- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 1. Trossön före Karlskronas anläggning.

en del av varvsrörelsen hit. Där anlades en stor
skeppsbädd, vilken överbyggdes med ett hus, det
stora skeppsskjulet, eller som vi kalla det Vasaskjulet,
emedan troligen skeppet "Vasa" om 60 kanoner, ett
av Chapmans skapelser, sjösattes härifrån 1778.
Första fartyget på denna stapel var det 1758 sjösatta
70-kanonskeppet "Prins Gustaf". Vid sidan om
denna bädd anlades sedan en fregattbädd och en
jaktbädd. År 1774 sjösattes därifrån "Sofia
Magdalena" om 70 kanoner, vilket var det sista fartyg, som
Gilbert Sheldon byggde. Med detta slutar familjen
Sheldon sin ärorika historia som skeppsbyggmästare i
Karlskrona. Den förste var Frans Johan Sheldon,
som 1692 efterträddes av brodern, Carl Sheldon,
vilken dog 1739 och då byggt 59 skepp. Efter honom
kom sonen Gilbert Sheldon 1739—1784, vilken
varit med om 12 skepp, 5 fregatter och 42 galärer,
kanonslupar m. fi.

Under Gustaf III upplevde varvet med Chapman,
som 1783 blev varvsamiral, sin storhetstid. På stora
skeppsbädden och fregattbädden vid gamla varvet
(där nu torpedbåtsslipen ligger) sjösatte han åren
1782—1785 ej mindre än 10 skepp och 10 fregatter,
därav ett skepp och en fregatt på samma dag och
samma klockslag år 1782. Fartygen stodo högst 8
veckor på stapeln.

Redan före Chapmans tid sökte man möjligheter
för nya dockor. Efter många överläggningar enades
man slutligen om sundet mellan Björkholmen och
Trossö. Egentligen tänkte man sig där 10 dockor,
ordnade 5 och 5 om var sitt svajningsrum. Av detta
stora program kunde man endast förverkliga hälften.

Arbetet, som skulle komma att taga omkring 100 år

1 anspråk, påbörjades 1758. År 1778 lade Gustaf III
grundstenen till dockan nr 1, 1788 var inre
svajningsrummet färdigt, och sedan blevo dockorna nr 1 och

2 färdiga 1792 och slutligen den sista, dvs. dockan
nr 5, år 1850.

In på 1880-talet drog sig varvsrörelsen mot området
kring de nya dockorna eller den del, som benämnes
Nya varvet. En avmattning skedde emellertid i
byggandet. Det var en ny tid, som var i antågande,
och man var något villrådig om de fartygstyper, man
skulle välja. Av de nya fartygen byggdes en del i
dockorna, och leveranstiderna blevo i en del fall
fruktansvärt långa.

Under den förra hälften av århundradet gjorde
ångan sitt inträde. År 1833 och 34 byggdes våra
första ångfartyg i flottan, bogserfartygen "Gylfe" och
"Odén". Maskinerna kommo från Motala verkstad,
och fartygen voro försedda med sidohjul. På
1840-talet sjösattes flottans första propellerfartyg,
ång-korvetten "Gefle". Mot 1850-talet började man i
världen att bygga järnfartyg, och på 1860-talet fick
man uppleva striden vid Hampton Roads, då John
Ericssons "Monitor", ett bepansrat tornförsett
järnfartyg, besegrade det med räls klädda träfartyget
"Merrimac" och därmed för alltid slog ut träfartygen
ur slagflottorna.

Så länge trähantverket var allenarådande, var
Karlskrona varv bland de yppersta för sin tid. Med
järnfartygen, då skeppsbyggeriet mer övergick från
att vara konst till en industri, var det svårt för
varvet att följa med, och det repade sig först på
slutet av 1870-talet. På området omkring de nya
dockorna hade man under dockbygget verkstäder.
Ingenjördepartementets stora verkstadsbyggnad blev
färdig år 1874. På bäddarna här sjösattes under
70-talet kanonbåtarna "Disa", "Verdande", "Skuld" och
"Edda", som för sin tid voro enastående fartyg.

Den stora mastkranen, som ger varvet och staden
Karlskrona en typisk silhuett, är byggd av
karls-kroniten Blom år 1804. Den användes ej mer.
Oscarsdockan, som förra året förlängdes, byggdes
1898—1903. På Björkholmen är Mindepartementet
beläget. Dess byggnad uppfördes på 1880-talet.

Fig. 2. Karlskrona varv vid mitten av 1700-talet.

2

16 jan. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free