Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6. Gummiisolering kring spårvägsräls.
Egensvängningstalet och till följd därav
resonans-punkten ligger alltså lägre än undre gränsen för det
hörbara området.
8 700
0,32.
Förhållandet y.=
ci ~\~c2 8 700-1-17 000
Vid en påtvungen svängningsrörelse av 50
svängningar pr sek. blir
50
13
= 3,7 och
>s
med D = 0,006 fås därav enl. ekv. 5
förstoringsfaktorn
1/(1 — 3,72)2-f 4 • O,0062 • 3,72
1
= —. = 0,078.
|/l63 -j- 0,002
Såsom synes har dämpningsfaktorn D vid detta
frekvensförhållande ingen praktisk betydelse.
Enligt ekv. 7 fås med användning av ovanstående
värden förhållandet — mellan däckets och skenans
r
amplituder lika med
ü — -Cl–V— 0,078 ■ 0,32 = 0,025 = -^r.
r ci~\~ c2 40
För högre frekvenser bliva de påtvungna
svängningarnas amplituder ännu mindre. Skenans
gummiisolering måste därför medföra, att svängningar av
högre frekvenser utestängas. Att så även är
förhållandet kan konstateras genom att lyssna på bullret
från däckskonstruktionen. Ett märkbart dovare ljud
utgår från däcket vid vagnarnas gång över det
isolerade spåret jämfört med bullret från det icke
isolerade.
Ovan brobanan är isoleringens inverkan icke så
märkbar, enär vagnarnas eget buller här tager
överhand. Vid färd i vagn utan motor, helst öppen
släpvagn, kan dock iakttagas, att de stötar och slag,
som höras, då vagnen går på den icke ljudisolerade
spårsträckan, efterträdas av en konstant, mera
sjungande ton från den isolerade skenan.
Enligt under denna sommar utförda ljudmätningar
strax ovanför markytan under norra delen av
brobanan uppgår bullret på det östra, oisolerade spåret
till ca 90 phon, medan på det västra, isolerade spåret
motsvarande maximala ljudstyrka uppmätts till i
medeltal 74 phon. Jämfört med vad som förut sagts
beträffande bullermätningar vid övriga broar i
Stockholm, vid vilka lägst 73 phon maximal ljudstyrka
uppmätts, kan alltså konstateras, att den vid S:t
Eriksbron uppnådda ljudisoleringen är ungefär
likvärdig med den, som åstadkommits vid användning
av tyngre däckskonstruktioner med ballast e. d.
Av fig. 2 och 6 framgår, huru isoleringen utförts.
Sidostyckena äro utfyllda med asfalt, uppblandad
med asbestsmjöl, för hindrande av vattnets
nedträngande, varjämte skenornas liv utfyllts med trä för att
erhålla enklare form på gummiisoleringens
sidostycken. För att åstadkomma tillräcklig mjukhet
hos isoleringen har det visat sig nödvändigt att
förse gummiplattorna med upphöjningar. En
instängd gummimassa, även av mycket mjuk kvalitet,
förhåller sig nämligen såsom en i ett kärl instängd
vätska; hindras tvärutvidgningen, blir den
eftersträvade sammantryckbarheten omöjliggjord. Då
skena och gummiisolering äro helt omgivna av betong
både på sidorna och under rälsen, ha särskilda
anordningar vidtagits för ljudisolering av avstånds järnen
mellan skenorna. För dränering har i jämnhöjd med
skenans underkant gjutits ett vattengenomsläppligt
lager av betong.
Gummiisoleringen har tillverkats av Ulfsunda
gummifabriks a.-b.
Olof Poreli.
Ett nomogram över vägbeläggningars årskostnad.
Av civilingenjör H. BERNHARD.
Då det gäller att välja lämplig beläggning för en
gata eller väg spela många synpunkter in. Hur
omfattande problemet i själva verket är framgår av en
uppsats av civilingenjör Nils Wibeck i Svenska
väg-föreningens tidskrift nr 4, 1936, om: "Några
synpunkter vid val av vägbeläggning." I samband med
att ingenjör Wibeck utarbetade nämnda uppsats fick
undertecknad i uppdrag att under givna
förutsättningar beräkna och i ett nomogram åskådliggöra sam-
bandet mellan de grundläggande ekonomiska
faktorer, som inverka på en beläggnings årskostnad.
Ett dylikt nomogram finnes återgivet i den nämnda
uppsatsen. Då emellertid principerna för den där
angivna metoden äro intressanta och nomogrammet
för att kunna utnyttjas i full utsträckning bör
utökas, torde en redogörelse för beräkningen av ett
fullständigt nomogram, med hjälp av vilket man kan
samordna de viktigaste ekonomiska faktorerna för
112
23 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
