Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
*ioooMcal/h
t
X
Fig. 4. Karakteristikan för
sulfitfabrikens värmebehov, uppkommet
genom slumpvis sammanlagring av
behoven för kokning (enligt
kurva W i fig. 2) samt torkning och
uppvärmning (enligt kurva 4 i fig.
3). 1 är den noggrant beräknade
karakteristikan, 2
ersättningska-rakteristikan av den Gauss’ska
formen.
Fig. 6 och 7. Grafisk beräkning av medelvärdet (a) och spridningen (s).
Polar-diagrammets kurva för avvikelserna från medelvärdet omsluter en yta, lika
stor som den halvcirkel, vars radie är lika med s.
och 3 i fig. 3 som [-utgångskarakteris-tikor.-]
{+utgångskarakteris-
tikor.+} Kurva 4 i
fig. 3 visar den
sålunda beräknade
karakteristikan för
det resulterande värmebehovet per tidsenhet för
torkning och uppvärmning.
Då man nu vidare utan större fel kan antaga, att
kokeriets värmebehov per tidsenhet å ena sidan
(kurva W i fig. 2) och värmebehovet för torkningen
och uppvärmningen å den andra (fig. 3, kurva 4)
variera oberoende av varandra, kan också
karakteristikan för summan av dessa båda delbehov
erhållas genom en sammanlagringsberäkning enligt
någon av de
omnämnda metoderna; kurvan 1 i
fig. 4 visar
resultatet av denna
beräkning.
Med ledning av
den på detta sätt
beräknade
karakteristikan (kurva
1 i fig. 4) för
fabrikens totala
värmebehov, kan nu
en lämplig
mot-trycksturbin väljas för
tillgodoseende av
värmebehovet med
av-lopp sånga.7 Med
tillhjälp av
ång-förbrukningsdia-grammet och
karakteristikan för
värme- resp.
ångbehovet kan vi-
Fig. 5. Karakteristikor för den
disponibla mottryckseffekten (1), effekt- -
behovet (2) samt överskottseffekten
(3). 3 har erhållits genom slumpvis
subtraktion av 2 från 1. 4 är den
mot 3 svarande karakteristikan av
Gauss’sk form. f representerar den
genomsnittligt erforderliga
tillskottsenergien.
- 500
- 100
-1500
t Göran F.
Heikel, Ett bidrag till
frågan om
dimensionering av
mottrycks-turbiner. Tekn. för :s
i Finl. förh. 1926,
s. 212.
dåre karakteristikan för den med turbinen disponibla
effekten lätt konstrueras. Då nämligen ett större
värmebehov i allmänhet också ger en större eller
åtminstone lika stor disponibel mottryckseffekt, så
är sannolikheten (varaktigheten) w för en större
disponibel effekt lika med sannolikheten för ett större
värmebehov än det, som enligt ång- (resp.
värme-)för-brukningsdiagrammet motsvarar den ifrågavarande
effekten. Kurva 1 i fig. 5 visar den sålunda ur
kurva 1 i fig. 4 beräknade karakteristikan för den
disponibla mottryckseffekten.
Yi må vidare antaga, att fabrikens effektbehov
framställes av karakteristikan 2 i fig. 5. Denna kan
eventuellt beräknas syntetiskt på liknande sätt som
karakteristikan för värmebehovet per tidsenhet;
eventuellt måste man ty sig till uppskattningar.
Effektbehovet varierar nu vanligen tämligen
oberoende av värmebehovet och därigenom även oberoende
av den disponibla mottryckseffektens variationer. Den
överskottseffekt, som blir över av den disponibla
mottryckseffekten efter täckandet av fabrikens
effektbehov, erhålles sålunda genom slumpvis
subtraktion av effektbehovet (enligt kurva 2 i fig. 5)
från effekttillgången (enligt kurva 1 i fig. 5).
Karakteristikan för överskottseffekten kan därvid
beräknas enligt ett förfarande, som endast oväsentligt
skiljer sig från den vanliga
sammanlagringsberäk-ningen;8 kurvan 3 i fig. 5 visar resultatet. Såsom
synes är överskottseffekten till en del negativ, dvs.
underskott är förhanden. Den underskottet
motsvarande, i fig. 5 streckade ytan F anger sålunda den
under en längre tid för effektbehovets täckande
genomsnittligt erforderliga tillskottsenergien.
Man kan väl antaga, att man genom dylika
syntetiska beräkningar, trots uppskattningarna, erhåller
säkrare slutresultat än om man försöker direkt
uppskatta dessa eller kopierar statistiska uppgifter från
andra fabriker, vilka eventuellt arbeta på annat sätt
eller med andra anordningar. Med detta syntetiska
förfarande kan man också förutberäkna
inverkningarna av olika anordningar, t. e. olika antal kokare,
på t. e. den erforderliga tillskottsenergien, eller
dylikt, något som ju knappast är möjligt, om man blott
bygger på statistik från tidigare fall.
Av särskilt intresse bli resultaten av dylika sam-
s Acta Acad. Aboensls, Math, & Phys. IX, 6, s. 19.
18 sept. 1937
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
