven placerats. Huvarna äro räknat från
vänster: Savonius Cosinus, Rotor, Sinus och Star-huv
med ett maximalt undertryck av resp. 200, 150, 95
och 80 % av vindens dynamiska tryck. Den följande
är den allbekanta John-huven, nästa Savonius Marina,
den sjätte är med sina 35 % en typisk lägtryckshuv
på samma sätt som de båda förstnämnda äro typiska
högtrycksventilatorer. Det maximala undertrycket hos
ett huvlöst rör som anblåses vinkelrätt mot sin axel
är 60 % av vindens dynamiska tryck.

O. Savonius.

72

15 maj 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937m/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free