Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk ^Tidskrift
PROFIL
r beräkningen
I hf. (I-I)
r- energinivåns verkliqa
.1 utseende
PLAN
Fig. 4.
oregelbunden sektion), kan sålunda Dk lösas genom
att draga en tangent till kurvan i 135° lutning.
Tangentens skärningspunkt med D-axeln ger Hmhu Lätt
inses — enl. ekv. (6) — att även för H > Hmin.
sambandet mellan H, D0 och Du representeras av
135°-linjer (se fig. 3), naturligtvis under förutsättning att
samma skala användes för hg och D i diagrammet.
Som synes utgör detta s. k. hg-diagram ett bekvämt
och åskådligt hjälpmedel för beräkningarna. Vi
övergå till att visa tillämpningen i ett enkelt
exempel.
Problemet gäller att beräkna vattenprofilen för en
given vattenmängd Q, sedan i ett visst vattendrag
inbyggts en förträngning på sträckan I—II, se fig. 4.
Såväl vattendraget som förträngningen antagas
förändra sin sektion kontinuerligt, medan däremot I och
II äro diskontinuitetssektioner. Den naturliga
vattenprofilen före förträngningens tillkomst är förut
uppmätt, eller beräknad ur tillgängliga
avbördnings-kurvor och värden på M (i Mannings formel). Har
man tillgång till en uppmätt profil, beräknas M-värdet
lämpligen ur denna.
Vattnets naturliga rörelseform antages i detta
exempel vara olikformig och strömmande (enligt
gängse terminologi).
Beräkningens gång blir
följande. Först uppritas
erforderliga hg -diagram,
här 4 st.: för såväl den
naturliga som den
förträngda sektionen i de
båda
diskontinuitets-punkterna, resp. Inat,
-Mortr) Hnat, nförtr (fig. 5
—8). Med hjälp av
135°-linjer erhållas
värden på Dk (noggrann
ritteknik för att få bästa
möjliga bestämning av
tangeringspunkten!) och
Hmin.- Resultaten
inritas på längdprofilen,
fig 4, där även den
naturliga vattenprofilen
Z)nat och därtill
hörande energinivå 77]iat
angivits. I det valda
exemplet visar sig nu att
Hm in. inom
förträngningen kommer att
ligga över den naturliga
energinivån, vilket
innebär att en uppdämning
måste komma till stånd
uppströms om sektion
II för att energinivån
skall höjas i erforderlig
grad. II kallas
bestämmande sektion och blir
utgångspunkt för
beräkningen. Vattenytan
kommer här att ligga på
Dk och energinivån blir
Hmin.i båda erhållna ur
diagram IIfBrtr. Med
hjälp av ekv. (5) eller
annan lämplig fallförlustformel beräknas nu
vattenprofilen på vanligt sätt uppströmsåt inom
förträngningen, varvid tillhörande energinivå ritas in på
hg-diagram för sektion
na†
Fig. 5.
104
25 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
