- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

slutande å de sjögående fartygen, vilka innehava klass
i erkänd klassificeringsanstalt. Kontrollen å dessa
anordningar är reglerad att åvila resp. anstalt. Med
hänsyn till det intima samarbete, som i hithörande
frågor synes hava ägt rum mellan Board of Trade
och klassanstalterna är det att hoppas, att
anstalterna komma att ändra sina föreskrifter i enlighet med
de krav, den engelska kommittén funnit påkallade.
Därest så sker, torde frågan för våra fartygs
vidkommande bliva löst på sådant sätt, att mera
ingripande åtgärder i form av särskilda
författningsföreskrifter ej bliva erforderliga.

LITTERATUR

La Construction des Navires Marchands, av Hexri
Charpentier, Ingénieur General du Génie Maritime,
Chef du Service Technique des Constructions Navales
au Ministère de la Marine. Förlag: Dunod, Paris 1936.
924 sidor kvarto, 508 fig. Pris inb. 280 francs.

Detta stora och förnämliga arbete om handelsfartygs
konstruktion kan nästan sättas i samma klass som
standardverken "Practical Shipbuilding" av Campbell
Holms och "Praktischer Stahlschiffbau" av E. Foerster.
Det nya arbetet har tillkommit på initiativ av
Chambre Syndicale des Constructeurs de
Navires et de Machines Marines
(Frankrikes sammanslutning av skeppsbyggare och
sjömaskin-tillverkare) samt utgör en sammanfattning jämte
kompletteringar av de föreläsningar om handelsfartyg, som
överingenjör Charpentier under åren 1920-—28 hållit vid
TÉ c o 1 e d’A pplication du Génie Maritime.
Sedan han övertagit en ledande ställning vid Service
Technique des Constructions Navales
(franska amiralitetets ingenjörsavdelning) medgav ej
tiden längre att utföra det fullständiga
redaktionsarbetet, utan detta verkställdes i stället av ett antal
medhjälpare, främst generalsekreteraren hos Chambre
Syndicale Vergé och ingenjörerna Bourgès, Lecomte och
Guézennec. Arbetets genomgående omarbetning avsåg
att göra detsamma till största möjliga nytta för
skeppsbyggnadsindustrien, vilket syfte man i hög grad lyckats
förverkliga. Boken behandlar fartygens konstruktiva
byggnad synnerligen utförligt och ingår i avsevärd
utsträckning även på de teoretiska förutsättningarna.
Talrika reproducerade huvud- och detaljritningar jämte
ett flertal diagram och tabeller förhöja dess
användbarhet för fartygskonstruktören.

Innehållet i "La Construction des Navires Marchands"
är grupperat på följande tre avdelningar:

I. Notions générales sur les naviers de commerce
(190 sid.).

II. Construction de navire de commerce (480 sid.).

III. Description de qulques types de navires de
commerce (224 sid.).

Första avdelningen innehåller kapitel om
bestämmelser för sjöfarten i allmänhet, olika
handelsfartygstyper, lastförmåga, fribord och bestämmelserna enligt
1930 års internationella konvention (ganska utförligt
behandlat —- 26 sid.), skeppsmätning (även rätt
utförligt —- 26 sid.), diverse sjöfartsföreskrifter och lagar,
allmänna karakteristika för last- och passagerarfartyg,
standardisering av fartyg och fartygsdetaljer,
ekonomiska och statistiska uppgifter om Frankrikes varv och
skeppsbyggeriverksamhet m. m.

Fördelad på 31 kapitel omfattar nästa avdelning
fartygens sammansättning från kölen till översta bryggan.
Den börjar med ett klarläggande av de fundamentala
hållfasthetsförhållandena i långskeppsled och övergår
sedan till en redogörelse för Bureau Veritas och de
övriga klassificeringssällskapens regler. Bland kapitlen

om skrovets olika delar tilldraga sig bl. a. följande
särskilt intresse: dubbelbottnen, stöttor och däcksvägare,
fartygets vattentäta indelning och skottkurvor för
pas-sagerarfaryg (29 sid.), vatten- och oljetäta skott samt
tunnlars konstruktion (34 sid.), pannstöd och
maskin-fundament, nitning och svetsning (elektrisk svetsning
och svetsade skrovförband äro relativt utförligt
behandlade samt omfatta ett 20-tal sidor),
livräddningsanordningar inkl. livbåtar och dävertar (50 sid.),
hjälpmaskiner sådana som ankarspel, styrmaskiner, vinschar och
däckskranar (43 sid.), rörledningar och ventiler,
stängningsanordningar för dörrar i vattentäta skott,
ventilation och uppvärmning.

Tredje avdelningen behandlar de viktigare
handelsfartygstyperna och inledes med Bureau Veritas
beteckningar för segel- och maskinfartyg av olika slag och
byggnadsmaterial. Därpå följer en redogörelse för "Les
Paquebots", dvs. passagerarfartyg och främst större
dylika, t. e. "Normandie", vars arrangemang och en del
övriga ritningar reproduceras. I samband härmed
beskrives ventilation och uppvärmning på dylika skepp,
bl. a. "Thermotank"-systemet, brandskydd och eldsäkra
skott m. m. Kapitlet om vanliga lastfartyg börjar
med olika lastslag och deras stuvning samt fortsätter
med beskrivning av turret-, trunk- och självlämpande
fartyg, varefter några större och mindre linje- och
trampfartyg beskrivas och illustreras med
arrangemangsritningar och klassnollspant m. m. Fartyg med
isolerade lastrum och kylanordningar ägnas ett flertal sidor,
och tankskepp behandlas bra och utförligt (44 sid.)
Sedan ingår författaren på segelteori och segelfartyg
samt på vissa specialfartyg: trålare, bogserare, pråmar
och flodfartyg.

Den innehållsrika och instruktiva boken, vars
typografiska utstyrsel är förstklassig, avslutas med
innehållsförteckning. N. Lll.

NOTISER

M/S "Prins Albert", ett snabbgående
passagerarfartyg för Dover—Ostende-linjen, sjösattes i april i år
vid So c. Anon. John Cockerill, Hoboken. I
det närmaste systerskepp till den berömda "Prince B
audouin", som med en hastighet av drygt 25 knop innehar
Engelska kanalens "blå band", kan det vara av intresse
att här nämna något om fartyget och visa dess
arrangemang (se nästa sida). "Prince Baudouin" hade
presterat så lyckade resultat som det första motorfartyget
i "Cross Channel"-trafik, att dess ägare, belgiska
regeringen, beslöt använda dieselmaskineri även i nästa
nybyggnad, "Prins Albert", för linjen ifråga. Fartygets

huvuddata äro:

Längd överallt ......................................................370’

mellan perpendiklar ..............................360’

Mallad bredd ..........................................................46’

Mallat djup till shelterdäck (C-däcket) ________24’—9"

Djupgående ........................... ca 11’

Deplacement .......................... ca 2 800 tons

Normal fart ............................................................22 knop

Motsvarande maskinstyrka ..............................15 000 ahk

"Prince Baudouin"s maskiner utvecklade 16 000 vid
253 v./min, max. 17 000 ahk. "Prins Albert"s maskineri
får praktiskt taget samma kapacitet och består av två.
12 cyl. 2-takt enkelverkande Cockerill-Sulzer motorer av
tvärstyckstyp (580 mm cylinderdiameter och 840 mm
slaglängd) med direkt bränsleinsprutning och
direktkopplade kompressorer (en för var fjärde
motorcylinder), medan "Prince Baudouin" hade separata elektriskt
drivna turbokompressorer.

Passagerarantalet är 1 500, dvs. 100 mer än på "Prince
Baudouin", och fördelat på I. och II. klassavdelningar.

18 sept. 1937

83’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free