- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

heller behöver dess varvtal ändras för variation av
propellerkraftens storlek. Endast fyllning eller
bränslemängd regleras med automatisk regulator.

3) Fartygskroppen har en ur motståndssynpunkt
synnerligen gynnsam form, enär störande inflytande
från roder, roderstäv, axelbärare och hylsor undvikas.
Härigenom ernås en icke obetydlig reducering av
fartygets släpeffekt.

I fig. 2 visas schematiskt en horisontal
genomskärning av en propeller. Bladen rotera med konstant
hastighet i pilens riktning kring den fasta axeln O.
Då de samtidigt alltid äro vända i 90° vinkel mot
punkten N, komma de även att utföra- en rörelse
kring egna axlar. Den skärande kanten på bladet
riktas således under ena halvvarvet utåt och under
det andra inåt i förhållande till periferien. En
"sug"-resp. "tryck"-sida uppstår, och propellern arbetar sig
fram i riktningen S. Om N förlägges på motsatt sida
om O, blir resultatet det motsatta, alltså back (fig. 3).
Sammanfalla N och O erhålles ingen propellerkraft.
Propellern roterar visserligen, men i tomgång (fig. 4).
Då N kan förflyttas i vilken riktning som helst från
O, inses lätt att även vilken som helst riktning på
propellerkraften kan erhållas, varvid fartyget rör sig
i enlighet härmed (fig. 5—8).

Finnas två propellrar, kan även en ren
tvärskeppsförflyttning erhållas, såsom visas i fig. 9.

Vart och ett av prollerbladen utför — om man
bortser från vridningen kring sin egen axel — två
rörelser i förhållande till vattnet. Dels löper det
med periferihastigheten U, dels med hastigheten V,
vilken senare är beroende av fartygets fart samt
"waken" (fig. 10). Av dessa båda hastigheter erhålles
resultanten W. I dennas riktning, som ändras från
punkt till punkt på periferien, skall — för det fall
propellern roterar utan belastning — bladprofilen stå.
Detta kan lätt uppritas geometriskt.

Drager man en normal till den resulterande
hastigheten W, så skär den en linje, dragen genom
propellerns mittpunkt O och vinkelrätt mot fartriktningen,
i punkten N. Triangeln OPN är likformig med
hastighetstriangeln UVW. Detsamma är fallet för vilken
som helst punkt P på periferien. De så uppritade
trianglarna OPN hava alla sidan ÖN gemensam, vil-

Fig.

Fig.

Fig. 10.



Fig. 2.

Fig. 3.

ken svarar mot den överallt likriktade och lika stora
hastigheten V. Härav följer den enkla satsen: varje
blad skall under sin rotation kring O hava en sådan
riktning, att en mot bladprofilen uppritad normal
alltid går genom en och samma punkt N. Denna
"styrpunkt" är gemensam för alla blad, den ligger fast i
fartyget och vid rak kurs är den belägen tvärskepps
i förhållande till propellercentrum. För obelastad
propeller erhålles sålunda följande förhållande:

ÖN V „ „ . „

Qp — — — propellerns stigning .

Yid övergång från obelastad till belastad
propeller, minskas propellerns hastighet genom vattnet med
slipen. En "anfallsvinkel" mellan bladprofil och det
mot propellern kommande vattnet uppstår, varav
följer en framdrivningskraft, som växer med
tilltagande slip. Den genom samverkan från alla
bladen uppkomna framdrivningskraften är riktad
ungefär vinkelrätt mot styrpunktens excentricitet ÖN
samt är vid oförändrat propellervarvtal proportionell
dels mot denna excentricitet, dels mot slipen.
Sträckan ÖN bestämmer propellerbladens utslag och
är dessutom, multiplicerad med 2 n, måttbestämmande
för propellerns förflyttning under ett varv. Den har
alltså en liknande betydelse som stigningen på en
skruvpropeller.

Den kännetecknande egenskapen hos Voith—
Schneider-propellern, varigenom den skiljer sig från
den vanliga propellern, ligger i det tvåfaldiga sätt,
varpå styrpunkten kan förflyttas i
förhållande till O med ty åtföljande
möjlighet att förändra såväl
stigningens storlek som riktning.
Framdrivningsmaskineriet behöver som
förut nämnts ej vara
omkastnings-bart, utan går med konstant
varvtal och alltid åt samma håll. Alla
manövrar utföras från bryggan av
en enda man medelst ett styrstativ,

I





Fig. 4.

/

t

A

W

Fig. 5.

Fig. 6.

Fig. 7.

58

18 sept. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free