- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
113

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

Tabell 3. Relation mellan nuvarande nettotonnage och deplacementsdräktighet.

Fartygstyp Lastdryghet Nettotonnage enl. enge ska regeln Deplacementsdräktigliet
tons d- w. (1016 kg) [-kubikinnehåll-] {+kubikinne- håll+} 100 kbf register ton i förhållande till register ton i förhållande till
D. W. kub. kap. D. W. kub. kap.
Shelterdäckade lastfartyg......... ...... 10 030 6 523 3 835 0.38 0,59 5 046 0,50 0,77
8 450 5 047 2 719 0,32 0,51 3 873 0.46 0,77
7 720 4 865 2 605 0,34 0,54 3 664 0,47 0,75
5 830 3 498 1 781 0,31 0,51 2 678 0,46 0,77
1! )) ......... 1865 1 254 667 0,36 0,53 933 0,50 0,74
"Three Island"-lastfartyg......... 8 674 4 708 3 367 0,39 0,72 4 700 0,54 1,00
6 830 3 750 2 501 0,37 0,67 3 350 0,49 0,89
....... 2 575 1260 843 0,33 0,67 1226 0,48 0,97
1 967 1111 628 0,32 0,57 943 0,48 0,85
n ii ......... 1506 820 577 0,38 0,70 845 0,56 1,03
"Well decked" lastfartyg ........ 1 830 951 718 0,39 0,75 905 0,49 0.95
ii ii ........ 1 450 728 493 0,31 0,68 697 0.48 0,96

Hur enkelt hela detta nya mätningssystem skulle
vara, särskilt om man övergiver den ärevördiga
Mr. Simpsons metod och i stället antager den lika
tillfredsställande trapetsmetoden, särskilt om
halv-ordinator användes vid ändarna, framgår av det här
återgivna enda mätningsbevis, som erfordras för
dräktighetsbestämmandet enligt den av mig
framlagda metoden (tab. 4).

Man kan med fördel sammankoppla det så erhållna
storleksmåttet med en deplacementsskala, gärna
kontrollerad av myndigheterna; det får man på köpet.

Om avgiftssatsen uppdelas i en låg grundtaxa efter
deplacementstontalet, och en taxa för medförd last,
erhålles en ständigt lika utgående avgift för vad en
engelsk vän till mig kallade "service rendered".
Fartygets djupgående avläses med lätthet, och å
deplace-mentsskalan erhålles den däremot svarande
innehavda lastmängden. Av taxan erhålles då en mot
denna lastmängd svarande avgift, som noga ansluter
sig till "money earned".

Jag har emellertid icke någon som helst
förhoppning, att "mitt" mätningssystem skall internationellt
antagas, åtminstone får jag ej själv uppleva den
dagen; därtill äro de i mycket så konservativa
engelsmännens motstånd för stort. Det är
betecknande vad från engelskt håll anfördes mot detsamma,
när jag för något år sedan framlade det inför The
Institution of Naval Architects. Bland
övriga talare, som uttalade sig till förmån för
detsamma, anförde en annan mera skeptisk talare bland
annat följande: "To a certain extent my old friend
Mr. Nilsson makes what would appear to be a very
satisfactory proposal from the point of view of
"service rendered". Men fortsätter han: "I am afraid
that Mr. Nilsson’s suggestions cannot lead to any
very definite positive results because of the
conser-vative nature of the problem."

Nu torde herrarna icke utan fog kunna anmärka, att
jag aldrig direkt besvarat frågan, huru
skeppsbyggarna böra ställa sig till skeppsmätningen, och
möjligen hade herrarna förväntat några förnumstiga
uppslag till ytterligare nedbringande av dräktigheten.
Men dylika initiativ tillkommer väl närmast den
betalande parten: fartygsägarna och deras tekniskt
tränade medhjälpare, skeppsbyggarna.

I dylika de svenska skeppsbyggarnas strävanden
att erhålla ekonomiskt förmånliga fartyg, för vilka

strävanden Kommerskollegium förvisso är berett att
lämna alla tillgängliga upplysningar, förutsättes
emellertid en riktig insikt om vad frågan verkligen gäller
och om konsekvenserna av önskade och vidtagna
ändringar och förbättringar. Som ett apropos härtill
vill jag relatera ett nyligen här i Stockholm timat
fall. Ett mindre kustmotorfartyg hade undergått
vissa förändringar, bland annat erhållit en ny
styrhytt. Därvid hade man ägnat mycken möda och
besvär åt att finna ett sätt att få denna styrhytt
betryggande fäst till däcket, men ändock ur
mätningssynpunkt få den betraktad såsom löst anbragt,
så att bruttodräktigheten icke skulle ökas med
styrhyttens volym, och det ehuru det här ej var fråga
om någon tongräns. — Befälhavarens uppsyn lär
hava varit obetalbar, när han erfor, att ali möda
varit förgäves. Hade han låtit bulta fast styrhytten
på vanligt sätt, hade visserligen bruttodräktigheten
ökats, men, hur eget det nu än må låta, därigenom
hade fartyget blivit mindre enligt såväl svensk som
engelsk mätning.

Vad jag med det anförda åsyftat har endast varit
att — med rättvis fördelning av ros och ris —
påvisa, att det nuvarande skeppsmätningssystemet, som
för visso på sin tid och med hänsyn till dåvarande
fartygstyper betydde ett stort framsteg gent emot
förutvarande s. k. system, dock numera måste
betraktas såsom föråldrat och bristfälligt och trots
upp-lappning med mångfaldiga extra bestämmelser
inbjudande till alltför många "hints" och "improvements"
utan att dock kunna möta de fordringar nuvarande
fartygskonstruktioner ställa på ett tillfredsställande
skeppsmätningssystem. Och att det därför behöver
utbytas mot ett bättre och enklare system, anpassat
efter nutida fartygstyper och enkelt och smidigt nog
för att kunna anpassas även efter fartygstyperna av
i morgon, alltså möjliggörande dessas sunda
utveckling utan sidoblickar på "tonnage
cheathing"-proble-met. Och i den mån de svenska skeppsbyggarna
kunna bidraga härtill, hava de gjort en god gärning.
Så länge det nuvarande systemet bibehålles, till
äventyrs med den av N. F:s expertkommitté föreslagna
utbyggnaden, står skeppsbyggaren intet annat övrigt
än att följa med i galoppen och att noga iakttaga
de ytterligare "improvements", som framkomma i
andra länder.

Likaså har jag velat påvisa att ett sådant system

17 april 1937

113

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free