- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Längden Mv P1 erhålles genom formeln:

M, Pi = MP V — X — (l ± m aP\ varvid
a \ ni

ß och ß1 äro sektionsareakoefficienterna för
standardfartyget resp. för det ifrågavarande
fartyget.

Plustecknet användes, när tyngdpunkten för det
ifrågavarande fartygets medelvattenlinjearea ligger
för om, och minustecknet, när denna tyngdpunkt
ligger akter om tyngdpunkten för standardfartygets
medelvattenlinjearea, när det gäller sektioner för om
tyngdpunkten, och omvänt, när det gäller sektioner
akter om samma tyngdpunkt.

Det är att märka, att man, om avståndet mellan
det ifrågavarande fartygets och standardfartygets
medel vattenlin jeareatyngdpunkter är litet, kan bortse
ifrån faktorn inom parentesen.

Vi hava nu erhållit fyllningslängderna för det
ifrågavarande fartyget i delningspunkterna och
baslinjen och kunna uppdraga en fyllningslängdskurva
för vardera av

maskineriavdelningen,

avdelningen för om maskineriavdelningen och
„ akter om „

Fyllningslängden ensam är emellertid ej alltid
avgörande för skottindelningen, utan skall hänsyn också
tagas till den s. k. tillåtna rumslängden. Denna
erhålles genom att man multiplicerar fyllningslängden
med en konstant, som vi kalla indelningsfaktorn.
Denna faktor är beroende dels av fartygets längd och
dels av fartygets karaktär av enbart
passagerarfartyg eller av kombinerat last- och passagerarfartyg.

Faktorn minskas sålunda på ett regelbundet sätt

1) i mån som fartygets längd ökas och

2) i mån som dess karaktär av passagerarfartyg
ökas i förhållande till dess karaktär av lastfartyg.

För karakterisering av fartygets huvudsakliga art
av last- eller passagerarfartyg uträknas för fartyget
ett s. k. karaktärstal, vilket beräknas på ett i
konventionen närmare angivet sätt, för vilket jag här ej
hinner att närmare redogöra. Talets storlek är emellertid
beroende av maskineriavdelningens rymd,
passage-rarrummens rymd och fartygets totala rymd.

Indelningsfaktorns storlek bestämmes av fartygets
längd och av karaktärstalets storlek.

Beträffande indelningsfaktorns storlek kan nämnas,
att den för fartyg med en längd under 79 meter
alltid är ett,

för fartyg med en längd från 79 till 131 meter även

..... 3 574 — 25 L

är ett, om karaktärstalet understiger–- -,

1 o

och faktorn minskas allteftersom längden och
karaktärstalet ökas.

Att indelningsfaktorn är ett innebär således, att
tillåtna rumslängden bliver densamma som
fyllningslängden och vid indelningsfaktorns minskning
minskas tillåtna rumslängden.

För ångfartygen "Marieholm" och "Kronprinsessan
Ingrid", som byggts efter
konventionsbestämmelserna, äro fyllningslängderna ett och sålunda tillåtna
rumslängderna lika med fyllningslängderna.

För det f. n. under byggnad varande motorfartyget
för Svenska Amerikalinjen är indelningsfaktorn
47,8, vilket sålunda innebär, att den tillåtna
rumslängden bliver 47,8 % av fyllningslängden. (Forts.)

LITTERATUR

Svenska kryssarklubbens årsskrift 1937. 392 sidor
oktav, talrika textbilder, varibland ett flertal
båtritningar. Pris häftad kr. 10: —.

Denna nya årgång av SXK: s årsskrift har ett
omväxlande och intressant innehåll och länder den nya
redaktören, friherrinnan Barbro von Otter liksom
artikelförfattarna till ali heder.

Följande i båthänseende mera tekniskt betonade
artiklar må här särskilt framhållas:

"Sjöhistoriska museet", av generallotsdirektör Erik
Hägg, med en historik över museets tillkomst samt
redogörelse för det huvudsakliga innehållet av museets
marin- och sjöfartsavdelningar. Sjöhistoriska museet
beräknas kunna öppnas för allmänheten innevarande år.

"Livbåtssällskapets patrullerande motorlivkryssare",
av fil. dr R. Thoræus, vari förf. först omnämner de
olika stationstyper, som ’Svenska sällskapet
för räddning av skeppsbrutna gått in för
och varav f. n. finnes:

fyra stationer med enbart raketapparat,

fem „ „ roddlivbåt och raketapparat,

åtta „ „ motorlivbåt,

tre „ „ patrullerande motorlivbåt.

De tre sistnämnda äro i allt väsentligt av samma
typ och storlek samt konstruerade av förste
fartygsinspektör T. Bergman (Lmax= 18,07 m, Lt = 15,50 m,
ümax= 5,35 m, Tmax= 2,30 m, Fmin= 1,10 m, W = 47 ton,
8 = ca 115 m2, Na = 75—100 hk, v = 8—9 knop).
Båtarnas form och konstruktion framgår av de
reproducerade ritningarna till motorlivbåten "Dan Broström".
Skrovet har 50 mm träbordläggning och är indelat i ett
antal vattentäta celler. "Dan Broström" har sålunda
förutom tre tvärskott även långsskott av hårdvalsad
koppar i vardera sidan. Rummet mellan bordläggningen
och dessa skott är avdelat i smårum genom tvärskott
av mjuk koppar. Avsikten härmed är, att om
skrovsidan skulle bliva intryckt, så skall den mjuka plåten
deformeras utan att långskottet deformeras. Inbegripet
befälhavaren utgöres en dylik motorlivbåts besättning
av fyra man. Svenska sällskapet för räddning av
skeppsbrutna har välvilligt ställt klichéer av motorlivbåtens
"Dan Broström" ritningar till Skeppsb. förfogande.

"Motorseglare", liksom nyssnämnda artikel av fil. dr
R. Thoræus, som här med "motorseglare" förstår en
komb. segel- och motorjakt, närmast av den typ, som
amerikanarna betecknande nog kalla "fifty-fifty", dvs.
ett mellanting mellan en segelbåt och en motorbåt. Dr
T., som f. ö. är utexaminerad K. T. H.-skeppsbyggare,
har behållit sitt stora intresse för båtar, trots att hans
verksamhet numera ligger inom ett annat område. Han
omnämner i början av artikeln en återblick, som
publicerats i The Rudder över senare årens nybyggen
för långfärdsändamål. Det framgick därav att endast
en obetydlig del äro rena segeljakter, ojämförligt största
antalet segeljakter för "Cruising" äro försedda med
större eller mindre motorer. En motorsegeljakt bör
kunna seglas bidevind någorlunda bra, vilket förutsätter
att segelarean (S m2) icke är för liten i förhållande till
båtens storlek. Om W betecknar deplacementet i m3
S

brukar förhållandet - vara karakteristiskt för
seg-\V I3

lingsförmågan. För vanliga segeljakter håller sig
nämnda förhållande vanligen mellan 14,5—17, medan
dr Thoræus för "motorseglarna" funnit sagda tal ligga
mellan 9,5—12, medvärde 10,8. Detta motsvarar 18—20 %
mindre segelarea, än vad en segeljakt med samma
deplacement normalt skulle kräva. Artikeln illustreras
med ritningar av sex motorsegeljakter i storlekar från

72

21 aug. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free