- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK

Redaktör; NILS J. LJUNGZELL

UTGIVEN av SVENSKA TEKMOLO&FÖQENINGE IN

INNEHÅLL: Voith-Schneider-propellern, av ingenjör Gunnar Byfors. — Utnyttjandet av avgaserna från
fartygsmotorer, diskussion. — Några bilder från flygplankryssaren "Gotland"s långresa till Västindien.

Voith-Schneider-propellern.

Av ingenjör GUNNAR BYFORS, Kalmar.

För att förflytta ett maskindrivet fartyg genom
vattnet hava tills i våra dagar huvudsakligen två
hjälpmedel stått till buds, nämligen skovelhjulet samt
skruvpropellern, vilken senare nyss fyllt 100 år.
Trots stora skiljaktigheter till både utseende och
verkningssätt, hava de dock den gemensamma
egenskapen att arbeta i längdriktningen av fartyget, vars
styrning således måste utföras med ett roder. Först
sedan några år tillbaka finnes för ett maskindrivet
fartyg ett tredje hjälpmedel att tillgå, vilket fått
namnet Voith—Schneider-propellern, och som till både
utseende och verkningssätt avsevärt skiljer sig från
såväl skovelhjulet som skruvpropellern. Då denna
propeller är ganska litet känd här i Sverige — ännu
har intet svenskt fartyg försetts med någon dylik —
torde det vara på sin plats att giva den en närmare
beskrivning, särskilt som den i utlandet börjar
komma allt mer till användning.

Den grudläggande idén för
Voith—Schneider-propellern framfördes 1926 av österrikaren E.
Schneider. Uppfinningen köptes av den tyska
maskinfirman J. M. Voith i Heidenheim. Under 5 år
gjordes otaliga modeller och experiment och först
1931 gåvo dessa sådant resultat, att Schneiders idé
praktiskt kunde förverkligas. Det första fartyg, som
försågs med en dylik propeller var en 43’
motorbåt "Torqueo". Omfattande uthållighets- och
manöverprov gjordes med denna, vilket resulterade i en
del beställningar, varibland kan nämnas en 700 hk
bogserbåt "XJhu" samt tre passagerarebåtar i
Bodensjön för de tyska stats järnvägarna, nämligen
"Kemp-ten", "Augsburg" och "Ravensburg", vardera för ca
400 passagerare och 13 knops fart. I fackkretsar
väckte den nya propellern en hel del intresse och
även en hel del — säkerligen berättigad — misstro.

Detta senare berodde till största delen på, att man
trodde propellern vara mindre pålitlig. Den första
propellertypen var nämligen ganska komplicerad i
sin konstruktion. Kraftöverföringen från
propelleraxeln till bladen skedde på hydraulisk väg. Då denna
nackdel till fullo beaktades av Voith, gjordes nya
konstruktioner och experiment och resultatet blev en
helt mekanisk typ. Den blev noggrant utprovad såväl
i försökstank som å byggda fartyg och tydligen gåvo
dessa prov goda resultat, ty antalet förfrågningar och
beställningar av Voith—Schneider-propellrar har
sedan dess varit i stadigt stigande. Under en
studieresa till Tyskland, som jag förra hösten gjorde be-

träffande denna propeller, träffade jag en del
fartygsbefäl, som hade några års erfarenheter av densamma.
Samtliga hade endast gott betyg att giva.

Princip.

Voith—Schneider-propellern består av ett antal,
vanligen 6, vertikala blad av "strömlinjeformad"
sektion, roterande kring en vertikal axel (fig. 1). Endast
dessa blad befinna sig utanför fartygskroppen, alla
andra delar äro inbyggda i fartyget. Under
propellerns rotation utföra bladen en svängningsrörelse
kring egna axlar, vilken rörelse åstadkommes på
mekanisk väg i rotorhuset. Den regleras av två
servo-motorer, av vilka den ena inställer propellern för
framdrivning, den andra för styrning.

Ett fartyg med Voith—Schneider-propeller har
följande karakteristiska egenskaper:

1) leke blott framdrivning utan även styrning
utföres med propellern.

2) Vid styrning är det möjligt att rikta
propellerkraften åt vilket håll som helst i ett mot
propelleraxeln vinkelrätt plan. Samtidigt kunna alla
effektvärden mellan "full fram", "stopp" och "full back"
erhållas, allt under det propellern roterar med
konstant varvtal åt samma håll.
Framdrivningsmaskineriet behöver således icke vara omkastningsbart, ej

Fig. i.

17 juli 1937. häfte 7

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free