- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK

Redaktör : NILS J. LJUNGZELL

■ U1GIVC» AV SVCNSH.A TCHNOLOOrÖO[ NllNOtJN-

INNEHÅLL: Utnyttjandet av avgaserna från fartygsmotorer, av ingenjör Sven Lundberg. — Notiser.

Utnyttjandet av avgaserna från fartygsmotorer.

Några synpunkter och rön,

Av ingenjör SVEN LUNDBERG, Göteborg.1

Det i motorer förbrända bränslets värme omsattes
endast till en del i nyttigt arbete, under det att
stora delar gå förlorade genom kylvattnet och
avgaserna. Att tillvarataga detta bortgående värme har
länge eftersträvats, och jag skall i det följande i korta
drag omnämna några av de metoder, genom vilka man
sökt tillgodogöra sig den i avgaserna bortgående
effekten, samt litet närmare ingå på utnyttjandet av
avgaserna i avgaspannor, samt framlägga en del synpunkter
och rön beträffande pannarrangement och
driftekonomien vid olika fartygstyper försedda med
avgaspannor. I första hand skall jag lämna en redogörelse för
de olika faktorerna, som äro bestämmande för
beräkningen av den evaporerade ångmängden vid
avgaspannor, samt med ett exempel visa, hur
beräkningarna stämma med verkligheten. Jag vill emellertid
uttryckligen påpeka, att de använda
beräkningsmetoderna ej äro teoretiskt oantastliga, men med den
erfarenhet, som erhållits genom praktiska försök har
det visat sig, att de äro fullt användbara för
praktiskt bruk.

Bestämning av eldytan.

De flesta typer av avgaspannor kunna inrangeras
under en av nedanstående huvudgrupper: 1) Pannor
av vattenrörtyp. 2) Pannor av gasrörtyp. I båda
fallen bör man alltid räkna med den gasberörda sidan
som den verksamma eldytan; alltså i första gruppen
utsidan och i andra gruppen insidan av tuberna.
Detta är givetvis ej fullt korrekt, men med hänsyn
tagen till att övergångskoefficienten för värme mellan
gas och tub är så avsevärt mycket lägre än
genomgångskoefficienten för tubmaterialet och
övergångskoefficienten mellan tub och vatten, är det för
praktiskt bruk fullt tillfredsställande att räkna eldytan
på ovannämnda sätt.

Avgasernas spec. värme.

Vid praktiska räkningar är det fullt tillräckligt att
räkna med ett konstant värde på gasens spec. värme,
och detta värde cp sättes då lika med 0,25 kcal/kg
1°C.

i Föredrag, hållet vid Sv. teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst sammanträde i Karlskrona den 30
oktober 1936.

Bestämning av avgasvikten.

Denna är vid 4-taktmotorer beroende av
slagvolymen, den volymetriska verkningsgraden samt den
temperatur, som luften erhåller vid
kompressionsslagets början.

Avgasvikten G kg/tim. är lika med summan av
luftvikten G( kg/tim. och bränslevikten Gb kg/tim. För
exempelvis en 8-cyl. 4-taktmotor med en cyl.-diam. på
740 mm, slaglängd 1500 mm, varvtal 105 pr min.,
4 000 ihk, bränsleförbrukning 138 gr/ihkt, volymetrisk
verkningsgrad 95 % och en temp. hos luften vid
kompressionsslagets början på 85°C gäller:

= I X °’7424X 71 X 1,5 X 105 X 60 X 0,95 x
273

X 1,293 X 358 = 15 450 kg/tim.

Gb = 4 000 X 0,138 = 550 kg/tim.

G = G, -f G„ = 16 000 kg/tim.

G1= 28 .

Gb f

Vid 2-taktmotorer bestämmes luftvikten av den i
spolpumpen insugna luftmängden och vid motorer
med överladdning eller supercharge måste hänsyn
tagas till det luftöverskott, som tillföres motorn vid
överladdningen.

Bestämning av värmetransmissionskoefficienten.

Bestämning av övergångskoefficienten mellan gas
och tubyta vid pannor av vattenrörtyp sker lätt med
tillhjälp av kurvor uppgjorda av dr ing Hans Thoma
(jfr "Hochleistungskessel", av Hans Thoma, sid. 50—
51). Kurvan i fig. 1 gäller, när vattenrören äro
placerade enl. fig. 2 och kurvan i fig. 3 gäller, när
vattenrören äro placerade enl. fig. 4. Härvid är att
märka, att dessa kurvor äro uppgjorda för en gastemp. —
— 0°C. Enl. kurvan i fig. 5 kunna värdena på
övergångskoefficienterna korrigeras för vilken
gastempe-ratur som helst. Värdena på koefficienterna äro
alltså ständigt beroende av gashastigheter och gastemp.
och eftersom dessa variera från punkt till punkt i
tubsatsen, skulle det medföra ett omfattande arbete
att fastställa de fullt korrekta värdena.

Erfarenheten har emellertid visat, att man utan

15 maj 1937. häfte 5

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free