Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
äktenskap förefinnes alltså möjligheter till
nedbrytande lynnesskiljaktigheter. — Artikeln är typisk för
amerikansk mentalitet men innehåller dock en kärna
av allvarlig sanning.
Våra matvaror i hemmen och i livsmedelsbutiker
förvaras numera ofta i kylskåp och kyldiskar. En
kylanläggning står eller faller med regulatorernas
funktion, och jag skulle vilja uppskatta, att för
närvarande i världen årligen produceras närmare millionen
kylmaskiner. Till dessa åtgå ofta flera
temperatur-och tryckkontroller pr aggregat, och man kan förstå,
att det därför finnas ganska betydande fabriker, som
enbart äro sysselsatta med tillverkningen av dessa
kontrollapparater.
Hur många gånger har man inte under
järnvägsresor förargat sig över de odrägliga
temperaturförhållandena. Än är det för varmt, än för kallt, sällan
lagom. Regleringen av temperatur och fuktighet i
järnvägsvagnar är emellertid i U. S. A. ett ganska
spritt faktum. Även i Tyskland har Deutsche
Reichs-bahn börjat införa automatisk temperaturreglering i
stor skala.
Speciellt vid elektrisk tåguppvärmning är
regleringsfrågan ganska lätt löst, men Reichsbalin har i år
även kontraherat reglering av kombinerad elektrisk
och ångvärme i över 200 vagnar med regulatorer för
såväl de elektriska värmeelementen som för
ångled-ningarna i vardera av vagnarnas 6—8 kupéer. Fig.
20 visar en utföringsform av en rumstermostat för
järnvägskupéer.
Fig. 20. Rumstermostat för Deutsche Reichsbahn. På den
högra ratten kan temperaturen kontinuerligt inställas.
Även här i landet utföras för närvarande
undersökningar, som väl troligen småningom skola resultera i
något.
I en snabb revy liar jag nu sökt belysa en del
vanliga regleringsproblem i regleringsteknikerns
omväxlande dagliga arbete. Ideligen dyka nya frågor upp,
man tvingas att sätta sig in i de mest skiljaktiga
industriers fabrikationsprocesser, och ständigt vinner
man nya erfarenheter. Svårigheter uppstå, man
tvingas att gå andra vägar, och kanske tvingas man
giva upp. Men det är därvid aldrig den tekniska
gränsen, som uppnås, utan alltid den ekonomiska.
Värmeövergårig vid gasers strömning.
Av tekn. dr I. JUNG och civilingenjör O. STENBERG.1
Värmetransport genom konvektion, eller kortare
värmeövergång, till eller från en strömmande gas
eller vätska är ett ytterst komplicerat fysikaliskt
förlopp. Om förloppets inre molekylära mekanik
äger man endast nödtorftig kunskap, även om senare
årens aerodynamiska forskning speciellt genom
Prandtl, v. Karman och Taylor lagt grunden till
djupare insikter härom. Som senare skall visas, äro
nämligen värmeövergångs- och strömningsförloppen
intimt förbundna med varandra, varför rönen från
strömningslärans turbulensforskning i stor
utsträckning kunna tillämpas på värmeövergångsförloppen.
I det följande skall endast behandlas det enklaste
fallet av värmeövergång, värmeövergång vid
påtvingad gasströmning förbi en yta av given form och
beskaffenhet, speciellt vid invändig strömning i rör.
Den härvid genom strömningsmotståndet förbrukade
arbetsmängden skall även bestämmas.
På värmeövergångs- och strömningsförlopp inverka
ett flertal faktorer, varav tre grupper särskiljas,
nämligen gasens ämneskonstanter, gasens
tillstånds-storheter och värmeytans form.
Av gasens ämneskonstanter inverka främst
följande:
i Bearbetning av föredrag hållet av I. Jung vid Svenska
teknologföreningens avdelnings för Mekanik årsmöte den
17 oktober 1936.
Molekylarvikten eller specifika vikten vid 0°C,
1 ata, y0 (kg/m3).
Specifika värmet cp (kcal/kg°C).
Dynamiska viskositeten rj (kg s/m2) eller
kinema-tiska viskositeten v (m2/s).
Värmeledningsförmågan ), (kcal/m, s, °C).
Gasens tillståndsstorheter och värmeytans
temperatur och form spela för förloppen en avgörande roll.
Följande beteckningar införas för de viktigaste
tillståndsstorheterna:
Gasens statiska tryck P (kg/m8)
„ temperatur T (°C, °K)
„ specifika vikt y = g g (kg/m3)
„ värmeinnehåll / (kcal/kg)
„ hastighet to (m/s)
<u2
„ kinetiska energi A (kcal/kg)
^ ff
m2
„ energiinnehåll E— I -f A- (kcal/kg)
2 g
co2
dynamiska tryck Pdyn= " (kg/m2)
„ accelerationstryck P„, = o>s o (kg/m2)
Värmeytans temperatur Tw (°C, °K)
Värmeytans form angives av ett antal yttre
dimensioner L2, L3 osv. Ytans råhet angives vanligen
genom ojämnheternas medelhöjd e samt genom ojämn-
19 juni 1937
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
