Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR: H. F. NORDSTRÖM
UTOIVtN AV %V£NSHA T g ff, NOLOG f O O t NIN6CN
INNEHÅLL: Veloxpannan, 5 års utveckling, av tekn. dr I. Jung. — Avex-lådan, en ny automatisk växellåda
av professor W. Weibull. — Autogen härdning, av ingenjör Carl-Erik Prytz. — Litteratur.
Veloxpannan, 5 års utveckling,
Av tekn. dr I. JUNG.
Inledning.
o
Ar 1932 voro försöken med experimentpannorna av
typ Velox så långt komna, att tillverkningsfirman,
Brown Boveri Cie (BBC) i Baden, Schweiz, ansåg
tiden mogen att börja tillverkning och försäljning av
Veloxpannor. Trots de svåra krisåren, som följde,
ha ej mindre än 50 större och mindre Veloxpannor
kunnat avyttras.
Som varje erfaren ingenjör vet, erfordras det i
allmänhet många år, om ej årtionden, innan en
radikal och genomgripande nykonstruktion kan
exploateras kommersiellt i större skala. Vid Veloxpannan
var det ej fråga om en nykonstruktion utan snarare
om en serie av nykonstruktioner, där var och en för
sig var en djärv nyskapelse. Innan ångturbinen på
sin tid utvecklades till en driftsäker och ekonomisk
kraftalstrare, hade den att genomgå årtionden
karakteriserade av mer eller mindre svåra
"barnsjukdomar".
Man hade sålunda ali anledning att förutspå
Veloxpannan många svåra utvecklingsår. Att ett så stort
antal pannor redan kunnat finna köpare, är därför
ett gott bevis på det förtroende BBC:s
konstruktioner åtnjuta. Ett ej ringa antal av de levererade
pannorna äro i oavbruten drift natt och dag. Man
synes f. n. beträffande flytande och gasformiga
bränslen vara så långt kommen, att en för sitt
ändamål rätt avpassad panna, skött av tekniskt skolad
personal, är lika driftsäker och lättskött som en
ångturbinanläggning.
Att man redan hunnit så långt, är främst att
tillskriva firmans stora erfarenhet samt de grundliga
undersökningar och laboratorieförsök, som legat till
grund för varje detaljs konstruktion. Hade BBC ej
suttit inne med mångårig erfarenhet med
avgasturbiner (system Büchi) och luftkompressorer, hade
troligen Veloxpannan fortfarande befunnit sig på
experimentstadiet.
Här skall i korthet Veloxpannans arbetssätt
rekapituleras och dess nuvarande konstruktiva
utförande beskrivas. En kort redogörelse för några
nyare Veloxanläggningar samt vid dessa ernådda
resultat skall även givas.
1 à 3 atö beroende på pannans belastning. Luften
införes i en förbränningskammare B med vattenkylda
väggar. Bränslet (olja, gas eller kolpulver) insprutas
genom en brännare C i finfördelad form. På grund
av det höga trycket och den livliga turbulensen i
förbränningsrummet blir förbränningen synnerligen
intensiv. Genom strålning till de kalla
brännkammar-väggarna nedkylas gaserna till 1 500 à 1 700°C. Med
denna temperatur lämna gaserna
förbränningskammaren och strömma genom ett antal ångbildarrör Z>
till en gasturbin E och därifrån genom en ekonomiser
F till fria luften. Ångbildarrören B äro förlagda
inuti förbränningskammaren och upptaga med sin
mot förbränningsrummet vända sida G
strålnings-värme från flamman. Genom de inre kanalerna H
Veloxpannans arbetssätt.
1 är ett principschema för en Veloxpanna.
Förbränningsluften’ komprimeras i kompressorn A till
Fig.
Fig. 1. Principschema för Veloxpanna.
a = Luftkompressor. b — Förbränningskammare. c =
Bränsle-insprutningsmunstyeke. d — Ångbildarrör. e — Gasturbin.
f = Ekonomiser. g = Ångbildarrörets strålningsyta. ii —
Ångbildarrörets genomströmningskanal. I = överhettare. j
= Cirkulationspump. k = Angseparator eller vattenavskiljare.
ij = Ledning för mättad ånga till överhettaren. m =
Matarpump. n = Start- och regleringsmotor.
1SOO - ijoa°
1-UH
18 sept. 1937. häfte 9
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
