Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\ag - och Vattenbyggnadskonst
går av fig. 2. Är avsikten däremot att för
mätända-mål fotografera ett terrängparti, vilket nödvändiggör
en noggrann perspektivisk avbildning, användes en
mätkamera, med vilken upptagningen kan ske för
hand eller genom en automatisk utlösning. Vid
kartläggning av större sammanhängande områden
användes vanligen en automatisk mätkamera. På
denna äro slutarfjäderns spänning och utlösning
ävensom filmens framdrivning tvångskopplade till en
och samma mekanism, vilken antingen drives för
hand eller medelst en luftpropeller eller slutligen
genom en elektrisk motor.
En önskan att öka bildflygningens ekonomiska
bärighet ävensom att höja noggrannheten vid
kartbildens framställning förde till flerfackkamerans
konstruktion. Till sin princip består den av två eller
flera enkelkameror, vilka sammankopplas under en
bestämd konvergensvinkel. Man ernår härigenom en
större bildvinkel, än vad som är möjligt med en
enkelkamera. Fyrfackkameran exempelvis ger genom
den betydande bredden hos bildstråket en god
ekonomisk utnyttjning av flygningen, och
bildkonvergensen möjliggör såväl stor noggrannhet som
fotografering från stor höjd. Fig. 3 visar
fyrfackkameran monterad i flygplanet; fig. 4 och 5
framställa en upptagning i orestituerat resp. restituerat
skick.
Fotogrammetriska instrument.
Under denna benämning innefattas de instrument,
som komma till användning vid framställningen av
kartbilden resp. kartan ur de upptagna
fotografierna.
I det speciella fall, då en plan terräng är
fotograferad med vertikal kameraaxel, framställer, som
tidigare antytts, fotografiet redan en kartbild, och
uppgiften blir då endast att genom förminskning eller
förstoring överföra densamma till den önskade skalan.
I praktiken är det emellertid i allmänhet ej möjligt
att göra sådana exakta lodupptagningar, enär ka-
en ram för
negativets fasthållande befinner sig ett
objektiv och
under detta ett
projektionsbord, vilket är vridbart
kring en
horisontell axel. Objektiv
och negativ äro så
tvångsstyrda, att
bilden ständigt
avtecknar sig skarpt.
Vidare erfordras
ett geodetiskt
korrigeringsunderlag,
i sin enklaste form
bestående av ett
antal
triangelpunkter inom det
avbildade
området och i samma
skala som den, i vilken restitutionen skall ske.
Vid utförandet av själva restitutionen insattes
negativet i den därför avsedda hållaren och bt-lyses,
medan korrigeringsunderlaget i sin tur placeras på
projektionsbordet. Genom systematiskt utnyttjande
av instrumentets rörelsemöjligheter bringas nu de på
negativet avbildade triangelpunkterna att
sammanfalla med sina motsvarigheter på underlaget. Sedan
full överensstämmelse nåtts, utbytes
korrigeringsunderlaget mot ett ljuskänsligt papper, på vilket
bilden sedan upptages. Underlaget kan naturligtvis
även framkonstrueras genom bildtriangulering. Jag
skall här inte närmare ingå på det geometriska
samband, som råder mellan negativ, objektiv och
projektionsbord, utan nöja mig med att omtala, att
instrumenten antingen utföras som helautomatiska, dvs. att de
geometriska fordringarna automatiskt uppfyllas, eller
som halvautomatiska, där detta får göras för hand.
Fig. 3. Fyrfackkameran i arbete.
Fig. 2. Snedupptagning med flygkameran.
Fig. 4 och 5. Med fyrfackkameran gjord upptagning i
orestituerat och restituerat skick.
meraaxelns riktning till följd av flygplanets
svängningar kommer att avvika från lodlinjen. De
därigenom förorsakade deformationerna i
terrängavbild-ningen, som givetvis öka med växande nadirdistans,
bliva alltför stora för att bilden skall kunna betraktas
som en lodupptagning.
Upptagningen av plan terräng måste därför i
regel — beroende på ändamålet — rekonstrueras med
hjälp av restitutionsinstrument, ett instrument, byggt
efter ungefär samma principer som en vanlig
förstoringsapparat. Inunder en belysningskälla jämte
Jag lämnar nu restitutionsinstrumenten och
övergår till den stereoskopiska karteringen. Utrymmet
tillåter tyvärr inte ett närmare ingående på
stereoskopiskt seende och stereoskopisk mätning; jag vill
emellertid erinra om, att stereoskopiskt seende är en
mycket individuell egenskap. Den, som har
detsamma väl utvecklat, lär sig vanligen mycket snart
att se ett bildpar stereoskopiskt utan stereoskop.
Man kan lätt pröva detta på fig. 6, på så sätt att
ögonen först inställas på ett avlägset föremål, varefter
blicken hastigt överflyttas till figuren. Då stereo-
24 april 1937
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
