- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

alla last-, kol- och förrådsrum till 60 % samt för
dubbelbotten, oljebränsle- och andra tankar till ett
procenttal, som i varje särskilt fall bestämmes av
myndigheten.

Medelfyllbarheten för hela den del av fartyget,
som ligger för om maskineriavdelningen, anses vara

63 4- 35 varvid

v

a := rymden av passagerarrum, belägna under
marginallinjen och för om maskineriavdelningen samt
v — totala rymden av den del av fartyget, som ligger
under marginallinjen och för om
maskineriavdelningen.

Medelfyllbarheten för hela den del av fartyget, som
ligger akter om maskineriavdelningen, beräknas på
motsvarande sätt som medelfyllbarheten för
avdelningen för om maskineriavdelningen.

Sedan man på detta sätt erhållit

en medelfyllbarhet för maskineriavdelningen,
en „ „ avdelningen för om maski-

neriavdelningen,
en „ „ avdelningen akter om maski-

neriavdelningen
gäller det närmast att beräkna fyllning släng derna för
olika punkter utefter fartygets längd.

Med fyllningslängden i en punkt mena vi den
längd, som har sin mittpunkt i den ifrågavarande
punkten och som sträcker sig utöver den största del
av fartygets längd, som kan vattenfyllas, utan att
marginallinjen i någon punkt kommer under
vattenytan.

Vid beräkningen av de olika fyllningslängderna
förfar man på följande sätt.

Å en baslinje avsättes en längd, representerande
fartygets längd. Denna längd indelas från akter til)
för i procentdelar av fartygslängden, dvs. i resp. 15,
20, 30, 40, 45, 50, 60, 70, 80, 85 procent av
fartygslängden. För de sålunda erhållna punkterna
bestämmas nu fyllningslängderna, och dessa avsättas i
vinkel mot baslinjen.

Genom ändpunkterna, belägna inom
maskineriavdelningens begränsning, drages en kurva och genom
ändpunkterna, belägna för resp. akter om
maskineriavdelningen, dragas motsvarande kurvor, s. k.
fyll-ningslängdskurvor.

Fyllningslängden för varje delpunkt å baslinjen
erhålles på följande sätt.

För ändamålet har Board of Trade i
England upprättat särskilda standarddiagram, från vilka
man direkt kan erhålla fyllningslängden vid dels 60
och dels 100 % medelfyllbarhet för varje delpunkt å
baslinjen för ett standardfartyg, som har samma
blockkoefficient, samma fribordsförhållande och
samma språngförhållande som fartyget. Dessa
fyllnings-längder avsättas vid resp. delpunkter.

För erhållande av fyllningslängden i varje delpunkt
för ett standardfartyg med det ifrågavarande
fartygets medelfyllbarhet har man nu att interpolera
mellan de fyllningslängder, som sålunda erhållits för
standardfartyg med 60 resp. 100 % medelfyllbarhet.

Vid interpoleringen användes formeln

Fig. 7.

varvid

l1 ;= fyllningslängden i punkten vid 100 %
fyll-barhet,

= fyllningslängden i punkten vid 60 %
fyll-barhet, och

ls — fyllningslängden i punkten vid för fartyget
gällande fyllbarhet ya.

Vi hava nu sålunda i de olika delningspunkterna
erhållit fyllningslängderna för ett standardfartyg med
samma blockkoefficient, samma fribordsförhållanden,
samma språngförhållande och samma fyllbarhet som
det ifrågavarande
fartyget.

Fyllningslängderna äro
emellertid också — om
ock i mindre mån —
beroende av fartygets
linjer, och det kan vara
erforderligt att göra
vissa korrektioner
härför.

Med
medelvattenlinje-area mena vi i det
följande en vattenlinjearea, som är belägen mitt emellan
lastvattenlinjearean och en med densamma parallell
vattenlinjearea, som tangerar marginallinjens lägsta
punkt.

I standarddiagrammen utgår man ifrån viss

medelvattenlinjeareakoefficient (a), dvs.
medelvat-tenlinjearean dividerad med fartygets längd gånger
dess bredd,

tröghetsmotnentkoefficient för
medelvattenlinje-arean (n), dvs. medelvattenlinjeareans
tröghetsmoment med avseende på en transversal axel genom
areans tyngdpunkt dividerat med fartygets längd i
kub gånger dess bredd,

sektionsareakoefficient (ß) för varje
tvärskeppssektion, dvs. verkliga arean av sektionen upp till
marginallinjen, dividerad med fartygets bredd gånger
dess djupgående midskepps.

Därest dessa koefficienter överensstämma med
motsvarande koefficienter för fartyget, gälla de tidigare
erhållna fyllningslängderna för det ifrågavarande
fartyget.

Förefinnas däremot olikheter mellan dessa
koefficienter, måste korrektionen göras sålunda (fig. 7):

Vi låta här A beteckna läget av tyngdpunkten för
standardfartygets medelvattenlinjearea, At den
motsvarande punkten för det ifrågavarande fartygets
medelvattenlinjearea och m L avståndet mellan dem.

Vi taga nu en godtycklig punkt på
standardform-kurvan, belägen på horisontala avståndet x från A.
x

Förhållandet - beteckna vi med p, som sålunda va-

Då erhålles det longitudinala
på den nya kurvan, motsva-

rierar med P:s läge.
läget för punkten P1
rande punkten P på den gamla, genom formeln:

xx = x X

nx a /. ap\
X —t 1 ±m — \,
a± \ n]

varvid

n,

h



n och n1 äro tröghetsmomentkoefficienterna för
standardfartyget resp. för det
ifrågavarande fartyget,
a och a1 äro medelvattenlinjeareakoefficienterna
för standardfartyget resp. för det
ifrågavarande fartyget.

21 aug. 1937

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free