Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
jämte är försett med framdrivningsmaskineri.
Fram-drivningsmaskineriets styrka har sålunda numera
icke någon avgörande betydelse, utan ligger vikten
vid att seglingsförmågan är tillräcklig.
Några ändringar av byggnadsförordningeiis
bestämmelser äro ej f. n. ifrågasatta i annan mån, än
att vissa detaljändringar torde bliva erforderliga, om
1932 års konvention angående skydd för arbetare,
sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg,
bliver för Sveriges del ratificerad. Jag skall senare
återkomma till denna konvention.
Med stöd av förut omnämnda bemyndigande i
Byggnadsförordningen har Kommerskollegium att
utfärda särskilda byggnads-, material- och
utrustningsbestämmelser ävensom de närmare föreskrifter,
som i övrigt erfordras för förordningens tillämpning.
I enlighet härmed har kollegium dels år 1927
utfärdat ett Byggnadsreglemente och ett
Materialprovningsreglemente och dels i annan form meddelat
föreskrifter och godkänt anordningar såväl i allmänhet
som från fall till fall i samband med
ritningsgransk-ningar etc.
Byggnadsreglementet.
innehåller först och främst.
detaljerade bestämmelser för alla viktigare
skrovdelar samt för deras dimensionerande och
hopfogning, såväl beträffande järn- som trä- och
komposit-fartyg av vanliga typer, vidare
detaljerade bestämmelser om vissa anordningar
såsom rundhult, tackling, öppningar i skott och
fartygssida, brandsäkra anordningar, pejl- och luftrör,
bräd-gångar och räcken, maskin- och pannbäddar,
hissverk, dävertar, luckor m. m. och slutligen
detaljbestämmelser om läns- och
eldsläckningsanordningar, elektrisk installation,
livräddningsanordningar, framdrivningsmaskineri, ångpannor,
högtryckskärl, rörledningar, material m; m.
Dessa bestämmelser för fartygs skrov och
framdrivningsmaskineri gälla för fartyg i Östersjö- och
inskränktare fart, dock godkännes för klassat fartyg
tillsvidare bestämmelserna i vederbörande
klassanstalts reglemente.
Beträffande fartyg i Nordsjö- och vidsträcktare
fart gäller godkänd klassanstalts reglemente, varvid
för ett fartyg endast ett och samma reglemente må
tillämpas.
Vid Byggnadsreglementets tillkomst tänkte man
sig att reglementet tid efter annan, då så visade sig
påkallat, skulle kompletteras eller omarbetas med
hänsyn till utvecklingen på de områden, som
reglementet omfattar. Vissa smärre kompletteringar av
reglementets bestämmelser hava också blivit gjorda,
men någon större omarbetning har hittills ej ansetts
behövlig.
Reglementets sÄrcwbestämmelser torde vara fullt
tillfredsställande, när det är fråga om
fartygskonstruktioner av hittills vanligast förekommande slag.
Visserligen innehåller reglementet ej några närmare
föreskrifter om svetsade konstruktioner, men
erforderliga anvisningar på detta område hava utfärdats i
annan ordning, och jag skall senare återkomma
härtill.
Med hänsyn till förekommande motortyper och till
att motorer numera utföras med högre tryck, än som
i allmänhet förekom vid reglementets utfärdande, äro
reglementets bestämmelser om dimensioner för axlar
till motormaskineri icke fullt moderna, och dessa
föreskrifter torde vara mogna för en viss revision.
De nuvarande bestämmelserna om motoraxlar i
reglementet voro vid sin tillkomst överensstämmande med
dåvarande föreskrifter i Lloyd’s Register. Lloyd’s
har emellertid under de senare åren något ändrat sina
regler i dessa hänseenden, med påföljd att
motoraxlar, beräknade enligt Lloyd’s regler, numera i
allmänhet bliva av något grövre dimensioner, än om de
beräknats enligt Byggnadsreglementet. Däremot
synas mellan- och propelleraxlar, beräknade enligt
Lloyd’s, bliva något klenare, än om de beräknats
enligt Byggnadsreglementet. Någon större olägenhet
för motortillverkarnas vidkommande av att våra
föreskrifter för axlar ej äro fullt moderna, torde ej hava
uppstått, enär Kommerskollegium från fall till fall
vid granskning av ritningarna för axlar tagit
vederbörlig hänsyn till detta förhållande. Det är
emellertid givetvis önskvärt, att våra regler i detta
hänseende moderniseras, och det är meningen att så skall
ske, så snart tidén det medgiver.
Några andra ändringar av reglementet av någon
större betydelse torde f. n. ej vara påkallade, utan
reglementet synes i övrigt vara någorlunda tidsenligt.
Visserligen kunde ifrågasättas, om ej redan nu
reglementet borde kompletteras med föreskrifter om
svetsning och svetsade konstruktioner. Med hänsyn
till att svetsningen f. n. ännu står under så stark
utveckling, synes det mig dock lämpligast att ej ännu
fastlåsa bestämmelser härom i reglementet, utan att i
stället tillsvidare erforderliga föreskrifter utfärdas i
annan ordning. Så har Kollegium också förfarit, då
Kollegium hittills valt den formen att lämna
fartygsinspektörerna vissa direktiv, som skola iakttagas vid
godkännande av svetsning av olika konstruktioner.
Som frågan om svetsning ju f. n. är mycket aktuell,
skall jag här litet närmare redogöra för, hur vi
behandla hithörande spörsmål. • De nämnda direktiven,
som Kollegium utfärdat till fartygsinspektörerna, stå
i nära överensstämmelse med de föreskrifter, som äro
meddelade i Lloyd’s Registers regler och äro de av i
stort sett följande innebörd.
Elektrod, som användes för svetsningen, skall vara
godkänd av Kommerskollegium, dock får också
annan elektrod användas, när det är fråga om sådan
förbindning, som icke är av någon egentlig betydelse
ur styrkesynpunkt.
Vid arbetsutförandet skall iakttagas, att den
strömstyrka, som användes vid svetsningen, i
möjligaste mån är lika med den, som fastställts av den
använda elektrodens tillverkare och som legat till
grund för elektrodens godkännande. Vidare skall
härvid iakttagas följande.
Innan svetsningen påbörjas, skola de ytor, som
skola svetsas, fästas tätt till varandra och skall
anordning vidtagas för desammas bibehållande i
vederbörligt läge under svetsningen. Alla ytor, som skola
svetsas, skola vara rena och fria från rost och färg.
Där två eller flera fortlöpande skikt av svetsmaterial
skola påläggas, skall ytan av pålagt skikt
omsorgsfullt rengöras och befrias från slagg, innan nästa
skikt pålägges.
I mån så är praktiskt möjligt skall svetsningen
utföras under tak eller skydd.
66
18 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
