Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te kn i sk Ti ds k ri ft
Fig. 17. Oljeeldningen påstås vara så renlig, att
pannrummet numera kan användas som vardagsrum.
eller (len automatiska koleldningen är den mest
betydande.
Gemensamt för båda ur teknisk synpunkt är
emellertid att såväl bränsle som förbränningsluft i
allmänhet införas intermittent och med en frekvens, som
är beroende av byggnadens i fråga värmebehov.
Rums- eller varmvattentermostater reglera den
värmemängd, som erfordras. Största kostnaden vid en
oljeeldningsapparats tillverkning är kostnaden för
de elektriska detaljerna.
En mängd system för oljeeldningskontroll ha
utarbetats. Dessa ha dock nu utkristalliserats till ett
fåtal standardapparater av olika fabrikat, vilka dock
sinsemellan äro varandra ganska lika för den icke
initierade.
Fig. 16 visar en anläggning i Stockholm, där en
del av anläggningen arbetar kontinuerligt och tar
upp bottenbelastningen. Längre bort synas ett
antal helautomatiska intermittenta brännare, vilka taga
upp alla spetsbelastningar i värmebehovet. Även
manuella brännare måste numera vara utrustade med
[-säkerhetsanordningar,-]
{+säkerhetsanordning-
ar,+} så att
oljetillförseln stänges, om
lågan skulle slockna.
" I U. S. A., där
oljeeldningen nått en
oerhörd popularitet
bland breda
folklager, ändrar man
numera om de
utrymmen i källaren,
som förr togos i
anspråk av kokslager
och en smutsig
kokspanna, till
boningsrum, och fig. 17
visar en typisk
propagandabild i denna
anda. Jag måste
emellertid medgiva,
att jag själv en gång
i Köpenhamn sett en
liknande, betydligt
elegantare
kombinerad salong och
pannrum.
RUMSTERMOSTAT
TRANSFORMATOR
Vanliga kokseldade värmepannor t. e. i villor
kunna numera också göras automatiskt verkande, i vad
mån det gäller att hålla en viss rumstemperatur
oberoende av eldningen i pannan och en eventuell
varmvattenberedares temperatur. Normalt går ju
radiatorernas kalla re tur vatten in i pannan för förnyad
uppvärmning. Det är emellertid möjligt att shunta
pannan och blanda in en del av det kalla returvattnet
i stigarledningens varma vatten, varvid alltså
radiatorerna bibringas en lägre passande temperatur.
Detta göres automatiskt genom en
motordrivanord-ning, som vrider ett system av blandningsventiler på
gemensam axel åt ena eller andra hållet (se fig. 18).
Rumstermostaten uppe i våningen får bestämma
vilket läge blandningsventilen skall intaga. Detta
shuntregleringssystem har de sista åren fått en
mycket stor spridning alldeles speciellt i Sverige.
Då numera moderna byggnader, biografer, teatrar,
varuhus och museer invigas, finner man nästan alltid
i tidningsnotiserna, att byggnaden ifråga är utrustad
med luftbehandlings- eller klimatiser ing sanläggning.
Detta innebär, att man mer eller mindre frångår den
vanliga uppvärmningen med radiatorer och låter den
huvudsakliga värmetillförseln ske genom varmluft,
som genereras i en enda fläktcentral, och som gives
vissa helt kontrollerade temperatur- och
fuktighetsegenskaper.
Man talar om att biografen Royal har
"Medelhavsklimat", att Epa och Tempo ha "bergsluft" osv. I
sydliga länder har man lagt ned mycket arbete på
kylningsproblemet under den varma årstiden, och
speciellt ha biografer gjorts till tillflyktsorter undan
värmeböljor. Vid dylika anläggningar äro de
automatiska regulatorerna absolut oundgängliga såväl ur
ekonomisk som ur ren regleringssynpunkt.
Det är ganska märkvärdigt, hur vi människor på
några få år kommit till medvetande om de
fysikaliska betingelserna temperatur och fuktighet. En vill
ha kallt ocli fuktigt, en annan varmt och torrt,
Jag läste för någon tid sedan i en amerikansk
tidskrift en uppsats betitlad: "Temperature and
humi-dity consciousness". Där beskrives ett framtida
frieri som ett temperatur- och fuktighetsproblem.
Han mår bäst vid 18°C och 65 % relativ fuktighet;
lion trives vid 20°C och torrare 40 %-ig luft. Detta
kommer aldrig att bära i längden, ty ingen mår bäst
samtidigt som den andre och under ett livslångt
Fig. 19. Termostat och motorventil för
klimatiseringsanlägg-ning. Apparaterna arbeta enligt potentiometerprincip och
med regleringsrörelse proportionell mot temperaturfelet.
.82
16 okt. 1937
Fig. 18. Automatisk
shuntregula-tor vid kokseldade
värmeledningspannor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
