- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
111

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

enkel botten ej må överstiga 25 procent av
normalhöjden, bestämd med hänsyn till gällande regler för
fartygets styrka och säkerhet. Men frågan, huru
normalhöjden sålunda skall bestämmas, lämnas helt
öppen.

Man kan genmäla, att denna fråga regleras av
klassificeringsanstalterna. Men frånsett
olämpligheten av att inkoppla privata anstalter i en statlig
skattereglering framkommer här den
egendomligheten, att klassinstitutionerna icke hava lika
bestämmelser härutinnan.

Jag hade först tänkt uppgöra en jämförelse mellan
resultaten av de fyra mest kända
klassificeringsanstalternas föreskrifter i berörda avseenden, men
fann snart, att en verklig jämförelse icke låter sig
utföra utan en noggrann kännedom om
jämförelsefartygets alla detaljer och att arbetet var så
omfattande, att det icke kunde av mig medhinnas på grund
av en mellankommande resa till Finland. Jag kunde
dock konstatera, att verkliga skiljaktigheter
förefinnas. 25 procents tillägg å den minsta
botten-stockshöjden enligt ett sällskaps regler understiger
den största normalhöjden i ett annats reglemente.
Två systerfartyg, byggda till olika klass, skulle då
få olika dräktighet av rummet under mätningsdäcket.
Och näppeligen lär det vara lämpligt, att en
skeppsmätare ingår i prövning, huru vida ett klassbyggt
fartyg är betryggande i fråga om styrka och
säkerhet, eller om ett för viss fart byggt fartyg ej skall
tillåtas gå i annan fart.

Beträffande uteslutandet av öppna rum går N.
F.-förslaget ganska långt, och alla vattenportar och
spygatt såsom villkor för shelterdäcksrummets
uteslutande hava strukits. Ej ens spygattsventilen finnes.
Denna ljusa idé hade ej dykt upp, när kommittén
sysslade därmed.

Hur skall det nu gå, om N. F.-förslaget antages.
Skall England och alla länder då slopa sin lag för
en dag. Det är då ej långt kvar till spardäckstypen,
som ju också har lättare skantlings över det undre
däcket.

I fråga om avdragen från bruttodräktigheten äro
bestämmelserna i N. F.-förslaget kanske än mer
detaljerade och stadga dessutom en begränsning av
avdraget för vissa rum, ehuru rummet i fråga aldrig,
i varje fall ej utan större olägenhet, kan användas
till inrymmande av last cch således icke bidrager att
öka lastförmågan vare sig i kubik eller i dödvikt.

En sådan begränsning, som är särskilt
motbjudande, är den för vattenbarlastrums-avdraget. De
stora avdrag av denna art, som finnas å
malmfartygen, särskilt de stora svenska malmbåtarna
"Svealand" och "Amerikaland" samt Betlehem Steel
Company^ liknande fartyg, har setts med oblida ögon
av amerikanska och jämväl engelska myndigheter,
fast jag ej förstår, vad de senare kunna hava att
säga därtill, då dessa fartyg aldrig besöka engelska
hamnar. N. F:s föreslagna bestämmelser voro
utformade till en kurva, se fig. 10. Jag har till kurvan
inprickat några kända värden i fråga om svenska
fartyg, och framgår, att resultatet är rent av
katastrofalt för "Svealand" och "Amerikaland" och i hög
grad ogynnsamt för andra svenska fartyg, om ock
kanske ej för så många. Jag har även inprickat
"Kungsholm"; den har visserligen icke fått alla sina
barlasttankar avdragna, då några tidvis användas för

K.000
i5m

|>nm

IIMO

%moo

1 ’"’"
^ tax

^ 7.000
<6

4000
3000

Fig-,

10. Förslag till begränsning av
vattenbarlastrums-avdrag, uppgjort av Nationernas förbund.

bränsle, men den kapacitet byggaren ansett nödig
överskrider det av kurvan givna värdet. Förslaget
är ostridligen principiellt felaktigt och kan komma
att inverka nedsättande på sjösäkerheten, något som
är så mycket märkligare, som man på senare tid
börjat alltmera framställa kravet på att just ur
säkerhetssynpunkt en barlastlinje och ej blott en lastlinje
skall fastställas.

Många flera egendomligheter i N. F.-förslaget
kunde omnämnas, men må det anförda vara nog att
påvisa angelägenheten av en förnyad detaljkritik och
revision, innan det bliver officiellt antaget.

Av det hittills anförda torde få anses framgå, att
det nu rådande, enligt mitt förmenande antikverade
skeppsmätningssystemet synes ägnat att utöva ett
visst inflytande på fartygstyperna, och i
verkligheten också så gjort, ej blott i forna dagar — varom
det fiolformade fartyget utgör vittnesbörd •— utan
jämväl i modern tid. Och en sak är klar. Vår
nutida så omtyckta shelterdäckstyp skulle säkerligen
aldrig sett dagen, om ej de egendomliga
bestämmelserna "vad med öppet rum är att förstå" förefunnits.
Och i sin första utföringsform, av vilken de hos
Burmeister & Wain byggda Johnsson-ångarna
"Kronprinsessan Viktoria" och "Prinsessan Ingeborg" voro
tydliga exponenter, var shelterdäcksfartyget nog
mera att anse såsom fartyg med öppen påbyggnad
och således ur sjösäkerhetssynpunkt mindre
tillfredsställande. För en vanlig människa synes det vara
klart, att om det övre rummet, mellandäcksrummet,
på annan väg kunde befrias från beskattning, är ett
vanligt tvådäckat fartyg med alla luckorna å övre
däcket skalkningsbara och utan spygattventiler mera
sjösäkert än ett öppet shelterdäcksfartyg. Detta
framgår ock obestridligen av de många olagliga
försök att förse tonnageluckan i däck med effektiva
till-slutningsanordningar, som sett dagen. Ett alldeles
färskt exempel härpå har jag i dagarna upptäckt å
ett främmande fartyg med fasta vantskruvar mellan
täckplåten och däcksbalkarna. leke dess mindre har
fartyget i hemlandet erhållit shelterdäcket uteslutet
ur dräktigheten, ehuru det aldrig skulle så få i
England, och vid partiell mätning i Sverige fått rummet
uppmätt och tillagt bruttodräktigheten.

17 april 1937

111

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free