- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Väg- och vattenbyggnadskonst /
38

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 2. Sprutmålningsaggregat, där färgen genom en pump ständigt bringas
att cirkulera i slangarna, konstruerat av firma Krautzberger, Leipzig.

5 m2, för sprutmålning 20 m2, för handmålning 5 m2,
allt beräknat per man och timme.

Entreprenadkostnaden för målningen av
Stor-strömsbron var 900 000 danska kronor. Av denna
summa utgör 40 till 45 % kostnader för järnets
rengöring.

Ett besiktningsprotokoll av den 12/9 1935 över
provmålningar, som den 16/5 1934 utfördes på Lilla
Bältbron, äro belysande för statsbanornas
inställning, då det gällde att taga ståndpunkt till den
planerade målningen av Storströmsbron.

I en resumé över dessa gjorda försök säges bl. a.:

I. Målningen på de sandblästrade och sprutmålade
balkarna voro i ett utmärkt skick.

II. Målningen på de sandblästrade och handmålade
ytorna var i ganska gott tillstånd, dock ej så bra
som de under I anförda.

III. Målningen av de för hand rengjorda,
sprutmålade ytorna var sämre än I och II men bättre än
IV.

IV. Målningen på de för hand rengjorda,
hand-målade balkarna var i mindre gott skick. Över
större delen av ytorna fanns början till
rostbildningar.

"Det fremgaar saaledes af disse Forsøg, att
Sand-blæsning har givit et betydelig bedre Resultat end
Haandrensning.

Paaføring af Grundfarven med mekanisk
Sprøjte-apparat synes at give et noget bedre Resultat end
Paastrygning med Pensen, men Forskellen er dog
her mindre iøjenfaldende."

Professor Engelund omnämnde, att man på Lilla
Bältbron hade haft stort besvär med
svampbildningar, som uppträtt ocli orsakat rostbildning på de
delar av järnkonstruktionen, där luftcirkulationen
varit dålig, speciellt invändiga ytor. Som medel
mot denna svampbildning användes Inertol.

Tyskland.

Tyska statsbanornas provningsanstalt, avdelning för
kemi, i Kirchmöser (Havel).

Man är här övertygad om att sandblästring- är det
effektivaste och lämpligaste sättet för järnets
rengöring.

Egendomligt nog höll man mycket strängt på att
vare sig järnytan sandblästrats eller rengjorts på
annat sätt, skulle ytan omedelbart efter rengöringen
gnidas med en duk doppad i linolja. Den härigenom
erhållna oljefilmen, ca 10 gånger tunnare än en
färgfilm målad med pensel, har till uppgift att i sig
upptaga den fuktighet, som eventuellt avsättes på
järnet under tiden mellan rengöringen och
grundmålningen.

Tankegången är säkerligen riktig, men fråga är
om olägenheter inställa sig i praktiken, särskilt vid
stora objekt. Blir oljefilmen för tjock, kan man
äventyra vidhäftningen hos det efterföljande
färgskiktet. Linoljan i sig själv är ju föga
rost-skyddande, varför ingnidningen med linolja
omedelbart bör efterföljas av en strykning med en oljefattig
mönjefärg. Huruvida extrakostnaderna för denna
behandlingsmetod motsvara eventuella fördelar i ökad
livslängd, förefaller dock tvivelaktigt.

För att minska risken för vattenupptagning böra
effektiva vattenavskiljare anordnas vid
kompressorerna. Sand, som blivit kvar på järnets yta efter
blästringen, bör avlägsnas genom borstning och ej
genom blåsning med tryckluft.

Sprutmålning av mönja tillåtes ej, men man sätter
dock ali sprutmålning före målning för hand. Gjorda
långtidsprov visa, att ränderna efter penselföringen
utgöra rostanvisningar.

Tegomönja ansågs vara mycket bra och
överhuvudtaget påstods högdispers mönja vara bättre än mönja
med normal kornstorlek. Den enda tämligen
oväsentliga motiveringen härför var iätthéten att stryka.

ükeppslyftanläggtiingen i Niederfinow.

Målningen av järnkonstruktionen, ca 11 500 ton,
står utförligt beskriven i Die Bautechnik, häfte 16,
1935. Några uppgifter härom kunna dock förtjäna
att omnämnas.

Statsbanornas föreskrift att före mönjningen
in-gnida alla ytor med linolja har tillämpats. Två
grundmålningar och två täckmålningar lia företagits.
Som täckfärg har använts pansarfärg med 5 % Al
för första och 10 % Al för andra strykningen. Totalt
har förbrukats 30 ton täckfärg.

Sprutmålning har ej tillåtits.

För att minska risken för dåligt arbete, då detta
utföres på ackord eller eventuellt under olämplig
väderlek. hava beställaren och entreprenören enats om att
som jämförelseobjekt måla vissa delar av
järnkonstruktionen i bägges närvaro för att vid
garantitidens utgång (5 år) dessa partier skola tjäna som
normer.

Målningen av denna järnkonstruktion har
genomförts programenligt, dock med undantag för
bassängerna. Dessa äro strukna med en bitumenfärg, vilken
skadats därigenom att bassängerna under en längre
tid fått stå tomma och utan skydd mot
solstrålningen.

38

24 april 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937v/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free