- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
110

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

streckade delarna avdragas i alla länder, de åt höger
streckade avdragas i åtskilliga länder, men ej i alla
och i vart fall icke i Sverige. Skillnaden uppgår i
detta fall till cirka hundra ton till ett svenskt fartygs
nackdel.

Jag vill i detta sammanhang nämna att fråga
uppstått om att, till en början endast inom de nordiska
länderna söka få genomförda enhetliga regler
särskilt rörande avdragen, möjligt är att en liknande
tolkning därigenom kan genomföras.

Nu uppstår frågan om något kan och bör göras
i denna sak, och huru skeppsbyggarna pa det hela
taget böra ställa sig till skeppsmätningen.

Nu gällande internationella mätningsregler datera
sig till sina väsentliga delar tillbaka ända till år
1854, och 1880 vad vårt land vidkommer. Vissa
till-läggsbestämmelser hava sedan utfärdats i
England genom "Merchant Shipping Act" av år 1894
och i Sverige genom kungl, förordning samma år.
För Englands vidkommande har sedan år 1894
ingen direkt ny "Act" på området utfärdats. Men
Board of Trade i England, som bland så
mycket annat även är skeppsmätningens
chefsmyndighet, utfärdar tid efter annan särskilda
skeppsmätnings-instruktioner med nutida tolkningar av de
urmodiga grundförfattningarna, tillkomna med hänsyn till
fartygstyperna på 1850-talet, och gömmer dessutom
på ett helt bibliotek av prejudicerande fall, som
endast mera händelsevis komma till andras
kännedom. Och i Sverige hava en mångfald
tilläggsförordningar och detaljanvisningar utfärdats, som göra
hela det svenska skeppsmätningsförfattningssystemet
till ett synnerligen omfattande komplex, svårt att
genomplöja. För att söka bringa någon reda och
överskådlighet härutinnan har Kommerskollegium för
några år sedan utfärdat en ordnad sammanfattning
av desamma. Och själv har jag tagit mig friheten
att utgiva en särskild "Handbok i Skeppsmätning",
därvid jag sökt göra dispositionen än mera
överskådlig.

Men det kan icke undvikas, att med
fartygstypernas ständiga utveckling nya problem framkomma,
krävande ytterligare instruktioner. Och än mer. På
grund av de åldriga skeppsmätningsreglernas
ursprungliga avfattning, med hänsyn tagen till de i
mitten av förra århundradet förefintliga
fartygstyperna, och deras sedan endast upplappade skick,
giva de, på sätt torde hava framgått av det förut
sagda, möjlighet till mer eller mindre avsiktliga
tolkningar, eller kanske vantolkningar till egen favör,
en möjlighet, som förvisso utnyttjats.

I annat syfte har jag uppgjort en tabell (tab. 2)
över de olika resultaten av fartygs mätning efter
formellt samma internationellt antagna regler. Av
diskretionella skäl har jag emellertid utelämnat
fartygens namn och namnet å det land, där mätningen
verkställts.

Villervallan är stor, och i de sista av dessa dagar
har den ytterligare ökats. Som måhända är bekant,
finnas särskilda mätningsregler för fart genom
Pana-mäkanalen, liksom jämväl för Suezkanalen, och på
grund av vissa klagomål, som framställts från
Pana-makanal-myndigheternas sida över allt för långt
driven skicklighet i fontalets nedbringande, lärer inom
kort av kongressen i Washington komma att antagas
nya regler för Panamakanalen, vilka icke lära bliva

Tabell 2. Jämförelse mellan olika mätningar i olika
länder.

[-Lastdryg–]

{+Last- dryg-+} Enligt hemlandets mätning Enligt mätning i annat land

het Netto Netto Netto Netto
i tons Brutto Netto i^av i % av Brutto Netto i^av i^av
D.W. brutto D.W. brutto D.W.
7 480 4 360 2 590 59,4 34,6 4 274 2 702 63,2 36,1
6 275 3 830 2 271 59,3 59,7 36.2 3 858 2 409 62,4 38,4
6 050 3 939 2 353 38i9 3 595 2 289 63,6 37,8
5 600 3 259 2 336 71,7 56,1 41,71 3 233 2 006 62,4 35,8
med 32 % m avdr. 1 827 32,6/
5 000 3 223 1 642 50,9 32,8 3 126 2 072 66,2 41,4
4 330 2 362 1 380 58,4 31,9 12 554 \2 525 1560 1627 61,1 64,4 36,0 37,6
4 190 2 544 1 393 54,8 33,2 2 627 1660 63.2 39,6
3 200 1 92« 1 105 57,4 34,5 18ë3 1 173 62!3 36.7
3 085 1 854 1 086 58,6 35,2 1 926 1128 58,6 36,5
2 100 1 241 503 40,5 24,0 1276 520 40.8 24,8
1525 1098 586 53,4 38,4 1 103 582 52,8 08,2
900 685 344 50.2 38.2 682 367 53,8 4o;8

lika något annat lands. Det vore så tillvida att
från svensk sida beklaga, som svenska
shelterdäcks-fartyg lastade båda vägarna genom kanalen
härigenom få så vitt jag vid en kort
överslagsberäkning kunnat finna, betala 15 kanske ända till 20 %
ökade kanalumgälder.1

Det torde av det anförda få anses framgå, att
frågan om ett rättvist utdebiterande av
fartygsum-gälderna, en fråga som dryftats av många kommittéer
och ännu ej är slutligt utredd, aldrig blir
tillfredsställande löst, förr än ett ordnat internationellt
skeppsmätningssystem blir genomfört.

Nationernas förbund, som ju intresserar sig för så
många mellanfolkliga spörsmål, har även intresserat
sig för detta. En inom Nationernas förbund sittande
permanent "Organization for Communications and
Transit" utsåg på sin tid en exportkommitté för att
söka utreda frågan, och denna kommitté har för över
sju år sedan uppgjort ett förslag till internationella
mätningsregler, vilket dock i allt väsentligt går ut
på att lagfästa engelsk praxis. Jag var själv medlem
av denna expertkommitté, men kopplades för sent
in på arbetet för att kunna ens försöka få några
radikalare ändringar genomförda.

För att söka råda bot på den existerande
olikformigheten har man gjort förslaget så detaljerat, att
om detsamma bleve antaget, det skulle krävas rena
skeppsbyggeriprofessorer som skeppsmätare för att
komma tillrätta med alla finesserna. Och det
märkliga är, att flera av detaljerna avse att förhindra,
att dräktigheten nedbringas alltför mycket i
förhållande till fartygets lastförmåga i dödvikt. Man har
alltså, kanske ofrivilligt, nödgats frångå den eljest
som okränkbar ansedda maximen, att fartygets
netto-dräktighet skall utgöra ett riktigt uttryck för dess
lastförmåga i volym.

Jag skall endast beröra ett par detaljer. För att
förhindra att rummet under mätningsdäcket bliver
för litet har föreslagits en begränsning av
botten-stockshöjden. Men något begränsningsmått har ej
fastställts, utan endast föreskrivits att
bottenstockens höjd, vare sig i fartyg med dubbel eller med

i När detta publiceras hava de nya Panamareglerna
fastställts, dock i en något modifierad form och särskilt med en
sänkning av avgiftstaxan, varför den svenska sjöfarten kanske
ej bliver så lidande härav, som man först hade anledning
förmoda.

110

20 nov. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free