- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
46

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 2. Stabilisatorns framkant. Lägg märke till den
svamp-liknande, ojämna formen på isavsättningen.

Fig. 4.

Nedisningen på de tre oljekylarna under vänster
motor. Islagrets tjocklek var ea 5 cm.

helt stoppa motorerna genom isbildning i förgasare
och luftintag,

dels kan den genom försämring av propellerbladens
aerodynamiska egenskaper minska dragkraften hos
dessa och genom olikformig ansats å resp.
propellerblad orsaka starka vibrationer. Vid reglerbara
propellrar kan den dessutom blockera
omställningsmekanismen,

dels blir genom nedisning av antennen radioför
bindelserna störda eller avbrutna,

och slutligen förhindras genom isbeläggning av
vindrutorna i förarhytten sikten framåt, varigenom
landningen försvåras.

Fig. 1—5 giva bättre än ord ett begrepp om
nedisningens utseende. Detta fall, som kan betecknas
som svår nedisning, inträffade den 10 februari i år
på flygplanet "SE—AES", fört av löjtnant Lindow,
på nattsträckan Malmö—Stockholm. Tjockleken på
isansättningen var ca 5 cm, och maskinens
flygegenskaper blevo i hög grad försämrade, men det lyckades
dock piloten att lyckligt genomföra flygningen.

Medel för bekämpande av nedisning.
Som redan nämnts sammanfalla de första
erfarenheterna av nedisning med tiden, då blindflygningen

mera allmänt började praktiseras, dvs. omkring
1929—1930, och de första publicerade arbetena på ett
mera systematiskt studium av de därmed förknippade
problemen datera sig också från dessa år, alltså
endast omkring sju år tillbaka. Det kan vara
anledning minnas detta, när vi bedöma de hittills vunna
resultaten på detta område.

A) Nedisning på vingar, stabilisator och roder.

Om vi till att börja med betrakta nedisningen på
vingar stabilisator och roder och de medel, som
kunna tänkas komma till användning för att
förhindra eller oskadliggöra isen, kunna dessa uppdelas
i tre kategorier:

1) kemiska medel, som förhindra isens uppkomst,

2) smältning av isen medelst värme,

3) mekaniska medel, som bräcka bort isen.

1) Kemiska medel.

De första försök, som utfördes för att förhindra
nedisning, bestodo i en insmörjning av vingarnas
framkanter med olika blandningar av paraffin,
glycerin, sockerlösningar m. m., varigenom man hoppades
att isen icke skulle få fäste. En viss verkan hade
dessa medel visserligen, men gemensamt för dem alla

Fig. 3. Nedisningen på antenngenomföringsröret och
släpantennens torpedformade blyvikt.

46

Fig. 5. Vänster motors NACA-huv och den trebladiga,
ställbara Hamiltonpropellern med sin skyddskåpa, s. k. "Spinner".
Som synes har isen endast fastnat på spetsen av den senare
men i övrigt hållit propellern isfri.

18 sept. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937s/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free