- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

det minskas med 1/48 av det mot sommarfribordet
svarande djupgåendet.

Vinterfribordet erhålles genom att sommarfribordet
ökas med 1/48 av det mot sommarfribordet svarande
djupgåendet.

Vinterfribordet i Norra Atlanten erhålles för fartyg
med en längd av 100.58 meter eller mindre genom att
vinterfribordet ökas med 51 mm. För fartyg av större
längd är vinterfribordet i Norra Atlanten detsamma
som det vanliga vinterfribordet.

Färskvattenfribordet erhålles genom att från det
minsta fribordet i saltvatten drages det tal, som
erhålles genom dividering av deplacementet i meterton
på den mot sommarfribordet svarande
lastvattenlinjen med 40 gånger antalet meterton per cm
nedtryckning i saltvatten på samma lastvattenlinje. Kan
deplacementet ej med säkerhet bestämmas, avdrages 1/4s
av det mot sommarfribordet svarande djupgåendet.

De fribordsberäkningar, för vilka här redogjorts,
gälla för vanliga maskindrivna fartyg.

För segelfartyg beräknas fribordet på liknande sätt
som för ångfartygen, men tabellfriborden och
korrektionernas storlek bliva något annorlunda.

Under vissa förutsättningar kan fartyg förutom det
vanliga lastmärket erhålla s. k. trälastmärke, som
medgiver fartyget djupare nedlastning vid förande av
trädäckslast av viss beskaffenhet och storlek.

Denna djupare nedlastnings storlek är beroende av
befintliga överbyggnaders längd därigenom att
överbyggnadskorrektionen i dessa fall ökas på sätt i
konventionen närmare föreskrives.

För tankfartyg kan under vissa förutsättningar ett
fördelaktigare lastmärke erhållas genom att
tabell-fribordet för dessa fartyg bliver något mindre samt
att korrektionerna även i viss grad modifieras.

Sedan jag nu i stora drag redogjort för f. n.
gällande tekniska bestämmelser, vill jag i korthet
beröra föreslagna nya bestämmelser.

I november förra året inlämnade Kollegium och
Socialstyrelsen ett förslag till nya bestämmelser om
skydd för arbetare, sysselsatta med lastning eller
lossning av fartyg. Detta förslag är utarbetat på
basis av 1932 års lastnings- och
lossningskonvention.

Bestämmelsernas innehåll har sålunda i sak
reglerats konventionsvägen, varför ämbetsverken vid
förslagens upprättande huvudsakligen haft att ombesörja
bestämmelsernas inarbetande i det svenska komplexet
av hithörande författningar.

Föreskrifterna i sak äro desamma, som f. n.
tillämpas i England.

Konventionen innehåller bestämmelser dels för
lastnings- och lossningsanordningarna å fartyg och
dels för motsvarande anordningar i land. Yid
utarbetandet av de framlagda lagförslagen hava
ämbetsverken gjort den uppdelningen, att
bestämmelserna beträffande anordningarna å fartygen, vilka ju
ligga under fartygsinspektionens tillsyn, skilts från
dem, som beröra anordningarna i land, vilka ligga
under yrkesinspektionens tillsyn.

I detta sammanhang komma endast anordningarna
på fartygen att beröras.

Konventionen innehåller en del föreskrifter om
luckanordningar, utgångar, lejdare, landgångar samt
skyddsanordningar för vinschar, vilka föreskrifter

förslagsvis inarbetats i redan nu gällande
förordningar och reglementen.

Beträffande själva hissanordningarna har ett
förslag till särskild förordning utarbetats, och denna
förordning är avsedd att gälla för alla fartyg med
undantag för fartyg under 20 bruttoregisterton och
sådant fartyg, som tillhör Kronan eller främmande stat
och som icke befordrar gods eller passagerare i
allmän trafik.

Beträffande lyftinrättning och redskap för fartyg
är i huvudsak föreskrivet följande:

a) Innan lyftinrättning, kätting, ring, krok,
schac-kel, lekare, block eller stållina tages i bruk, skall dess
högsta tillåtna belastning hava beräknats, och skall
ifrågavarande föremål hava provats och noggrant
besiktigats. Om kätting, ring, krok, schackel eller
lekare förlänges medelst svetsning, ändras eller
repareras, skall erforderlig ny beräkning och provning
samt besiktning utföras, innan den åter tages i
bruk.

För lastbommen skall den högsta tillåtna
belastningen bestämmas vid en vinkel mot horisontalplanet
av högst 15° — eller om bommen ej kan nedfällas till
så liten vinkel — den minsta vinkel, till vilken den
kan fällas.

Sedan lyftinrättning tagits i bruk, skall den, så
länge den användes, ingående besiktigas minst en
gång var tolfte månad.

Sedan kätting, ring, krok,, schackel eller lekare
tagits i bruk, skall den, så länge den regelbundet
användes, glödgas och noggrant besiktigas med vissa
mellantider.

Från dessa provningar, glödgningar och
besiktningar äro dock undantagna anordningar å fartyg
med bruttodräktighet understigande 300 registerton.

b) Över utförda beräkningar, prov, glödgningar
och besiktningar skola certifikat utfärdas eller bevis
meddelas enligt bestämmande av Kommerskollegium
och Socialstyrelsen.

Det är meningen, att Kollegium skall utfärda
närmare anvisningar om, huru beräkningar etc. skola
utföras, och att sedan vissa företag eller personer —
i första hand skeppsvarv — skola erhålla
bemyndigande att verkställa beräkningar, provningar,
besiktningar och glödgningar samt att utfärda certifikat
över desamma.

Meningarna hava varit mycket delade om nyttan
med glödgningarna och om de temperaturer, som
härvid lämpligen böra användas. Att glödgning under
vissa förhållanden kan vara nyttig och nödvändig
torde vara obestridligt, men sådan nytta kan uppnås
endast därest glödgningen utföres på lämpligt sätt.
Det är kanske icke alltid möjligt att få dylik
glödgning utförd på alla platser här i landet, och torde
det i alla fall bliva rätt så dyrbart, om alla
hissanordningar skola sändas till platser, där tillfredsställande
glödgning kan verkställas. I England har man
emellertid tolkat bestämmelserna sa, att glödgning icke
behöver företagas med materiel, framställd av här i
landet vanligen förekommande martin- eller
elektro-stålkvalitet och provas därstädes endast kättingar
etc., tillverkade av puddeljärn. Vid sådan tolkning
av konventionsbestämmelserna torde några
olägenheter för våra fartygs vidkommande icke uppstå, enär
kättingar etc. av puddeljärn mera sällan förekomma
å desamma.

80

18 sept. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free