Teknisk Tidskrift / 1937. Mekanik / 92 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Teknisk Tidskrift

Fig. 2. Brokran.

axlarna i de båda fabrikslängorna. Drivkraften i
växelhuset var här vattenkraft.

Införandet av den elektriska kraftöverföringen på
90-talet gjorde ett tvärt slut på den gamla principen
vid fabriksplanering, att fabriker och dess
avdelningar skulle ligga tätt inpå kraftkällorna.

Ända in på senare tid har dock förekommit att
fabriker placerades på ur transportsynpunkt olägliga
ställen på grund av svårigheter med
kraftöverförningen. Norsk Hydros jätteanläggning vid Rjukan
är ett känt exempel, där den ligger på botten av en
dal med 600 meters höga sidor mitt uppe i högfjället
vid vattenfallet.

En nutida fabriksplanläggning återigen är frigjord
från dylikt tvång och sker med rent
transporttekniska grundmotiv. Fabriken lägges så, att man får
billigaste frakt för råvaran och bekvämaste utlastning
och billigaste frakt för den färdiga produkten fram
till beställaren. Inuti fabriken gå samma idéer igen
ifråga om placeringen av fabrikens olika avdelningar,
upplag etc.

Såsom illustration till vad som sagts angående

Fig. 4. Kabelconveyor.

transportteknisk fabriksplanläggning skola vi ta
några exempel från en industri, som byggt de flesta
fabrikerna under senare år, Cellulosaindustrien, där
fabrikerna nästan växt som svampar ur jorden, och
där varje nyanläggning kunnat tillgodogöra sig
färska erfarenheter från tidigare byggen (fig. 1).

De stora transporterna i en cellulosafabrik äro ved,
flis, massa, kol, kalk, glaubersalt och svavel. Det
största transportobjektet är veden — flisen. En
fabrik med 100 000 tons massaproduktion förbrukar
ca 500 000 m³ ved, vilket ger 1 500 000 m³ flis.
Kalksten, svavel, stenkol etc. äro betydligt mindre
transportkvantiteter. På grund av klimatiska
förhållanden, som hindra vintertransporter samt på grund av
tillverkningstekniska orsaker, måste stora
upplagsplatser för de olika materialen finnas vid en
cellulosafabrik. Dessa lagerplatser uppnå ofta en
imponerande storlek såsom exempelvis vedlagret vid Domsjö

Fig. 3. Kabelconveyor.

92

17 juli 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>