- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Väg- och vattenbyggnadskonst /
78

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

vis riktig bild av vad som kan väntas av företaget.
Osäkerheten härutinnan ökas givetvis ju längre tid
som förflyter från beräkningarnas framläggande till
arbetets utförande. Genom förändringar på
arbetsmarknaden, medförande stegring i arbets- och
materialpriserna, kunna sålunda kostnadsberäkningarna
helt kullkastas. Därtill kommer svårigheten att på
de ofta betydande djup under markytan, varom här
är fråga, fullt exakt fastställa schaktnings- eller
sprängningsmassornas art och överhuvudtaget
åstadkomma en riktig prissättning av arbetet.

Även på den andra delen i räntabilitetskalkylen,
nämligen uppskattningen av nyttan eller, som den
numera med användning av vattenlagens
terminologi benämnes, båtnaden av företaget, inverka ett
flertal svårbedömbara faktorer. Såsom båtnad eller
jordförbättring skall enligt vattenlagens
bestämmelser anses den höjning i jordens alstringsförmåga,
som uppstår genom torrläggningen. Härvid är
emellertid att märka att det ännu icke trots
mångåriga undersökningar lyckats att slutgiltigt fastslå,
i vad mån variationer i grundvattenståndet inverka
på skördeutbyte och jordvärde. I övrigt kan det vid
ett visst tillfälle uppskattade värdet av båtnaden av
ett torrläggningsföretag endast vara ett uttryck för
då rådande läge med avseende å
jordbrukskonjunkturer, avsättningsförhållanden m. m. Om
förändringar härutinnan inträffa efter företagets utförande,
kunna desamma medföra förskjutningar i
räntabilitetskalkylerna, vilka kunna bliva ödesdigra för
jordägaren. Till följd av dessa omständigheter kan det
icke undvikas, att särskilt mera omfattande
torrläggningsarbeten kunna vara förenade med en
företagarerisk, vars storlek svårligen kan bedömas i förväg.

Med hänsyn till ordningen för upprättandet av
arbetsplaner m. m. indelas torrläggningsföretagen i två
huvudgrupper, nämligen dels sådana som avse
detalj dränering av marken, och dels företag, som åsyfta
reglering av vattenståndet i den recipient, sjö eller
vattendrag, till vilken marken dräneras. I detta
sammanhang skola endast till den senare gruppen
hörande arbeten beröras. Dessa företag få i viss mån
olika karaktär beroende på om marken redan är
odlad eller ej. I sistnämnda fallet finnes i regel större
möjlighet att vid bestämmandet av vattenavloppens
läge inom området taga hänsyn till jordartsförhål
landena, skiftesläggningen och den blivande
bruk-ningen. På odlade marker är man däremot av
kostnadsskäl i regel hänvisad till att använda redan
befintliga avlopp, även om deras läge kan ur olika
synpunkter vara mindre lämpligt.
Torrläggningsföretag, som huvudsakligen avse tillskapandet av nya
odlingsmöjligheter, få i övrigt sin karaktär av att
vid dikningsplanens uppgörande hänsyn måste tagas
till att odlingsområdena bliva effektivt skyddade mot
försumpning genom dag- eller grundvatten från
utanför belägen terräng. Företag av denna typ, ofta av
mycket betydande storlek, förekommo talrikt under
decennierna omkring sekelskiftet, vid vilken tid
fanns ett livligt intresse att utöka landets areal av
odlad jord. I Norrland och i viss mån även å det
sydsvenska höglandet är detta intresse fortfarande
tämligen starkt framträdande, medan för riket i övrigt
torrläggningsarbeten av nämnda slag numera höra
till undantagen. Företagen komma där i stället att i
regel avse en utökning av kapaciteten hos redan

befintliga vattenavlopp, så att flödena kunna avledas
utan att översvämma samt vattenståndet under
vegetationstiden hållas vid sådan nivå, som kräves för
markens rationella utnyttjande. I varje fall bör
dik-ningsplanen uppläggas på sådant sätt, att för
samtliga fastigheter beredes möjlighet att dränera dess av
företaget berörda mark direkt till något av avloppen.
Företagen komma ofta att beröra sjöar, vilkas
vattenstånd sålunda måste regleras, för att det med
företaget avsedda syftet skall kunna uppnås. Ur
naturskydds- och andra synpunkter undviker man
emellertid numera så mycket som möjligt att sänka
våra sjöar och tillgriper i stället, under förutsättning
att det låter sig ekonomiskt genomföra, invallning
av markerna samt pumpning.

Under senare tid har med cementvaruindustriens
kraftiga utveckling utbildat sig en särskild variant
av torrläggningsföretag, i sin helhet eller till
huvudsaklig del bestående av ledningar av betongrör.
Fördelarna med att använda rörledningar i stället för
öppna avloppsdiken äro uppenbara. Man får stora
sammanhängande fält och möjlighet att vid
bruk-ningen använda arbetsbesparande traktorer och andra
maskiner, varigenom den dyra mänskliga
arbetskraften kan inskränkas. Genom igenläggning av de
öppna avloppsdikena erhålles en icke obetydlig
utökning av jordarealen och det ständiga bekymret att
hålla dikena rensade och i gott stånd försvinner.
Betydelsen av dessa fördelar är givetvis mest
framträdande inom våra speciella jordbruksdistrikt med
där rådande höga jordvärden. I särskilt de båda
skånska länen tillämpas också vid flertalet
torrläggningsföretag denna metod. Med hänsyn till den i
allmänhet svaga marklutningen inom våra
slättbygder blir emellertid av kostnadsskäl användningen av
betongrör begränsad till vattenavlopp från relativt
små nederbördsområden. När rördiametern skulle
komma att överetiga 1,0 m, blir det i allmänhet ur
ekonomisk synpunkt fördelaktigare att övergå till
öppet avlopp. I varje fall innebär den ökade
användningen av betongrör ett betydande framsteg på
torrläggningsteknikens område, givetvis under den
allmänna förutsättningen att jordarts- och
vattenförhållandena m. m. tillåta användningen av dylika rör
och att alldeles särskild omsorg iakttages vid
arbetets utförande. Vilken betydelse betongrören
numera fått inom denna verksamhet framgår därav, att
enbart för Kristianstads län sammanlagda längden av
de vid torrläggningsföretag nedlagda rörledningarna
uppgår till omkring 100 km för år. Häri inbegripas
sålunda icke ledningar för detalj dränering o. dyl.
Yid användning av rörledningar kan dikningsplanen
smidigt anpassas efter torrläggningsbehovet inom
områdets olika delar, så att varje fastighet får
anknytning till avloppsnätet genom särskilda ledningar
och samlingsbrunnar, i vilka den sedermera
erforderliga detalj dräneringen inkopplas.

Slutligen återstår den betydelsefulla grupp av
företag, invallningar, som omfatta maskinella
anordningar för markens torrläggning. Det finnes i vårt
land mycket betydande arealer försumpad mark, vars
torrläggning på direkt väg genom vattenavledning
kan av ekonomiska eller andra skäl icke komma
ifråga. Oftast är anledningen att söka däri att
kostnaderna för reglering av det vattendrag eller sjö,
dit marken dräneras, bliva i förhållande till torrlägg-

78

24 juli 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937v/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free