Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
antalet
moderniseringar. Äldre
turbiner och
generatorer hava
ersatts med
moderna maskiner.
Effekten har
därvid ökats icke
blott tack vare
bättre
verkningsgrad. Som regel
hava nämligen
också de nya
maskinerna dimensionerats för
högre vattenmängder
och i flera fall har
det visat sig, att
vattenmängderna
kunnat ökas
väsentligt, utan att
de gamla
vattenvägarna beliövt
byggas om.
I syfte att
bättre kunna
tillgodogöra vattnet hava
ett flertal
kraftverk skaffat sig
möjlighet att
utföra vecko- och
dygnsreglering.
Även årsregleringar hava utförts och förberetts.
Dom kommer snart att efter mer än 10 års
synebehandling meddelas i målet om Vänerns reglering,
och snart erhålla sålunda Götaälvsverken sitt väldiga
utjämningsmagasin, rymmande icke mindre än 9 300
mill. m3. I övrigt är det huvudsakligast i Norrland,
som man utför och planerar sådana företag i större
omfattning. I södra Sverige är dock som bekant
Bolmens reglering under förberedelse.
Under de tre senaste åren hava följande större
sjöregleringsföretag genomförts:
Dessutom ha intressenter i Indalsälvens
regleringsförening på auktion förvärvat Hotagens reglering i
ett bivattendrag till Indalsälven. Regleringen
genomfördes på sin tid av Högbroforsens
industriaktiebolag. Magasinsrymd 145 mill. m3.
Under föremål för domstolsbehandling äro ett
flertal regleringsföretag med en sammanlagd
magasinsrymd exkl. Vänern av ca 1000 mill. m3. De
viktigaste äro:
Sjö Vattendrag Företagare
ökad sänkning av Torrön Indalsälven Indalsälvens
regleringsförening
Dellensjöarna Delångersån A.-b. Iggesunds bruk
Immeln,
Raslång-en m. fi. Skråboån Sydsvenska kraft a.-b.
Bolmen Lagan Sydsvenska kraft a.-b.
Stamlinjenätets utveckling domineras ju av
Norrlandskraftens transport söderut, se fig. 9.
Krångede-linjen och anslutningarna därtill äro färdiga. Vidare
har bland annat färdigställts en betydande del av
Vattenfallsstyrelsens stamlinje Porjus—Västerås,
ävensom sträckan Västerås—Norrviken.
Återstående del av linjen Porjus—Västerås är
under arbete och under förberedelse äro bland annat
de något omstridda sträckorna Horndal—Nässjö och
Hallsberg—Nässjö, varigenom kraftigare
förbindelselänk skulle erhållas mellan södra Sverige och Norrland.
Efter den 1 januari 1934 har Statens järnvägar
elektrifierat 1100 km eller 37 % av den nu totalt
elektrifierade bansträckan. Huvudparten härav, se
fig. 10, kommer på sträckan Stockholm—Ånge ocli
Västkustbanan. Sedan de under arbete varande
elektrifieringarna blivit färdiga, är icke mindre än 45 %
av statsbanornas längd elektrifierad. Uttryckt i
procent av trafiken kommer man då upp till icke
mindre än 80,5 %. Sedan de nu projekterade
sträckorna även blivit färdiga, bliva motsvarande siffror
58 resp. 90 %.
I en revy över de senare åren måste omnämnas de
åtgärder, som vidtagits för skyddande under krig av
produktions- och fördelningsanläggningar för
elektrisk kraft samt vid dessa sysselsatt driftpersonal,
vilken vid ett befarat anfall bör stanna på sin post
så länge som möjligt.
Tyvärr ha förhållandena ute i världen utvecklat
sig så, att detta problem kräver ökad uppmärksam-
het. De militära experterna framhålla, att militära
förband icke, hur önskvärt det än i och för sig vore,
kunna i nämnvärd omfattning användas för försvar
av industriella företag och kraftanläggningar.
Eftersom man emellertid måste räkna med, att oskyddade
anläggningar bli begärliga mål för fientliga luftanfall,
tillrådas företagarna att själva anskaffa
luftvärnsbatterier och i övrigt vidtaga åtgärder för skyddande
av och begränsning av skador på de dyrbara och för
Fig. 6. Utbyggd och tillgänglig vattenkraft
i olika delar av landet.
Sjö Vattendrag Företagare Magasinsrymd
Storavan och Uddjaur (fig. 7) Skellefte älv C Skellefteå stads
kraft-<J verk [ Vattenfallsstyrelsen 350 mill. ms Entreprenör: A.-b. Fundament,
Stockholm
Torrön (fig. 8) Indalsälven Indalsälvens
regleringsförening 715 mill. m3 Entreprenör: A.-b. Skånska
cement-gjuteriet, Stockholm
öjesjön och utvidgad regi. av Skattungen— Oresjön Dalälven Dalälvens
regleringsförening 55 mill. m3 Entreprenör: Kanal- &
brobyggnads-a.-b., ’Stockholm
16
27 febr. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
