Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
VÄG-OCH VATTENBYGGNADSKONST
REDAKTÖR: J. R. ALEX SÖDERGREN
• UTGIVEN AV SVENSKA TCKINOLi
ChlWGEMi
OGFÖ£
INNEHÅLL: Kraftförsörjning, vattenkraftbyggnader och sjöregleringar 1934—1936, av civilingenjör N.
Jakobson. — Om friktion och kohesion i lera. — Förankrad massivkaj i Malmö industrihamn. — Notiser.
Kraftförsörjning, vattenkraftbyggnader och
sjöregleringar 1934—1936.
Krönika.
Av civilingenjör N. JAKOBSON.1
I Sverige ombesörjes ju kraftförsörjningen av ett
system av enskilda kraftverk jämsides med ett
statligt system och som synes av fig. 1 har det varit
så från början. På staten har sedan lång tid tillbaka
fallit ungefär 30 % av den totala produktionen, och
denna proportion har icke ändrats under de tre
senaste åren.
Av fig. 1 a synes även att produktionen ökat
enormt under de senaste åren. T. o. m. 1933 var
ökningen i medeltal ca 200 mill. kWh per år, vilket
vid normal utnyttjning ungefär motsvarar 40 000 à
45 000 kW per år. De tre senare åren har ökningen
i stället varit i medeltal 690 mill. kWh. Detta borde
med samma utnyttjningsgrad motsvara ca 145 000
kW. Se även fig. 2 a.
Utbyggnaderna ha ökats enligt fig. 1 b och 2 b, och
som synes hava de ej följt med i samma takt som
energiförbrukningen vuxit. I medeltal har under de
tre åren tillkommit ca 60 000 kW vattenkraft
således väsentligt mindre än produktionsökningen.
Detta har, såsom framgår av fig. 3 b, visserligen
medfört, att den energimängd som
producerats genom ångkraft procentuellt ökat,
men desutom har vattenkraften kunnat
tillvaratagas bättre under de senare åren
än före belastningsökningen, fig. 3 a.
Orsakerna härtill äro flera. Dels har
under de senare åren möjliggjorts mera
effektiv dygns- och veckoreglering samt
årsreglering, varigenom det tillgängliga
vattnet kunnat tillvaratagas bättre. Den
ökade samkörningen mellan
kraftstationerna har verkat i samma riktning.
Dessutom ha elektriska ångpannor
installerats, varjämte erinras om att den
kemiska industrien fått en ny
blomstringsperiod, och allt detta har ju bidragit till
att sekundakraftcn kunnat användas
bättre. Den goda sysselsättningen inom
industrien i allmänhet har givetvis även
gjort sitt till. Man har därigenom helt enkelt tvingats
att tillvarataga vattnet bättre.
Dessa omständigheter skulle emellertid enbart icke
hava räckt för att tillgodose det ökade behovet. Vi
hava dessutom lyckligtvis, såsom framgår av fig. 4.
haft goda vattenår, sedan högkonjunkturen började.
Om i stället vattentillgången varit normal under de
båda senare åren, skulle säkerligen kännbara
driftsinskränkningar ha drabbat den svenska industrien,
och man kan fråga sig hur det skulle ställt sig, om
vi fått vattenfattiga år i stället.
Vi kunna givetvis icke räkna med, att
förbrukningen skall stiga lika mycket så särdeles många år
till. Den kanske ej ens kommer att hålla sig vid den
nuvarande höga nivån. Det torde emellertid icke
råda någon tvekan om, att vi nu snarare ha för litet
än för mycket utbyggd vattenkraft i landet, detta så
mycket mer som en relativt stor del av tillskottet
under de senare åren bestått i utvidgningar av
befintliga anläggningar, som ge proportionsvis mindre
primakraft än nyanläggningar.
i Föredrag inför Svenska teknologföreningens
avd. för väg- och vattenbyggnadskonst den
8 febr. 1937.
tf
Tsfr
Fig. 1 a. Energiproduktionen i Sverige. Fig. 1 b. Utbyggd vattenkraft i Sverige.
27 febr. 1937. häfte 2
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
