- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
62

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Utöver vad som ovan behandlats om
Yoith—Schnei-der-propellern, finnas en hel del andra detaljer, som
kanske även borde omnämnas, t. e. propellerns
användningsområde, dess ekonomi m. m. Emellertid skulle
detta bliva ett allt för långt kapitel att här gå in på.
Min avsikt med denna uppsats har endast varit att
lämna en kortare, allmän orientering beträffande Voith
—Schneider-propellern. Till dem, som äro intresserade
av densamma, överlämnar jag därför att själva
avgöra, till vilka ändamål propellern kan vara lämplig.

a*



(i)

Utnyttjandet av avgaserna från
fartygsmotorer.1

Diskussion:

Professor Töre Lindmark: Enär jag tyvärr är
förhindrad att närvara vid Avdelningens för
Skeppsbyggnadskonst sammanträde, ber jag på detta sätt få
framlägga några synpunkter med anledning av ingenjör
Lundbergs föredrag.

Det är tydligt — såsom ing. Lundberg framhåller -—
att avsevärda besparingar kunna göras genom
användande av avgaseldade ångpannor. Jag instämmer även i
ing. Lundbergs uttalande att "för ett effektivt och
ekonomiskt utnyttjande av avgaserna förutsättes, att
pannornas evaporationsförmåga stegras så mycket som
möjligt".

Utformningen av avgaspannan synes mig böra ske
efter delvis andra linjer än vad som gäller för den
vanliga ångpannan. I den vanliga pannan baseras
värmeöverföringen i hög grad på flamstrålning och
värmeöverföringen genom konvektion gynnas av hög
medelgastem-peratur. I avgaspannan förekommer praktiskt taget
ingen strålning och medelgastemperaturen i pannan är
relativt låg. Resultatet blir att avdunstningen per m2
eldyta måste bliva väsentligt lägre i avgaspannan än j
den vanliga pannan. I det av ing. Lundberg anförda
beräkningsexemplet avdunstades endast ca 12,5 kg ånga
per m2 eldyta. För att höja denna avdunstning måste
gashastigheten ökas utöver de 28 à 35 m/s, med vilka
ing. Lundberg räknat. Fråga är, om ej tryckförlusten
i pannan i sådant fall skulle stiga över en tillåten
gräns.

Kärnan i problemet synes mig vara att under
antagande av viss tillåten maximal tryckförlust uppnå
maximal avdunstning för minsta pannvikt och pannkostnad.
Den skotska fartygspannan synes mig ej erbjuda de bästa
möjligheterna i detta avseende. Den är för tung i sig
själv och innehåller för mycket vatten. Jag anser att
man bör komma längre med andra panntyper, vilka
eventuellt böra utformas speciellt för detta problem. En
utredning i detta syfte synes mig väl värd att utföra.

Mariningenjör Ingvar Jung: I anslutning till
ingenjör Lundbergs föredrag kanske det kunde vara av
intresse att här i korthet referera några nyare
angreppslinjer inom värmeöverföringsområdet.

Om man i stället för det vanliga
värmeöverföringstalet a med dimensionen kcal/m2 °C timme inför ett
dimensionslöst värmeöverföringstal a* (beteckningen *
anger att talet är dimensionslöst, dvs. talets storlek är
oberoende av valt måttsystem). Det dimensionslösa
värmeöverföringstalet utgöres av förhållandet mellan den
överförda värmemängden på en viss del av eldytan och den
värmemängd, som finnes disponibel i det strömmande
mediet. Gäller det t. e. strömning i ett rör med
diametern D och längden L erhålles:

Här är I — medelvärdet av gasens värmeinnehåll
(kcal/kg),

^ . ]J — överförd värmemängd per en rörlängd
dL L = D (kcal/kg),

Iw = gasens värmeinnehåll vid väggtemperaturen
(kcal/kg).

I— Iw = den värmemängd, som skulle erhållas om
gasen nedkyldes till väggtemperaturen (kcal/kg).
Här är I = Cp-T, där Cp är specifika värmet (kcal/kg°C)
och T temperaturen i °C. Cp kan för de flesta
tekniska räkningar med tillräcklig noggrannhet sättas =
konstant, varigenom man erhåller:

a* —



(2)

T— Ti

där T — gasens medeltemperatur (°C)

Tw = väggtemperaturen (°C)
För det av friktionen orsakade tryckfallet i tuben
användes ett dimensionslöst motståndstal

dP

£* =

dL

■ D

«2 • y

(3)

där

dP
dL’

P= trycket (kg/m2)
o = hastigheten (m/sek)
y = specifika vikten (kg/m8)
g = jordaccelerationen (m/sek2)

Q O* —

g)2

9

D— tryckfallet i tuben
(kg/m2)

. y

= den strömmande
tryck (kg/m2).

en sträcka L = D

gasens accelerations-

Nu kan teoretiskt härledas att vid gasströmning i
glatta rör är

a* fa £* (pä approximativt lika med),
vilket även experimentellt bestyrkts. De experimentella
undersökningarna visa att man med tillräcklig
noggrannhet kan sätta a* æ 0,010 à 0,016 (1,0 à 1,6 %), där det
högre värdet gäller vid mindre värden på a - D.

Hur enkel en beräkning enligt denna metod blir
framgår av följande till ingenjör Lundbergs föredrag anslutna
exempel. Vi beräkna gastemperaturen efter första
tubsatsen i en avgaspanna. Inloppstemperaturen är f0 =
= 450°C, ångbildningstemperaturen är 174,5°C,
rörlängden L = 3,058 m och rördiametern D = 0,0505 m. Antaga
vi a* = 1,5 % och i likhet med ingenjör Lundberg taga
hänsyn till temperaturfallet mellan det kokande vattnet
och tubens inre yta genom en "tubverkningsgrad" = 90 %,
erhålles ett verksamt a* = 0,9 • 0,015. Med användning
av formeln 2 erhålles

df L

–-■ —a* —

T - Tw D

som integrerad från L= 0 till L = 3,oss m ger

T — Tw _ a« . _ 0,9 . 0,015 • 3,053/0,(805

— c D —• c

To — Tu

eller

T =174,5 +
[450-174,-275,5

.— 0,816 .

= 174,5 +

2,26

298 °0.

i Föredrag av ingenjör Sven Lundberg, infört i Skeppsl.

maj- och junihäften.

Ingenjör Lundbergs beräkning ger 293 °C.
Vill man noggrannare beräkna a* (som i motsats till
a är föga varierande med gashastigheten och
temperaturen) erhålles detta tal ur formeln

t v \0,25 / 2r\0,«’
«* •(-/■„) ....................(4

62

18 sept. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free