Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
B’ig. 6. Bjurströms lokomotor; tillverkare A.-b. Slipmaterial,
Västervik. Fordsonmotor à 50 hkr.
snabba tillsättningen av bromsen och den höga,
jämna friktionskoefficienten mellan
ferro-asbest-belagda bromsbackar och bromstrummor.
Den stora driftsäkerheten beror i sin ordning därpå
att rälsbussen gradvis utvecklats till nuvarande typ
från helt små, omsorgsfullt utexperimenterade
enheter, nämligen de ovan beskrivna
inspektionsdres-sinerna samt därpå att rälsbussens tekniska
utformning för övrigt baserats på beprövade
konstruktioner. Motorn är sålunda den mest driftsäkra och
lätt-skötta som står till buds, dvs. en modern
förgasarmotor. Vikt och motoreffekt hava bestämts i nära
överensstämmelse med motsvarande data för moderna
landsvägsbussar och likheten med dessa ökas för
övrigt genom användning av det nyss nämnda
gummimellanlägget mellan hjulcentrum och hjulring.
Den senaste (fr. o. m. år 1924) tillkomna gruppen
motorfordon vid S. J. utgöres av de s. k.
lokomotorerna, ett slags mindre motorlok, avsedda att
användas för lätt eller medeltung växling, för uttagning
av enstaka vagnar på linjen samt — i undantagsfall
— för framförande av småtåg å linjer med helt ringa
trafik, t. e. bandelen Örbyhus—Dannemora.
Antalet lokomotorer vid S. J. är f. n. något över
80, varav 54 st. av mindre typ med 40 à 50 hkr
motor och de övriga av större typ med minst 100,
i allmänhet 150 hkr motor. För att möjliggöra
lokomotorernas bemanning med "vanlig", icke
maskin-utbildad stationspersonal hava motorer av enkel och
lättskött typ kommit till användning. I den minsta
lokomotorn, konstruerad år 1924 av ingenjör L.
Bjurström (tillverkare A.-b. Slipmaterial,
Västervik), fig. 6, användes sålunda Fordsonmotor av
standardtyp. Som bränsle användes ursprungligen
fotogen, förvarad i en ovan motorn anbragt
behållare. Övergången till lättbentyl eller bensin som
bränsle har senare medfört att tanken med hänsyn
till eldfaran placerats baktill i lokomotorn. Liksom
å de större lokomotorerna överföres kraften medelst
kardan, blindaxel och kedjor till drivhjulen.
Tjänstevikten är 8 ton, motoreffekten vid bensindrift bortåt
50 hkr och hastigheten vid växellåda av
standardtyp ca 25 km per tim. (genom användning av
särskild överväxel kan hastigheten höjas till 45 km per
tim.).
De fr. o. m. år 1934 till S. J. levererade
motorerna äro i regel av den större typen, fig. 7,
tillverkade dels av A.-b. Slipmaterial, Västervik, dels av
Fig. 7. Lokomotor av S. J. större typ ; tillverkare A.-b.
Slipmaterial, Västervik.
Kalmar verkstads a.-b. Motorerna äro antingen
Bolinders råoljemotorer på oo 150 hkr vid 1240
varv per min. eller den amerikanska
Wisconsinmotorn "E-2" för drift med fotogen på nära 160 hkr
vid 1 200 varv per min.
Hytten är å samtliga lokomotorer utbyggd till
dessas hela bredd. De större lokomotorerna hava
utrustats med anordningar för manövrering och
växelomläggning vid båda sidorna i hytten.
Bromssystemet är av typ Knorr dimensionerat för omkring
4 vagnars tåg. Kedjelådan med fram- och
backväxel till Västerviksmotorn visas å fig. 8.
Fram-och backväxeln synes till vänster å bilden. Den
består av ett par kraftiga koniska kugghjul med
spiralskurna kuggar, vilka båda stå i ständigt
ingrepp med drevet på den från växellådan utgående
drivaxeln. Det vridande momentet från denna
överföres medelst ett av de nämnda kugghjulen och en
mellan dessa förskjutbar klokoppling till blindaxeln
och från denna medelst rullkedjor till lokomotorns
båda drivaxlar, fig. 9. (Man ser på figuren de kraftigt
byggda hornblocken, upptill försedda med
långsgående spår för att genom drivaxlarnas förskjutning
vid behov möjliggöra sträckning av drivkedjorna.)
Kraftöverföringen å samtliga lokomotorer är av
mekanisk typ med undantag för ett par
Kalmar-lokomotorer som på försök utrustats med elektrisk
kraftöverföring av Asea-Åkermans automatiska system.
De hittills beskrivna lokomotorerna äro
konstruerade av de båda tillverkarna (den ena i samarbete
Fig. 8. Växellåda till lokomotor av större typ från A.-b.
Slipmaterial, Västervik.
140 18 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
