Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tern i sk Tidskrift
tlOOO Mco//h
n
10
9
8
7
6
5
4
i
2
1
O
-1000 Mca//h
H
10
Q
10 // 12 ß H 15 16 h
Fig. 2. Sammansättningen av värmebehovet i ett sulfitkokeri med fyra kokare
i ordnad drift. Tidskurvorna I till IV gälla för resp. kokares, .^-kurvan för hela
kokeriets värmebehov. TF-kurvan är den mot .J-kurvan svarande karakteristikan.
Den storhet, t. e. en varierande belastning, för
vilken sannolikhetskarakteristikan skall beräknas, är
ofta sammansatt av delstorheter (delbelastningar),
vilka variera mer eller mindre oberoende av
varandra. Om man kan anse att sammanlagringen sker
alldeles oregelbundet, så att alla värden på en
delbelastning kunna sammankopplas med alla värden på en
annan delbelastning i enlighet med för dem gällande
sannolikheter, då kan som bekant den sökta
karakteristikan för summabelastningen med
sannolikhetskalkylens hjälp beräknas ur karakteristikorna för
delbelastningarna. Beräkningarna kunna härvid utföras
successivt sålunda, att först beräknas karakteristikan
för summan av två av varandra oberoende varierande
delbelastningar, därefter karakteristikan för summan
av denna redan sammansatta delbelastning och en
tredje, av de föregående oberoende delbelastning osv.,
ända tills man fått med alla delbelastningar.
Vid en dylik beräkning gäller det alltså att
upprepade gånger ur givna karakteristikor för två
delbelastningar framkonstruera karakteristikan för den
av dessa delbelastningar slumpvis sammansatta
summabelastningen. För lösningen av detta problem
ha olika metoder framlagts: Ingenjör O. Åkerman
har angivit en approximativ metod, som baserar sig
på den ena utgångskarakteristikans ersättande med
en av rätliniga delar sammansatt bruten linje.3
Byrådirektör Fritz Jacobsson har framlagt éu
annan approximativ metod, som baserar sig på den
ena utgångskarakteristikans ersättande med en
trappformig kurva.4 Förf. har slutligen angivit en
grafisk metod, som ej bygger på några
approximationer.5 Dessa metoder skola ej här närmare beskrivas
utan hänvisas till resp. författares arbeten. I stället må
som en introduktion till det följande anföras några
resultat av dylika "sammanlagringsberäkningar".
Exempel på sammanlagringsresultat.
Som lämpliga exempel på
sannolikhetskarakteris-tikor, vilka kunna beräknas på antytt sätt, kunna
3 O. Åkerman, Om användning av sannolikhetskalkyl för
lösning av tekniska problem. Aseas tidn. 1926, s. 134. (Se
även Tekn. tidskr. Elektrotekn. 1927, s. 107).
4 Fritz Jacobsson, Sammanlagring av varaktighetskurvor.
Tekn. tidskr. Elektrotekn. 1927, s. 71.
5 Jarl Kuusinen, Beitrag zur Technik des kraft- und
wärmewirtschaftlichen Denkens. World Power Conference,
Sectional Meeting Scandinavia 1933, vol. IV, Stockholm 1933,
Report 101, s. 302. Utförligare om metodens praktiska
användning i det i not 1 nämnda arbetet.
väljas karakteristikorna för en
sulfitfabriks värme- och kraftbehov:
Ur de på känt sätt beräknade
tidskurvorna för de enskilda
kokar-nas värmebehov per tidsenhet
(I-till IV-kurvorna i fig. 2) kan att
börja med tidskurvan för hela
kokeriets värmebehov sammanställas
(^-kurvan, fig. 2), om man antar,
att kokarna, såsom i allmänhet
brukligt, gå i ordnad drift efter ett
visst tidsschema. Ur denna
tidskurva kan därefter på vanligt sätt
(enligt fig. 1)
sannolikhetskarakteristikan för kokeriets värmebehov
per tidsenhet beräknas (kurvan W
i fig. 2). Någon slumpvis
sammanlagring är det naturligtvis ej fråga om vid en dylik
regelbunden sammansättning av summabehovet.
Värmebehovet för torkmaskinen och
uppvärmningen i fabriken uppvisar variationer, vilka till en
del härröra av variationer i driften, till en del av
lufttemperaturens variationer. Värmebehovet per
tidsenhet vid konstant lufttemperatur må framställas
av karakteristikan 1 i fig. 3; densamma anger alltså
de av driften härrörande variationerna i värmebehov
och bör kunna beräknas eller uppskattas med
kännedom om torkmaskinens drift. De av
lufttemperaturens variationer beroende värmebehovsvariationerna
beräknas lämpligen med ledning av
sannolikhetskarakteristikan för lufttemperaturen på den
ifrågavarande orten (kurva 2 i fig. 3).6 Den för dessa
tillskott i värmebehov per tidsenhet vid varierande
temperatur beräknade karakteristikan må vara kurva 3
i fig. 3.
Då man nu kan räkna med att intet nämnvärt
samband råder
mellan å ena
sidan de av driften
härrörande
variationerna i
värmebehov per
tidsenhet och de
av temperaturen
härrörande
variationerna å andra
sidan, adderas
dessa variationer
slumpvis, och
karakteristikan för
det resulterande
värmebehovet
erhålles alltså
genom en
samman-lagringsberäkning
med kurvorna 1
6 Göran F.
Heikel, Dauerkurven
für die
Lufttemperatur, nebst Beispiel
ihrer Anwendung für
die Lösung von
Wär-me- und
Kraftproblemen. World Power
Conference, Sectional
Meeting Scandinavia
1933, Report 35.
Fig. 3. Karakteristikorna för
torknings- och uppvärmningsbehoven i
sulfitfabriken. 1 gäller för
värmebehovet vid konstant, genomsnittlig
lufttemperatur, 2 är karakteristikan
för lufttemperaturen, 3 karakteristikan
för de av temperaturens variationer
härrörande tillskottsvariationerna i
värmebehov. 4 är den genom
sammanlagring av 1 och 3 erhållna
karakteristikan för det resulterande
värmebehovet.
98
21 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
