Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Tabell 1. Försöksresultat från provningarna med 45 tjh Veloxpanna för ett elverk på Nya Zeeland.
Belastning % 118 105 78 54 31
Ångdata:
Ångmängd ....................... kg/h 48 250 43120 31940 22 210 12 920
Ångtryck ......................... ata 18,0 17,4 16,8 17,3 16,8
Ångtemperatur ................... °C 336 332 313 314 298
Matarvattentemperatur ........... °C 50,6 50,0 50,6 48,5 52.0
Fuktighet före överhettaren ...... 0,43 0,43 0,40 0,45 0,45
Brännolja:
Värmevärde, eff.................. kcal/kg 9 735 9 735 9 735 9 735 9 735
Temp. före brännare .............. °C 97 103 104 102 103
Brännoljemängd .................. kg/h 3 595 3215 2 340 1638 940
Luftmängd ....................... kg/h 57 670 60 100 37 500 27 500 18 000
Luftfaktor ........................ 1 1,12 1,085 1.12 1,175 1,34
Rökgasmängd .................... kg/h 61300 53 300 39 800 29 200 19 000
Hjälprn askiner:
Leonardmotorgenerator ........... kW — 96,2 — 126,2 — 72,5 — 19,7 + 18,6
Cirkulationspump ................. kW 62,9 63,5 65,1 67,8 69,5
BrännoljepumD ................... kW 7,5 7,0 7,8 78 8,0
Hjälpmaskineffekt, total .......... kW — 25,8 — 55,7 0,4 55,9 96,1
Avgastemperatur ................. °C 107 104 93 88,6 81,6
Energibalans:
Värme i ångan.................... 103 kcal 33 400 29 800 21 780 15180 8 650
Värme till oljehettare ............ 103 kcal 141 134 124 67 41
Hjälpmaskineffekt ................ 103 kcal — 103 — 222 2 224 385
Utnyttjad energi ................. 103 kcal 33 360 29 890 21 660 14 890 8 250
Tillförd värmemängd med brännolja 103 kcal 35 000 31 280 22 820 15 950 9150
Anläggningsverkningsgrad ........ 95,2 95,6 95,0 93,4 90,2
än lantmaskinbyggare. Detta är ju även fullt
naturligt, då till sjöss driftsäkerheten måste gå i
första hand. Veloxpannan kan emellertid erbjuda
så stora ekonomiska fördelar, att man knappast
kan förstå den rädsla, som varvs- och redarkretsar
visat för denna för ångdrivna fartyg
revolutionerande nykonstruktion. Ett slående exempel på
Veloxpannans överlägsenhet visas av den under
ombyggnad varande franska passagerareångaren Athos,
fig. 12. Denna var utrustad med en ånganläggning
med sju skotska pannor vardera för 9 t/h vid 12 atö,
300°C. En av pannorna avlägsnades och på dess
plats placerades en Veloxpanna för 35 t/h, 50 atö,
450°C. Turbinerna försågos med en extra
högtrycksdel, varigenom effekten ökades från 10 000 till
20 000 ahk. Veloxpannan ensam lämnar alltså lika
stor effekt som de förutvarande 7 skotska pannorna.
Genom bibehållandet av de 6 gamla pannorna är
driftsäkerheten under alla omständigheter tryggad.
Det första handelsfartyg, som kommer att utföras
med enbart Veloxpannor, blir Ångfartygs a.-b. Bores
under byggnad varande passagerareångare för linjen
Stockholm—Helsingfors. Fartyget var från början
avsett att erhålla två skotska pannor. Huvudmaskin
är en 2 500 ihkr Christiansen och Meyer
dubbelkom-poundmaskin. Vid varvets förfrågan om
utrymmes-behovet för en Veloxanläggning visade det sig, att
man kunde få plats med två Veloxpannor i
maskinrummet, varigenom det för pannrummet avsedda
utrymmet kunde utnyttjas för passagerareinredning.
Även jämfört med moderna vattenrörpannor är
vinsten i utrymme och vikt slående. Fig. 13 visar
en jämförelse mellan Queen Marys nuvarande
pannanläggning och en för ett systerfartyg projekterad
20 % större Veloxanläggning.
För praktiskt taget samtliga större krigsmariner äro
f. n. försöksfartyg med Veloxpannor i drift. Jämfört
med de enormt forcerade vattenrörpannor, som nu-
mera användas för krigsfartyg, är den direkta
vikt-besparingen vid införandet av Veloxpannor vanligen
ej större än 10 à 30 %. Vid vattenrörpannor är den
termiska verkningsgraden vid forcering högst 70 à
78 % och anläggningsverkningsgraden 65 à 75 %.
Med lägre vikt ger Veloxpannan en
anläggningsverkningsgrad av 85 à 90 %. Vid given aktionsradie
medför denna högre verkningsgrad en avsevärd
viktsbesparing genom minskat bränsleförråd.
Samm anf attning.
Sedan 1932 har BBC byggt ej mindre än 50
Veloxpannor, motsvarande en turbineffekt av ca 350 000
hkr. Under dessa utvecklingsår ha en rad tekniska
och drifttekniska svårigheter måst övervinnas. Att
Fig. 13. Jämförelse mellan "Queen Marys"
ångpanneanläggning och en 20 % större Veloxanläggning.
16 okt. 1937
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
