- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INNEHÅLL: Intryck av amerikansk flygteknik av i dag, av flygdirektör Henry Kjellson. — Varv och
verkstäder: Danmark, Norge, Finland. — Notiser.

Intryck av amerikansk flygteknik av i dag.

Av flygdirektör HENRY KJELLSON, Stockholm.1

TekniskTidskrift

SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK

redaktör: NILS J. LJUNGZELL

■ UTGIVEN AV SvCNbttA T NO LO G FÖ R C N I MG t N

I amerikanska flygplanskonstruktioner av i dag
söker man framför allt att rationellt utnyttja
konstruktionsmaterialet på ett det mest effektiva sätt.
Skalkonstruktionen är dominerande, och man kan
börja skönja en viss standardisering. Intet tvivel
råder att icke de amerikanska skalkon struk t
ionsprin-ciperna komma att helt slå igenom och så småningom
bliva normerande, åtminstone så länge
konstruktionsmaterialet dural eller duralumin användes. Detta
material användes nu så gott som uteslutande, då det
gäller amerikanska flygplan.

Vid den rena skalkonstruktion, som skapats i
Amerika, byggas kroppar, vingar och
stabiliseringsytor med ytterytan, klädseln eller skalet såsom
huvudsakligen kraftupptagande organ för tryck,
dragning och torsion, under det att inre organ i
konstruktionerna endast förefinnas för att upptaga
skjuv-eller skärkrafter eller för att giva skalet erforderlig
stadga. Man har övergått från extremt tunna
plåtdimensioner för skalet till tjockare plåt. Den tunna
plåten erfordrar mängder av lokala
förstyvnads-detaljer, vilka dels tillkrångla konstruktionen, öka
nitarbetet, öka risken för att någon pånitad detaljs
sammanbrott skall inträda, och öka vikten.

De tyska helmetallkonstruktionerna av t. e. typ
J u n k e r s äro icke att betrakta såsom
skalkonstruktioner, trots att exempelvis vingarna äro helt

19

Fig. 1. En ur motståndssynpunkt nära idealet varande
monoplan-kon-struktion. Landningestället är effektivt infällt i vingarna, och
flygplanet är rensat från varje onödigt utstående detalj.

klädda med dural. Konstruktionerna ifråga utnyttja
nämligen icke metallklädseln såsom ett bärande
organ. Härtill användes en serie i vingens yta
placerade vingbalksrör, uppstagade med
fackverksstöttor, och klädseln giver vingen erforderlig
torsions-styvhet.

1 Föredrag’ hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstmöte den 5
december 1936.

I Amerika har lättmetallen nu fått en så
vidsträckt användning i .flygindustrien, att den
praktiskt taget slagit ut allt annat konstruktionsmaterial.
Stål användes endast till vissa viktigare knutpunkter
och till bultar. Standardisering till legeringen
Alclad 2 4 ST har praktiskt taget genomförts.
Alclad utgöres av duralumin, som på ena sidan eller
på båda försetts med ett skikt ren aluminium. I
allmänhet förekommer aluminiumskiktet endast på ena
sidan, vilken då ej erfordrar någon som helst
skyddande impregnering. Denna sida vändes då utåt vid
konstruktionerna. På insidan skyddas härvid
dural-ytan genom impregnering.

Anodoxidering användes i stor utsträckning,
varvid dural- eller aluminiumytan erhåller ett tunt
oxidskikt. Oxideringen sker i ett till en 40°
upphettat kromsyrebad av viss koncentration, varvid
samtidigt elektrisk ström ledes genom metallen och
badet. Metallen är därvid anod i strömkretsen, och
härav liar namnet anodoxidering uppstått. I
Tyskland benämnes förfarandet eloxering. Vid
oxide-ringsprocessen bildas aluminiumoxidkorn — korund
— i ytan. Korund är mycket hård, överträffas i
hårdhet endast av diamant, samt är även i andra
avseenden mycket motståndskraftig, den är osmältbar
och angripes ej av syror. En anodoxiderad yta blir
mycket hård och kan ej vidare bearbetas. Ytan är

Fig. 2. Den välformade bakre delen av det i fig. 1 visade flygplanet
med stabilisator och höjdroder samt med det flygkroppens bakre
del väl avslutande sidorodret och det infällbara sporrhjulet.

17 april 1937. häfte 4

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free