- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Väg- och vattenbyggnadskonst /
139

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag och Vvttenbyggnadskonst

impregnerad furuplank. Sålunda utlades 20 meter
under mars månad 1931. Denna sträcka befinner sig
fortfarande i gott skick och avnötningen är obetydlig.

Kostnaderna för inköp och inläggning av ekplank
och furuplank med dåvarande priser uppgick till för
ekplanken 6: 50 kr. per m- och för den impregnerade
furuplanken 3: 60 per in".

Vid nästa utbyte av slitplanken beräknas de
underliggande träkonstruktionerna även behöva utbytas.
Det var med hänsyn härtill, som broförvaltningen
beslöt att använda impregnerad furuplank till slitbanan.

Järnkonstruktionen.

På sådana delar av järnkonstruktionen, som ligga
under spårväxlar, vilka under vintern hållas isfria
genom saltlake, har rostskrapning och ommålning
måst företagas ungefär vart tredje år. På övriga
delar av järnkonstruktionen har endast s. k. bättring
av målningen behövt vidtagas. Undantag härifrån
utgör stora bågspannet, som under år 1932—1933
blev helt ommålat samt spännet närmast Ropsten,
som ävenledes helt ommålats. Anledningen till att
dessa spann måste ommålas tidigare än de övriga
spännen, torde bero på att de vid första målningen
blevo målade under mindre gynnsam väderlek än
den övriga järnkonstruktionen.

Vid målningsarbetet hava erfarenheterna från
Vattenfallsstyrelsens målning av ledningsstolpar
tillgodogjorts. Särskilt preparerad blymönja har använts,
sedan järnytorna knackats rena med en mycket
praktisk rostknackningsmaskin. Till år 1937 har använts
mörk pansarfärg till täckfärg. År 1937 övergick man
till Klint, Bernhardt & Co:s silvergrå
aluminium-pansarfärg, som använts till Västerbron i Stockholm.

Vid inspektion av bågspannet den 22 augusti 1927
befanns några av hängstängerna brustna vid undre
bågens infästning. Anledningen härtill var
tydligen, att vid stark blåst eller storm stora vibrationer
uppstått i hängstängerna. För att häva eller
åtminstone minska vibrationerna hava hängstängerna på
ungefär halva höjden försetts med stag av vinkeljärn
längs bågen på båda sidor om hängstängerna. De
brustna hängstängerna reparerades hösten 1927.
Efter stagningen har icke ens vid stark storm någon
nämnvärd vibration kunnat iakttagas.

Klaffbron och ledverket.

Två kollisioner mellan klaffbron och genom
densamma passerande fartyg hava förekommit. Den
första inträffade år 1926, varvid ångaren "Mertainen"
svagt tornade mot klaffen. På grund av denna
kollision påbyggdes ledverket, sedan kungl. maj:ts
tillstånd erhållits, varigenom den fria bredden för
genomfarten minskades med 0,7 m till 18,7 m. Trots
denna påbyggnad av ledverket har ännu en kollision
med klaffen inträffat år 1933, då ångfartyget "Dalarö"
vid passerande av klaffbron påtörnade denna, varvid
så stora skador uppstodo, att klaffbron måste
avstängas för sjötrafik under en tid av 4 veckor för
reparation av skadorna. Under år 1934 hava nya
motorer inköpts och inmonterats för brons fällbominar.

Asfaltstrykning av betongpelarna, klaffbrons motvikt
av betong, landfästen m. m.

Järnkonstruktionerna vila på betongpelare,
tillverkade med hjälp av granitklädda mantlar eller

kar, vilka nedsänkts över pålknippen och fyllts
med betong. För att skydda dessa mot
vågornas och vattnets förstörande inverkan hava
samtliga betongytor på pelarna m. m. år 1927 bestrukits
mod olika slag av isoleringsmedel, nämligen
siderosten, isotol, isoglasyr, tillit, inertol, petroleumasfalt
i lika delar bensol, stenkolstjära samt en blandning
av samtliga dessa preparat, där stenkolstjäran ingick
med ca 40 % och övriga preparat med ca 10 %
vardera. År 1933 beströkos klaffbrons motvikt och
norra landfästet på Lidingön.

Beständigheten av betong och järn under vattenytan.

För Lindingöbron, som vilar på smäckra pålar av
armerad betong resp. några av järnplåt, vilka
samtliga nedslagits som rör och därefter renspolats
invändigt och fyllts med betong, är det av särskild vikt
fastställa, att betong- resp. järnrören icke anfrätas
nämnvärt under vatten. Författaren har därför i en
uppsats "Provning av beständigheten hos betong och
järn under vatten" i tidskriften Byggmästaren 1931,
h. 12, redogjort för långtidsprovningar, som pågå vid
Lidingöbron med under vatten nedsänkta
betongkuber resp. delar av järnrör. 1931 års resultat voro
mycket tillfredsställande.

Utgifter och inkomster under åren 1926—1935.

Före brons byggande uppgjorde ingenjör
Nordendahl år 1921 en räntabilitetekalkyl enligt av löjtnant

Tabell 1 a. Utgifter för Lidingöbron åren 1926■—1935.

År Summa Kronor

1926 ........................709 360

1927 ........................712 162

1928 ........................706 440

1929 ........................707 640

1930 ........................712 697

1931 ........................717 825

1932 ........................698 439

1933 ........................698 453

1934 ........................675 166

1935 ........................676 699

Summa kr. 7 014 881

Tabell 1 b. Utgifter för Lidingöbron i medeltal för
ären 1926—1935.

Kronor

Per ton av
järnöverbyggnad
Kronor

Räntor och amorteringar:

Lån 1—2 .............. 266 281
„ 3—6 .............. 355 332
Administration, arvoden m. m. 9 403 3: 53
37 462 14: 08
Kontorskostnader ......... 1 676 0: 63
Underhåll:
Gångbanor ............. 2 235 0: 84
Körbana ............... 3 115 1: 17
Järnkonstruktion ....... 4 866 1: 87
Ledverk m. m........... 3 279 1: 23
Landfästen m. m........ 953 0: 36
Byggnader ............. 1 579 0: 60
Arbetsledning .......... 3 401 1: 28
Drift och underhåll av klaffen 1 192 0: 45
Isning ................... 688 0: 26
Renhållning och snöskottning 3 049 1: 15
Belysning och uppvärmning 3 468 1: 30
3 841 1: 44
Summa kronor 701 820 30: 16

25 dec. 1937

139

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937v/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free