Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 jan. 1938 - Bimetall, av Robert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
som möjligt. Att choka en bilmotor riktigt vid
starten är en viss konst men detta kan en bimetallspiral
vid förgasaren sköta om. 1935 voro 50 % av alla i
USA tillverkade bilar utrustade med automatisk
choke och 80 % hade bimetall-temperaturregulator för
insugen luft (54). Dessa siffror stiga år från år. En
intressant kylvattentermostat visas i fig. 15.1 Denna
termostat består endast av två bimetallblad som i
kallt tillstånd äro utslagna och spärra ledningen men
som i varmt tillstånd lämna i det närmaste fritt
genomlopp. En annan intressant användning å bilar
är för distanstermometrar enligt fig. 16.
Konstruktionen, som baserar sig på likformig elektrisk
uppvärmning av 2 bimetallfjädrar, kan användas även
för oljetrycksmanometrar ooh säljes enligt uppgift i
ett par millioner exemplar per år.
Temperaturregulatorer för strykjärn finns i ett
flertal utföranden med bimetall och problemet har
sysselsatt många uppfinnare. Fördelarna med stor
effekt och begränsad maximitemperatur äro här
uppenbara (16). Än så länge säljes emellertid ett
alltför litet antal temperaturreglerade strykjärn i
Sverige, och ett alltför stort antal eldsvådor
förorsakas av strykjärn utan temperaturreglering. Det är
emellertid ej enbart den minskade brandrisken som
är dessa strykjärns stora fördel. En väsentlig fördel
är att man hinner stryka mycket mer per tidsenhet
om strykjärnet har stor effekt men samtidigt är
tem-peraturreglerat så att man ej riskerar att bränna
några plagg. Det är psykologiskt intressant att
jämföra det livliga intresse som finns för
högeffektplat-tor för kokning och det skäligen svaga intresset för
strykjärn med hög effekt och temperaturregulator.
Vid kokplattan gäller det att spara någon minut av
uppkokningstiden men för strykjärnet tycks man
sakna intresse för om
arbetet tar en halv eller
hel timme längre tid.
I elpropagandan propå-
r~ ^
Temperoturpàverkaö bimetoll-
Fig. 14. Automatisk choke å
Buick. 1 är bimetallspiralen,
som i varmt tillstånd håller
luftspjället (nederst) öppet.2
Fig’. 15.
Kylvattentermostat, bestående av 2
bimetallblad i en rörledning.
geras flitigt för det arbetsbesparande elektriska
strykjärnet, men man tar ej steget fullt ut och
propagerar för det mycket mer arbetsbesparande eljärnet
med hög effekt och temperaturregulator.
På samma sätt som vid strykjärnet ge
bimetaller-na även på flera andra områden stora möjligheter att
åstadkomma billiga automatiska apparater.
Bimetal-lerna äro icke allena saliggörande för dessa ända-
1 Patent USA 1.608.205.
2 Jfr Bergwik: Motorreparationer, 2 :a uppl. 1936, sid. 413:
Automatiska chokeanordningar, samt General Motors Service
nytt, jan. 1938.
Fig. 16. Distanstermometer för bilar etc., baserad på
likformig uppvärmning av 2 bimetallfjädrar.
mål, det finns både bulb- och stavregulatorer m. fi.,
men bimetallerna behärska stora områden som ej
lämpa sig för andra regulatortyper. Särskilt lämpa
sig bimetaller för massfabrikation av billiga
apparater som mer eller mindre automatiskt utföra någon
funktion.
I moderniserad form skulle man som sedelärande
fabel kunna berätta att Phileas Fogg haft en
allvarlig meningsskiljaktighet med sin fru. Hon hade
slarvat med värmeelementen så att temperaturen i
bostaden ej blev sådan att Phileas Fogg trivdes.
Detta slarv ville Phileas Fogg aldrig utsätta sig för
någon mer gång, varför han lät installera
rumstermostater i hela våningen, men behöll frun. Sen levde
de länge och lyckliga sedan detta trätoämne tack
vare rumstermostaterna blivit eliminerat. Nu vill vi
inte vara så oartiga att vi påstå att Phileas Fogg
kanske blivit ännu lyckligare om han i stället för
rumstermostaterna passat på att skaffa sig en ny
fru, utan det räcker att konstatera att regulatorer
och bimetaller ha en mission att fylla i våra dagar
och att mycket återstår att göra på deras område.
Litteraturförteckning.
1) Pat. USA 24.896, 26.7.1859. Charles A. Wilson:
Improve-ment in Apparatus for Warming by Steam
(kondensvatten-avledare med hopnitad bimetall av mässing och stål).
2) A. J. Yvon Villarceau: Recherches sur le mouvement et
la compensation de chronométres. Annales de L’Observatoire
Imperial de Paris, Memoires, Tome VII, 1863.
3) Pat. Frankrike 262.737, 31.12.1896. C. B. Guillaume &
L. C. Dumas (1: Legering med ca 63 % Fe och ca 37 % Ni.
2: Bimetall med d :o som ena komponent).
4) Henry Herrman: Thermostatic Metal. Gen. Bl. Rev.,
jan. 1920.
5) New temperature control uses metal thermostat. Power,
26.9.1922.
6) Arvid Westerberg: Birkaregulatorn och dess betydelse
för hemmets elektrifiering. Tekn. Tidskr., Elektrot., 2.2.1924.
7) B. W. Jones: Temperature overload relays. Gen. El.
Rev., maj 1924.
8) Berthold Klaften: Neuartige Thermostaten und ihr
Anwendungsgebiet. Gesundheitsing., 23.8.1924.
9) V. G. Vaughan: The bimetallic disc type thermostat.
The Electric Journal, nov. 1924.
10) S. Timoshenko: Analysis of bi-metal therniostats.
Journ. of the Optical Soc. of America, sept. 1925.
11) A. Scherbius: Der Birkaregler und seine Bedeutung für
die elektrische Heiztechnik. ETZ, 25.2.1926.
12) Ein neuer Motorschalter mit Wärmeschutzrelais. ETZ,
25.2.1926.
13) Johannes Wolf: Fortschritte in der
Elektrowärme-technik des Haushaltes. ETZ, 24.6.1926.
14) Wilhelm Röhn: Bimetall. "Ståhl und Eisen als
Werk-stoff", gesammelte Vorträge der Gruppe Ståhl und Eisen der
Werkstofftagung Berlin 1927.
15) Ch.-Ed. Guillaume: Recherches métrologiques sur les
aciers au nickel. Paris 1927.
16) H. Jung: Der Arbeitsvorgang beim elektrischen Bilgel-
29 jan. 1938
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
