- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
30

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

■fät S>bjfi*,A ecA AUrr a6/

JrøsnftøSor /m**7r

V /Vos/tarf <x/> t/*/ j

Fig. 23. Korth-Americans vingkonstruktion. Ytterdelen har endast en
balk, men mittpartiet två balkar. Tillverkningen är av intresse. Först
tillverkas var för sig nospartiet och aktre delen av vingen, varvid god
åtkomst under nitningen förefinnes, såväl då längslisterna nitas till
sprygelliven, som då klädseln nitas till de längsgående profillisterna.
Därefter nitas nospartiet till balken (skede 3). Den bakre delen av vingen
nitas därefter med sin beklädnad till den övre överskjutande delen från
nospartiet (skede 4). God åtkomst för nitning förefinnes härvid genom
den breda springan på vingundersidan och strax bakom balken. Denna
öppning täckes sedan medelst ett längsgående täckband (skede B), som
vid nitningen successivt rullas ut, varigenom åtkomst vid nitningen hela
tiden förefinnes.

medtagen en bild av den tyska konstruktionen,
vilken till helt nyligen så gott som uteslutande fått gälla
som mönster för firmans konstruktion. Junkers
konstruktionerna äro nu på glid från de många i ytan
placerade balkrören, vilka medförde besvär i
tillverkning, kontroll och tillsyn, hän mot en
konstruktion med några få vingbalkar. Utvecklingen är att
betrakta som en avgjord förbättring ur många
synpunkter. De amerikanska skalkonstruktionerna
komma emellertid säkerligen att vinna insteg även i
Tyskland och verka befruktande och stimulerande på
de tyska mången gång något alltför stabila
konstruktionerna.

Jämföres amerikansk flygteknik med exempelvis
engelsk och tysk skulle jag vilja säga, att man i
England konservativt fasthållit vid den så att säga
"klassiska" konstruktionsprincipen, och det är först helt
nyligen, som man där genom att anamma andra
länders framsteg nu söker taga igen det försprång, som
tyskar och amerikaner haft.

Tysk teknik arbetar mera försiktigt och går mera
till grunden än den amerikanska, varför
utvecklingen i Tyskland går något långsammare.

Fig. 24. Curtis Wrigbt-vingens
konstruktion, en anordning som man nu
väntar sig mycket av. Vingen
bygges upp sektion efter sektion, från
framkanten räknat och bakåt, av stora vinkelböjda duralplåtar.
Fördelen med denna konstruktion är frånvaro av alla beslag och detaljer,
som annars i vanliga fall i stor mängd äro till finnandes i övriga
konstruktioner. Förenkling i arbetet samt viktsbesparing ernås. Vidare
kan till vingen användas uteslutande plåt, så att strips, profiler och
längslister m. m. bliva överflödiga. Slutligen är med denna konstruktion
den fördelen för handen, att varje nitförband i vingen är synligt på
utsidan. Ingen inre nitning förefinnes, vars ev. bristfällighet skulle vid
granskning kunna undgå upptäckt. Av den yttre nitningens tillstånd
och av plåtens kan man vid denna konstruktion bedöma hela vingens.

I Amerika sker utvecklingen språngvis. Man synes
där vara djärvare än i något annat land.
Konstruktioner, som man som ingenjör knappast skulle vilja
föreslå förrän grundliga förberedande undersökningar
verifierat frånvaro av större risker, göras i Amerika
djärvt till föremål för praktiska prov. Dessa språng
i utvecklingen hava i många fall lett till bestående
förnämliga resultat, och amerikansk flygteknik har
distanserat andra länders. Den amerikanska
flygindustrien och flygtekniken intar just nu en så
framskjuten ställning och har skapat så värdefulla
tillverkningsmetoder, att andra länders
flygplankonstruktörer och tillverkare hava mycket att lära
därav!

VARV OCH VERKSTÄDER

DANMARK. (Forts. fr. sid. 24.)

A/S Helsingörs Jernskibs- og Maskinbyggeri,
Helsingör, levererade förra året fem ångare och fyra
motorfart ijg om sammanlagt 211,1,0 tdw, 151,66 brt, 17 700 ihk.
Fartygen, vilkas beställare, klass, huvuddimensioner
m. m. finnas intagna i febr.-häftets stora tabell, voro

Lastmotorskeppet "Tunis"

om 2 250 tdw, 2 150 ihk

„ "Marocco" , , 2 250 „ ,2 150
Lastångaren "Marna" , , 2 900 „ , 1 750
"Sessa" , 2 900 „ , 1 750
"Linda" , , 1 500 „ , 1150
"Laila" , 2 900 „ ,1750
,, "Frida" , 2 900 „ ,1750
Lastmotorskeppet "Olaf Fostenes" , , 2 900 „ , 3 900
Tåg- o. bilfärjan "Freia" 340 „ , 3 350

Av dessa byggen hade "Tunis" och "Marocco" löpt av
stapeln 1935, medan de övriga sjösattes i fjol. Skrovet
till motorfärjan "Freia" hade byggts i Aalborg, varefter
fartyget färdigställts vid Helsingörsvarvet.

Varvet sjösatte dessutom förra året två lastångare:
"Kalø" om 3 200 tdw, 1 450 ihk,

"Ivan Kondrup" „ 3 500 „ , 1 800 „ .

Det Forenede Dampskibsselskabs motorfartyg
"Vi-stula" förlängdes 20 fot.

På nyåret voro 5 fartyg om tillsammans 8 51,0 tdw,
121,00 brt, 16 300 ihk under arbete. Dessa byggen voro:
Nr 21,2, en passagerar- och lastångare om 1 325 tdw, ca
2 850 brt, inredning för 183 passagerare (L = 83,8 m,
B = 13,80 m, D = 8,6i m, Tt= ca 5,8 m), beställd av
Finska Ångfartygs A/B. En 3 050 ihk
Lentzångma-skin installeras, och farten beräknas till 15 knop pä
full last. Klass: Lloyd’s Register. Kölen sträcktes i
november.

Nr 21,3, ett sugmudderverk (Sandsuger) med 1 415 tons
lastförmåga, ca 590 brt (L = 50 m, B = 10 m, D = 4,3
m, T — 3,85 m), beställt av Carl Nielsen. En 500 ihk
Trippelångmaskin insättes, och farten blir 9% knop.
Klass: Bureau Veritas. Kölen lades i december.
Nr 21,1,, ett passagerar- och lastmotorfartyg om 1 700 tdw,
ca 4 100 brt, inredning för 244 passagerare (L = 96,o
m, B = 14,5 m, Di= 10,65 m, T = ca 5,5 m), beställt
av U. S. S. R. Det erhåller dieselmotormaskineri om
5 000 ihk, två propellrar och 16% knops fart. Klass:
U. S. S. R.

Nr 21,5, en lastångare om 2 900 tdw, 1 700 brt, 972 nrt
(L = 88,5 m, B = 12,65 m, D = 8,i5 m, T = 5,56 m),
beställd av J. Lauritzen. En 1 750 ihk
turbokom-poundångmaskin insättes, och farten på full last blir
12% knop.

Nr 21,6, ett passagerare- o. lastmotorfartyg om 1 200 tdw,
ca 3150 brt, inredning för ca 600 passagerare
(L = 91,5 m, B — 13,80 m, D = 10,85 m, T = 5,18 m),

30

17 april 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free