Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 11. Lamelldammen vid Krångede.
het bland annat vinnes att komma åt hela
betongdäcket från nedströmssidan för inspektion och
reparation. Konstruktionen kommer även att användas
vid Stadsforsen.
I samband med reparationsarbeten vid Älvkarleby
förstärker Vattenfallsstyrelsen dammbyggnaden
genom förankringsstag utförda enligt fig. 13. Innan
de fastgjutas. spännas de med en initialkraft lika
stor som den kraft de skola upptaga. Vid Älvkarleby
har spännkraften varit 70—90 ton.
Vid Torrön har Indalsälvens regleringsförening
använt sig av en stenfyllningsdamm, rockfill, med
trädäck på uppströmssidan såsom tätande
konstruktion, fig. 14. De massor, som erhöllos från
sprängning av tunnel- och avloppskanal voro tillräckliga för
en stenfyllningsdamm och tanken på att använda
denna konstruktion vid Torrön kom därför upp på
ett tidigt stadium. Liknande dammar ha tidigare
utförts i Förenta staterna. Vattenbyggnadsbyrån har
svarat för utformningen av konstruktionen av denna
och för byggnadsarbetena i övrigt. Orsaken varför
icke betongdäck valdes i stället för trädäck var att,
det befarades, att sättningarna i stenfyllningen skulle
bliva så stora, att sprickbildningar kunde uppstå i ett
betongdäck.
Det är ju särskilt besvärligt, om skador uppstå på
betongen vid en dammbyggnad eller kraftstatione-
byggnad av den orsak, att det ju i regel är förenat
med mycket stora kostnader att komma åt den del
av anläggningen, där reparationen bör göras,
nämligen uppströmssidan. Vid de senast utförda
kraftverken har man därför systematiskt gått in för att
möjliggöra en torrläggning utan alltför stora
kostnader. Sålunda kan vid Krångede kraftverk den
viktigare delen av dammen torrläggas med tillhjälp
av bågsättar. Vid Långhagsforsen, som är under
utförande, har man gått ett steg längre och här kan,
se fig. 15, alla vattenbyggnader torrläggas med
tillhjälp av för byggnadsarbetenas utförande ändock
erforderliga anordningar (bågsättar). Man har sålunda
kunnat ernå detta med relativt liten merkostnad.
Vid Vattenfallsstyrelsens under byggnad varande
anläggning vid Stadsforsen komma också
anordningar att vidtagas i samma syfte.
Av nya luck-konstruktioner och
avstängningsan-ordningar må nämnas trapetsluckan vid Öjesjön, fig.
16, och trattkonstruktionen vid Tänger, fig. 17. Den
senare har tillkommit för att öka kapaciteten av
timmerinmatningen till flottningsrännan och
konstruktionen möjliggör sålunda flottning med mindre
vattenåtgång.
Vid Långhagsforsen uppvärmas luckorna med
cirkulerande olja. Det nya är här, att oljan uppvärmes
i en central och ledes i ett rörsystem utefter hela
dammen, varifrån den sedan pressas ut till de olika
aggregaten.
En annan nyhet är, att i sektorutskoven göras
ursparningar på pelarsidorna. Dessa ursparningar
förses med plåtbeklädnad mot vattensidan.
Ursparningarna uppvärmas med varmluft.
Ställverken placeras numera oftast utomhus. Sedan
Vattenfallsstyrelsen bröt isen och utförde ett
utom-husställverk så långt norrut som vid Norrefors, hava
flera kraftverk följt exemplet, sålunda ha bland
andra Finnforsen, Krångede och Malfors kraftverk
utomhusställverk. Detta blir även förhållandet vid
Långhagsforsen ocli Stadsforsen och även så långt
norrut som vid Porjus anser man, att någon särskild
18
27 febr. 1937
Fig. 12. Kröndamm vid Trollhättan. Fig. 13. Förankring av dammbyggnad vid Älvkarleby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
