- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

Fig. 17. Overhalvan till Vultee-flygkroppen. Enkelheten i
konstruktion framgår tydligt.

Fig. 18. Visar Vultee-flygplanet, vars kropp är byggd enligt fig. 15—17.

hava olika arbetsmetoder utarbetats med hänsyn till
god åtkomst vid nitning och reparation.

Genom den i Amerika tillämpade
skalkonstruktionen vinnes i allmänhet den fördelen, att man genom
inspektion av vingens yttre, av beklädnadsplåten och
av nitningens tillstånd i stort sett kan bilda sig ett
omdöme om den inre konstruktionens tillstånd, vilket
är av fördel vid kontroll och inspektion. Är
ytterbe-klädnaden och å densamma synlig nitning fullgod, så
är också vingens inre i ett fullgott skick. Så är icke
fallet med de tidigare tyska Junkerskonstruktionerna,
där skador å de inre mångtaliga nitförbanden vid de
olika strävorna kunde uppträda utan att sätta spår
på utsidan.

De olika vingpartierna, mittstycket och de yttre
vingdelarna förbindas med varandra förmedelst
hop-bultning av till vingklädseln nitade vinkelprofiler.
Vingrotsbeslag och kraftigare knutpunkter och balk-

Fig. 19. Junkers vingkonstrüktion, den länge förhärskande
konstruktionsprincipen för fribärande monoplanvingar. Stommen utgöres av ett
flertal i vingens över- och underyta lagda balkrör, uppstagade med
fackverksstöttor. Klädseln är korrugerad och lagd med åsarna och
in-veckningarna på tvären av vingen. Klädseln kan därför icke upptaga
tryck- och dragspänningar, vilka helt måste upptagas av
fackverkstommen. Vingytterpartierna fogas till mittpartiet medelst stora
mutterför-bindningar vid varje vingbalksrör.

Fig.20.
Douglas-vingenskonstruktionsprincip. Vingpar-tiet har två balkar, byggda
av plant liv med pånitade
flänsar. Spryglarna äro här
endast distanshållare mellan
övre och undre vingbeklädnaden. Deras form ansluter sig icke direkt
till vingens profil. Till sprygelliven äro förmedelst enkla beslag
pånitade längsgående lister, till vilka vingbeklädnaden nitas.
Vingbeklädnaden lägges i vingens längdriktning.

Fig. 21. Douglas-vingens centrala parti. Tryckkrafter på vingens över
sida upptages i detta parti av en på översidan mellan balkarna men
under den yttre beklädnaden placerad förstärkning av korrugerad plåt.
Vid vingarnas klädning nitas först ena sidans klädsel. När därefter den
andra sidan nitas, sker åtkomst för nitning på så sätt, att de relativt
smala plåtbanden, varav klädseln består mer eller mindre böjas upp, så
att handen kan stickas in under klädseln och mothåll ernås.

De vingprofiler, som användas i Amerika, äro i
regel modifikationer av Clark Y eller av de av N a
Ca utformade M-profilerna, vilka utmärka sig för
liten tryckcentrumvandring, varigenom relativt små
stabiliseringsytor erfordras. Vingprofilerna äro väl
lämpade för användandet av landningsklaffen.

Beträffande de amerikanska skalkonstruktionerna
av i dag kan man säga att i princip utformas hela
vingen till en enda bärande profilformad balk, där
ytan är en dominerande faktor vid
kraftupptagningen. Man spårar såväl vid konstruktion som vid
tillverkning en utveckling från tidigare mera invecklade
konstruktioner hän mot en relativt enkel och stån
dardiserad konstruktion.

För att klart visa skillnaden mellan modern
amerikansk vingkonstrüktion och exempelvis den tyska
Junkers-firmans, som sedan 20 år tillbaka varit
föregångare ifråga om fribärande helmetallvingar är

Fig. 22. Northrop-vingens konstruktion. Vingen är byggd på fem
balkliv. Mellan balkarna äro längdlister av olika profiler placerade, för att
giva klädseln erforderlig lokal- och tryckhållfasthet. Mellan balkarna
äro på vissa mellanrum sprygelliv insatta. Vingytterpartierna fästas
till vingmittpartiet endast medelst skarvflänsar och bultning vid dessa.

Flänsarna synas å fig.

17 april 1937

2!)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free