Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK
redaktör: NILS J. LJUNGZELL
■ UTGIVEN AV SVENSI-NA TEKNOLOGfÖOE NI NGt IN
INNEHÅLL: Nedisningsproblemet vid flygning, av civilingenjör Karl-Henrik Larsson. — Utnyttjandet av
avgaserna från fartygsmotorer, av ingeDjör Sven Lundberg. — Litteratur. — Notiser.
Nedisningsproblemet vid flygning,
Av civilingenjör KARL-HENRIK LARSSON, Malmö.1
Sedan blindflygningen mera allmänt började
praktiseras, har nedisningsproblemet med ens ryckt
fram bland de viktigaste frågorna, som beröra
säkerheten inom luftfarten.
Nedisningens natur gör den särskilt svår att
komma till livs. Vår kännedom om isbildningen
inskränker sig till de relativt knapphändiga rapporter,
som lämnats av flygplanförare, vilka råkat in i
nedisningszoner, men situationens allvar har oftast
tvingat dem att så fort som möjligt söka sig ur
densamma, och svårigheterna att bemästra flygplanets
manövrering hava icke lämnat mycken tid över till
iakttagelser. Om de allra svåraste fallen, som lett
till katastrof, saknar man som regel alla detaljer, och
rapporterna över lättare nedisningsfall, vilka icke
haft inflytande på flygplanet, äro ju icke stort mer
upplysande. Av de rapporter över svåra fall, som
föreligga, har man kunnat bilda sig ungefär följande
uppfattning om nedisningens uppkomst och
verkningar.
Nedisning uppträder endast, då fuktigheten i luften
är så stor och förekommer i sådan form, att sikten
därigenom är begränsad, således i moln, dimma,
dim-regn, hagel, regn eller snö. I klar luft med god sikt
förekommer ingen nedisning.
Man kan vidare skilja mellan olika slag av
isbildning nämligen:
1) rimfrost ...................
2) vitkornig is................
3) klar is eller blåis eller isbark
lättare former
svår form
frysa till is eller då flygplanet, kommande från kalla
luftlager, träder in i moln med stor fuktighetshalt.
Var och en har säkerligen iakttagit det bekanta
fenomenet, när en köldperiod efterträdes av blidväder,
att ett fint dimregn faller och betäcker marken och
alla föremål med isbark. Denna nedisning innebär
även för automobiltrafiken en allvarlig fara både
genom det glatta väglaget och genom isbildning på
vindrutan. Vid ett flygplan, som rör sig fram med
en mångdubbelt större fart, är verkan givetvis
betydligt större, då inom en kort stund en så kraftig
isbeläggning kan uppkomma, att maskinen varken är
styrbar eller kan hålla sig flytande längre.
Nedisningens inverkan är mångfaldig:
dels ökar den flygplanets vikt, så att mer effekt
erfordras för att hålla detsamma flytande vid en
viss fart,
dels försämrar den bärplanens och
stabilisatorpla-nens aerodynamiska egenskaper, så att bärförmågan
minskas och trimningsförhållandena och roderverkan
förändras,
dels kan den under svåra förhållanden helt eller
delvis blockera rodren eller utvändigt liggande
styr-ledningar,
dels kan den nedsätta effekten eller till och med
Många mellanformer finnas givetvis, men dessa tre
äro att betrakta såsom de mest karakteristiska.
Den första typen förekommer oftast i moln vid
relativt låga temperaturer, från — 5° till — 10° till 12°C.
Nedisning lär hava observerats vid temperaturer ända
ned till — 23°.
Den korniga isbildningen uppträder vid större
fuktighetshalt och temperaturer från 0° till — 4 à — 5°C.
De allvarligaste former slutligen, som
karakteriseras av hastigt tillväxande klar is, uppkomma vid
temperaturer några grader under nollpunkten, antingen
då underkylda vattendroppar träffa flygplanet och
1 Föredrag hållet vid Sv. teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 14 maj 1937.
Fig. 1. Ett svårt fall av nedisning på ett Junkers’ Ju 53/3 m
flygplan. Bilden visar nedisningen på skevningsrodret och
vingklaffen, som på denna flygplantyp ligga fritt i
luftströmmen, s. k. "Spaltflügel".
19 juni 1937. häfte p>
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
