Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te kn isk Ti ds kri ft
använts i praktiken i England, varvid 20 à 30 %
större tryckhållfasthet erhållits.
Yakuumprincipen har sedan ytterligare kommit
att tillämpas av olika uppfinnare. Mest bekant är
den metod, som ingenjören och svensk-amerikanaren
K. P. Billner i New York utexperimenterat och
varmed han nått mycket uppmärksammade resultat, t. e.
100 % bättre tryckhållfasthet (svenskt patent nr
89121). Ett annat amerikanskt system kombinerar
vibratorer med en anordning, som kan utsuga det
vatten, som särskilt rikligt frigöres omkring själva
vibratorerna och undertecknad har föreslagit
inläggandet av ett system dräneringskanaler i själva
betongen, som därigenom kan befrias både från luft och
överskottsvatten sedan betongen gjutits, på ett sätt,
som möjliggör likformigt effektiv evakuering även av
de mest ojämnt tjocka konstruktioner (sv. pat. nr
90141).
Många ytterst värdefulla undersökningar hava
under de gångna åren publicerats, som stödja
Fuller-kurvan. Det värdefullaste är måhända danskarna
Andreasens och Andersens i Kolloid-Zeitschrift 1930
publicerade arbete, vars resultat dock kanske hade
utfallit annorlunda, om hänsyn tagits till det större
arbete, som erfordras för sammanpackning av
mindre storlekar än av större. Det förefaller emellertid,
som om man numera besutte så väsentligt mycket
större möjligheter att göra ännu bättre betong med
hjälp av alla de möjligheter, som bättre cement,
bättre krossar, sorteringsanordningar och
blandningsmaskiner samt bättre förståelse för vattnets roll m. m.
innebära, att tiden kanske kunde vara mogen för ett
allvarligt övervägande, huruvida ej den s. k.
ideal-kurvan med fördel skulle kunna ersättas med en
diskontinuerlig kurva, enligt vilken man, framförallt
med vibrering och vakuumbehandling, torde kunna
uppnå resultat, vilka man nu knappast kan ana. Det
kan möjligen tänkas, att den goda betong, som man
nu i bästa fall erhåller, är allt vad som praktiskt kan
uppnås, men att detta kan nås på flera olika sätt,
t. e. med användning av lågt vattencementtal, hög
cementhalt, viss idealisk kornsammansättning,
komprimering, vibrering eller vakuum, men det kan också
tänkas och förefaller sannolikast, att resultaten av
flera av dessa faktorer till icke föraktlig del kunna
adderas och att en ännu bättre betong därigenom
relativt lätt kan uppnås. Måhända vore det en
uppgift för teknologföreningen, som 1909 tog initiativet
till våra nuvarande betongbestämmelser, att ännu en
gång taga ett betydelsefullt initiativ till
betong-teknikens fromma.
Litteratur:
1) The Laws of Proportioning Concrete", av Fuller och
Thompson, American Society of Civil Engineers, mars 1907
jämte diskussionsinlägg i maj-häftet.
2) "Concrete Plain and Reinforced", av Fuller och
Thompson, 1917.
3) "Concrete Engineers Handbook" av Hool och
Johnson, 1918.
4) "Betongs lämpligaste sammansättning", av Nycander,
Betong 1919.
5) "Byggnadsmaterialier", band I, D. T. V., av H.
Kreüger, 1920.
6) Betongbronämndens betänkande 1921.
7) "Stampfbeton oder Gussbeton", av Robert Otzen, Der
Bauingenieur 1923.
8) "Design of Concrete Mixtures", av Duff Abrams, 1925.
9) "Abrams metod för proportionering av betong", av Gösta
Kelfve, Byggmästaren 1928.
10) "Förhandsbestämning av betongs tryckhållfasthet", av
Gösta Kelfve, Byggmästaren 1928.
11) "Hur sammansättes en god betong", av Frey Samsioe,
Betong 1929.
12) "Zementchemie in Theorie und Praxis", av Hans
Kühl, 1929.
13) "tiber die Beziehung zwischen Kornabstufung und
Zwischenraum in Produkten aus lösen Körnern", av A. H. M.
Andreasen och J. Andersen, Kolloid-Zeitschrift 1930.
14) "Ueber Kapillarsysteme XII", av Manegold, Hofmann
och Solf. Kolloid-Zeitschrift 1931.
15) "Betingelser för framställning av god betong", av Frey
Samsioe, Teknisk tidskrift 1932.
16) "Ueber Mortel und Beton", av Paul Herrmann, 1932.
17) "Aktivering av betong", i Betongen i dag, 1933.
18) Statliga cement- och betongbestämmelserna 1934.
19) "Vattentät betong", av Bo Hellström, 1 934.
20) "Zielsichere Betonbildung", av Ottakar Stern, 1934.
Metod för beräkning av vattenprofiler.
Av civilingenjör SVEN OTTO PIATZER, Stockholm.
Vid ingrepp i ett vattendrags längd- och tvärprofil
är det ofta av teknisk och ekonomisk betydelse att
på förhand med tillräcklig noggrannhet kunna
beräkna den nya vattenprofilen för en viss given
vattenföring. Ett vanligt sådant fall förekommer vid
utbyggande av provisoriska fångdammar för
byggnadsarbeten i en flodsektion. Det är därvid av
intresse att bestämma vattenprofilen, då en vårflod
Qmax passerar förträngningen, för att med ledning
härav kunna avgöra den erforderliga krönhöjden för
fångdammarna.
De flesta handböcker i hydraulik behandla
problemet, dock endast för rännor med geometriskt bestämd
form eller för mycket flacka sektioner, där
vattendjupet kan antagas lika med hydrauliska radien R.
Sålunda har Böss utfört noggranna beräkningar för
102
rektangulära rännor med rektangulära förträngningar
under olika strömningsförhållanden. De därvid
erhållna profilerna visade god överensstämmelse med
gjorda modellförsök. Det torde emellertid vid en
noggrannare beräkning för praktiskt ändamål ofta
bli nödvändigt att ta hänsyn till oregelbundenheterna
i såväl den naturliga flodsektionen som i den
åstadkomna förträngningen.
Det förslag till generellt beräkningssystem, som i
det följande framlägges, saknar dock ej intresse även
för rektangulära sektioner, då nämligen den grafiska
behandlingen ger en god överblick över det
hydrauliska förloppet.
För att göra framställningen sammanhängande
relateras först i korthet det välkända teoretiska
underlaget. För en partikels förlustfria strömning mellan
25 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
